Yunnan

	Yunnan
kinesiska :	云南省?
	(pinyin: Yúnnán Shěng)
	Risodlingar i Yuanyang.
	Förkortning: 滇/云 (pinyin: diān/yún)
Typ av område:	Provins; (provinsnivå)
Huvudstad:	Kunming; 25°04′N 102°41′O / 25.067, 102.683
Yta:	394 100 km2; 8:e störst i Kina
Folkmängd:	44 150 000 (2004); 12:e folkrikast i Kina
Befolknings-; täthet:	112 inv./km2
BNP:	8961 ¥/inv. (2006); 29:e högst i Kina
Större kinesiska nationaliteter:
Provins-; guvernör:	Qin Guangrong
Parti-; sekreterare:	Bai Enpei
	Officiell webbplats
	; Yunnans läge i Kina.

Från Rilpedia

Version från den 13 maj 2009 kl. 20.38 av MelancholieBot (Diskussion)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Yunnan (förenklad kinesiska: 云南; traditionell kinesiska: 雲南; pinyin: Yúnnán; bokstavlig innebörd: "söder om molnen") är en provins i den sydvästra delen av Kina. Den har en yta på 394 100 km² och totalt 43 330 000 invånare (2003). Provinshuvudstad är Kunming.

Historia

Förhistorisk tid

Ett fossil av en homo erectus som kommit att kallas Yuanmoumannen grävdes ut av järnvägsingenjörer under 1960-talet, och har bedömts som det äldsta humanoida fossilet i Kina. Under neolitikum bodde människor vid sjön Dian. Dessa människor använde verktyg av sten och byggde enkla trähus.

200 f.Kr. - 900 e.Kr.

Runt 200-talet f.Kr. gick området omkring dagens Kunming under namnet Diankungariket. General Zhuang Qiao gick in i regionen från övre Changjiang och utropade sig själv som "kung över Dian". Han och hans efterföljare förde in många kinesiska influenser i Yunnan, och är början för en lång historia av migration och kulturell expansion.

Bronsskulptur från Diankungariket.

År 221 f. Kr. enade Qin Shi Huang Kina och utökade sin auktoritet söderut, i detta grundade han militärkolonier och län i Yunnan. En existerande väg i Sichuan, "Femfotsvägen", utökades söderut till det som idag är Qujing i östra Yunnan. År 109 f. Kr. skickade kejsare Wu general Guo Chang söderut till Yunnan, för att etablera Yizhoumilitärkolonin och 24 underordnade län. Kommanderisätet låg vid dagens Jinning. Ett annat län kallades "Yunnan", vilket förmodligen är första gången namnet används. För att expandera handeln med Burma och Indien skickade kejsare Wu även Tang Meng för att expandera Femfotsvägen, i detta byttes namnet till "Sydvästbarbarvägen". Vid den här tiden hade jordbruksteknologin i Yunnan förbättrats avsevärt. Lokalbefolkningen använde sig av verktyg och plogar av brons och höll flera olika sorters boskap, inklusive nötkreatur, hästar, får, getter, grisar och hundar. Antropologer har kommit fram till att dessa människor var besläktade med de som idag kallas Daifolket. De bodde i stammar som ibland leddes av kineser i exil.

I en bok skriven av Zhang Qian (död 113 f. Kr.) och Sima Qian (145-90 f. Kr.) görs referenser till "Shendu", vilket kan referera till Indusdalen (Sindhprovinsen i dagens Pakistan), som ursprunglien kallades "Sindhu" i sanskrit. Då Yunnan annekterades av Handynastin rapporterade kinesiska myndigheter om att en indisk shendubosättning fanns där.^[1]

Under De tre kungadömenas period kallades Yunnan, västra Guizhou och södra Sichuan gemensamt Nanzhong. Då den kinesiska centralmakten upplöstes fick området en större lokal autonomi, och mer makt åt de lokala stamstrukturerna. År 225 e.Kr. ledde den berömde statsmannen Zhuge Liang tre kolonner till området för att ena stammarna. Hans sju tillfångataganden av Meng Huo, en lokal magnat, firas i den kinesiska folkloren.

Under 300-talet erövrades mycket av norra Kina av nomadiska stammar från norr. Under 320-talet immigrerade Cuan-klanen till Yunnan. Cuan Chen utropade sig själv till kung och regerade från sjön Dian. Cuanklanen regerade under de kommande 400 åren, och år 738 grundades kungariket Nanzhao av Piluoge, som hade erkänts av Tangdynastin som kung av Yunnan. De tretton kungarna av Nanzhao regerade i över två århundraden och spelade en roll i den dynamiska relationen mellan Kina och Tibet. År 937 störtade Duan Siping Nanzhao och etablerade kungariket Dali. Kungariket erövrades av Mongolväldet och Kublai Khans arméer.

Geografi

Snötäckte berg i Diqing, nordvästra Yunnan.

Sjön Erhai vid Dali, Yunnan.

Sjön Lugu, norra Yunnan.

Yunnan är den sydvästligaste provinsen i Kina, kräftans vändkrets går genom dess södra del. Provinsen har en yta på 394 000 kvadratkilometer, 4,1% av hela Kinas yta. Den norra delen av provinsen utgör Yunnan-Guizhouplatån. Provinsen gränsar till Guangxi och Guizhou i öst, Sichuan i norr, och Tibet i nordväst. Den gränsar mot Burma i väst, Laos i syd och Vietnam i sydöst, och har en total utlandsgräns på 4 060 kilometer.

Den högsta punkten i norr är Kawagebotoppen i länet Deqin på Diqingplatån. Toppen är 6 740 meter hög. Den lägsta punkten är Hongheflodens dalgång i Hekoulänet, med en höjd på 76,4 meter över havet.

Floder

Provinsen dräneras av sex huvudsakliga flodsystem:

Changjiang dränerar provinsens norra del.
Zhujiang, med sin källa nära Qujing, samlar vatten från öst.
Mekong, som flyter från Tibet ut i Sydkinesiska havet, och bildar gräns mellan Laos och Burma, Laos och Thailand, och flyter genom Kambodja och Vietnam.
Röda floden har sin källa i bergen söder om Dali och flyter ut i Sydkinesiska havet vid Hanoi i Vietnam.
Salween, som rinner ut i Andamansjön genom Burma.
Irrawaddy har ett fåtal små bifloder i Yunnans västra del, såsom Dulongjiang.

Biologisk mångfald

Yunnan är Kinas mest skiftande provins, såväl biologiskt som kulturellt. Provinsen innehåller både berg med snötoppar och äkta tropiska områden, och kan därmed försörja ett ovanligt brett spektrum av arter och marktyper. Under sommaren fungerar Tibet som en barriär mot monsunvindar, vilket bibehåller provinsens fuktighet. Detta ger den alpina floran en speciell frodighet.

Provinsens topografi kombinerad med en tropisk fuktighet innebär att provinsen kan upprätthålla en väldigt rik biologisk mångfald och höga grader av endemism. Faunan är näst intill lika diverifierad. Yunnan utgör ungefär 4% av hela Kina, men innehåller ungefär hälften av Kinas fågel- och däggdjursarter.

För tusentals år sedan fanns den asiatiska elefanten i hela Kina, idag finns bara ett hundratal kvar, allihopa i Xishuangbanna i Yunnan.

Naturresurser

Risodlingar i Yunnan.

Yunnan har inte bara fler växtarter än någon annan provins i landet, utan även många uråldriga endemiska växter, och även arter som introducerats från andra länder. Av de omkring 30 000 växtarterna i Kina finns omkring 18 000 i Yunnan. Yunnan är också boplats för många djurarter, mest noterbart den sydöstasiatiska gauren, tigern och den asiatiska elefanten.

Mer än 150 sorters mineraler har upptäckts i provinsen. Det potentiella värdet av de bevisade fyndigheterna i Yunnan är 3 biljoner yuan, 40% från bränsle, 7,3 från metaller och 52,7 från ickemetaller.

I Yunnan finns bevisligen 86 olika sorters mineraler på 2 700 olika platser. Ungefär 13% av fyndigheterna är de största av sitt slag i Kina, och två tredjedelar av fyndigheterna är bland de största av sitt slag i Changjiangflodens dalgång och i södra Kina. Yunnan har flest fyndigheter i hela Kina av materialen zink, bly, tenn, kadmium, indium, tallium och riebeckit.

Provinsens årliga vattenflöde är 200 kubikkilometer, vilket är tre gånger så mycket som Gula flodens flöde. Floderna som flyter in i provinsen utifrån lägger till ytterligare 160 kubikkilometer, vilket innebär att det finns mer än 10 000 kubikmeter vatten per person i provinsen. Det är fyra gånger mer än det kinesiska genomsnittet. De rika vattenresurserna ger rika möjligheter till vattenkraft.

Demografi

Yunnan har totalt 43,33 miljoner invånare enligt 2002 års folkräkning, och en förväntad medellivslängd på 65,1 år för män och 67,7 år för kvinnor.

Etniciteter

Sumtselin Gompa-klostret i Zhongdian.

Yunnan är känd för sin etniska mångfald. Provinsen har det högsta antalet etniska grupper bland alla provinser och autonoma regioner i Kina. Av landets 56 erkända etniska grupper, finns 25 i Yunnan. Ungefär 38% av befolkningen tillhör olika minoritetsgrupper. Flera andra grupper bor också i provinsen, men bor antingen inte i sammanhållna bosättningar eller når inte upp till gränsen på 5000 invånare som krävs för att officiellt räknas till att finnas i en viss provins.

En Daikvinna i Yunnan.

Språk

De flesta av dialekterna av det kinesiska språket som talas i Yunnan tillhör den sydvästliga subdivisionen av mandarin, och är därför väldigt lik dialekterna i angränsande Sichuan och Guizhou. Utöver de lokala dialekterna talar också de flesta standardkinesiska, som används i media, av regeringen och som utbildningsspråk.

Yunnans etniska mångfald reflekteras i språkbruket, och i provinsen talas många lokala språk.

Ekonomi

Lokala handelsidkare i Lijiang.

Yunnan är en av Kinas relativt underutvecklade provinser, med fler fattiga län än någon annan provins. År 1994 levde omkring 7 miljoner människor under fattigdomsgränsen med en lägre årsinkomst än 300 yuan per person. År 2002 satsade den kinesiska staden 3,15 miljarder yuan i Yunnans landsortsbefolkning, och de allra fattigaste på landsbygden har minskat från 4,05 miljoner år 2000 till 2,86 miljoner. Fattigdomslättnadsplanen inkluderar fem stora projekt som siktar på att förbättra infrastrukturen. Där ingår jordmånsförbättring, vattenkonservering, elförsörjning, vägar och ekologiskt byggande. Då dessa projekt är slutförda ska provinsens problem med mat-, vatten- och elbrist elimineras, vägarna ha byggts ut, och de ekologiska förhållandena förbättras.

Yunnans fyra främsta industrier är tobak, biologi, gruvarbete och turism. Yunnan har handelskontakter med mer än 70 länder och regioner i världen. Provinsen exporterar främst tobak, maskineri och elutrustning, kemiska och jordbruksprodukter och metaller. År 2002 uppnådde dess samlade export och import 2,23 miljarder USD.

4% av befolkningen var år 2002 arbetslösa. Provinsens nominella BNP år 2006 var 400,2 miljarder yuan (51,7 miljarder USD), med en årlig tillväxt på 11,9%. BNP per capita ligger på 8 961 yuan (1 160 USD). 21,1% av BNP:n är fördelad i primärsektorn, 42,8% i industrisektorn och 36,1% i tjänstesektorn.

Administrativ indelning

Yunnan består av åtta städer på prefekturnivå och åtta autonoma prefekturer:

Stadsprefekturen Kunming;
Stadsprefekturen Qujing;
Stadsprefekturen Yuxi;
Stadsprefekturen Baoshan;
Stadsprefekturen Zhaotong;
Stadsprefekturen Lijiang;
Stadsprefekturen Pu'er;
Stadsprefekturen Lincang;
Den autonoma prefekturen Wenshan för Zhuang- och Miao-folken;
Den autonoma prefekturen Honghe för Hani- och Yi-folken;
Den autonoma prefekturen Xishuangbanna för Dai-folket;
Den autonoma prefekturen Chuxiong för Yi-folket;
Den autonoma prefekturen Dali för Bai-folket;
Den autonoma prefekturen Dehong för Dai och Jingpo-folken;
Den autonoma prefekturen Nujiang för Lisu-folket;
Den autonoma prefekturen Dêqên för tibetaner.

Utbildning

I slutet av 1998 var 419 800 invånare universitetsutbildade, 2,11 miljoner motsvarande gymnasieutbildade, 8,3 miljoner motsvarande högstadieutbildade, 18,25 miljoner grundutbildade och 8,25 miljoner av befolkningen över 15 år var inte läskunniga.

Universitet och högskolor

Infrastruktur

Järnvägar

Yunnan knöts till att börja med an till hamnen Haiphong med hjälp av en fransk smalspårig järnväg som färdigställdes år 1910. Det tog ytterligare femtio år för provinsen att förbindas med resten av Kina i och med färdigställandet av järnvägen mellan Chengdu och Kunming. Senare byggdes en linje mellan Kunming och Guiyang. Ytterligare två linjer har byggts på senare tid: en sydlig linje till Nanning och en nordöstlig till Sichuan.

En förlängning förbinder nu också Kunming med Dali, och en sträcka till Lijiang är snart färdig. Det finns även planer att förlänga den gamla linjen till Vietnam, och en ambitiös plan att förbinda Dali med Ruili lades fram år 2006. Det finns också planer på att förlänga linjen från Kunming hela vägen till Singapore, med förbindelser till andra sydostasiatiska länder.

Landsvägar

Under de senaste åren har det byggts fler vägar i Yunnan än i någon annan kinesisk provins. Dagens motorvägar förbinder Kunming genom Dali till Baoshan, Kunming till Mojiang, Kunming till Qujing samt Kunming till Shilin. Den officiella planen är att ha förbundit samtliga större städer och grannprovinsernas huvudstäder med motorväg år 2010, och uppnå ett komplett höghastighetsvägnätverk år 2020.

Alla länsstäder är nu tillgängliga genom asfalterade allvädersvägar från Kunming, alla mindre städer och ungefär hälften av alla byar har vägförbindelse (den sista mindre staden blev Yangla, längst i norr, men Dulongjiang har ingen vägförbindelse under ena årshalvan).

Det finns ett kommunikationsnätverk från Kunming till samtliga kringliggande provinser, och vidare till Burma, Laos, Vietnam och Thailand.

Vattenvägar

Generellt är floder hindrande objekt för Yunnans infrastruktur, bara ett fåtal av Yunnans många floder är navigerbara.

1995 investerade provinsen 171 miljoner yuan för att addera 807 kilometer vattenvägar. Två hamnar med kapacitet på 300 000 till 400 000 ton var, och fyra hamnar med kapacitet på 100 000 ton var, byggdes. Den årliga volymen gods var två miljoner ton och den årliga volymen passagerare var två miljoner personer.

Flygplatser

Provinsen har tjugo inrikesturer från Kunming till Peking, Shanghai, Guangzhou, Chengdu, Haikou, Chongqing, Shenyang, Harbin, Wuhan, Xi'an, Lanzhou, Hangzhou, Xiamen, Nanning, Shenzhen, Guiyang, Changsha, Guilin, Lhasa och Hong Kong; åtta provinsiella turer från Kunming till Jinghong, Mangshi, Lijiang, Dali, Zhongdian, Zhaotong, Baoshan och Simao; och nio utrikesturer från Kunming till Bangkok, Chiang Mai, Yangon, Singapore, Seoul, Hanoi, Ho Chi Minh City, Kuala Lumpur och Vientiane.

Wujiaba Airport i Kunming är en nationell förstaklassflygplats och övriga flygplatser i provinsen är andraklassterminaler. En ny flygplats öster om staden började byggas år 2006, och planeras vara färdig 2015.

Turism

Turistcentrum i Yunnan inkluderar:

Dali, Nanzhaos och Dalis historiska centrum.
Chuxiong, första stoppet på väg mot Dali och Lijiang. Den etniska minoriteten yifolkets stad.
Jinghong, centrum för daifolket
Lijiang, en nakhistad. Den har varit ett världsarv sedan 1997.
Shangri-La, ett etniskt tibetansk härad högt i Yunnans nordvästra berg.
Stenskogen, ett karstlandskap öster om Kunming.
Yuanyang, hanifolkets stad med utsträckta risplantager.

Sport

Basketlaget Yunnan Bulls har sin hemvist i Yunnan.

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

↑ Tan Chung (1998). A Sino-Indian Perspective for India-China Understanding.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Yunnan
Bilder & media
Yunnans provinsiella regering
YunnanExplorer Historisk webbplats med interaktiv karta

[0] Tan Chung (1998). A Sino-Indian Perspective for India-China Understanding.

[1]