Tangdynastin
Från Rilpedia
| Kinas historia – tidsaxel |
|---|
| Förhistorisk tid |
| Xiadynastin 2070–1600 f.Kr. |
| Shangdynastin 1600–1046 f.Kr. |
| Zhoudynastin 1046–256 f.Kr. |
| Västra Zhoudynastin 1046–771 f.Kr. |
| Östra Zhoudynastin 770–256 f.Kr. |
| Vår- och höstperioden 770–481 f.Kr. |
| De krigande staterna 481–221 f.Kr. |
| Qindynastin 221 f.Kr. – 206 f.Kr. |
| Västra Handynastin 206 f.Kr. – 24 e.Kr. |
| Wang Mangs interregnum (Xin) 9–23 e.Kr. |
| Östra Handynastin 25–220 |
| De tre kungadömena 220–280 |
| Jindynastin 265–420 |
| De sexton kungadömena 304–439 |
| De sydliga och nordliga dynastierna 420–589 |
| Suidynastin 581–618 |
| Tangdynastin 618–907 |
| De fem dynastierna och De tio rikena 902–979 |
| Liaodynastin 916–1125 |
| Jindynastin 1115–1234 |
| Songdynastin 960–1279 |
| Yuandynastin 1271–1368 |
| Mingdynastin 1368–1644 |
| Qingdynastin 1644–1911 |
| Republiken Kina 1912–1949 |
| Andra sino-japanska kriget 1937–45 |
| Kinesiska inbördeskriget 1927–49 |
| Folkrepubliken Kina 1949– |
Tangdynastin (唐朝) var en av de mäktigaste dynastierna i Kina som existerade från 618-907. Tack vare stort utbyte med och påverkan från andra länder blomstrade Kina såväl ekonomiskt som kulturellt. Pax Sinica (latin: 'kinesiska freden') möjliggjorde sidenvägens stora uttnyttjande. Kvinnorna sägs också ha haft mer rättigheter under Tangdynastin än någon annan kinesisk dynasti och det var även denna period som den första och enda kvinnliga kejsaren trädde fram, Wu Zetian.
Innehåll |
Uppgången för Tangdynastin
Den första kejsaren av dynastin var kejsar Li Yuan också känd som kejsar Gao Zu (618–626). Han skapade ett stabilt Kina. Kina fortsatte vara stabilt även under sonen Li Shimins styre, mer känd som kejsar Taizong (626–649). Kejsar Taizong hade en stark vilja att expandera Kina och göra Tangdynastin till den största dynasti som funnits. Trots varningar från ministrar valde Taizong ändå att utvidga landet. Det var ändå en ganska fredlig expansion som ledde till kontroll över viktiga handelsvägar och där igenom mycket handel och stort kulturellt utbyte. Taizong var väldigt öppen för nya kulturer och religioner och var bland annat den ledare som tog bort lagen att förhindra Buddhismens spridning.
Kulturell och ekonomisk blomstring
Idag brukar kineserna hänvisa till Tangdynastin som den bästa tiden i Kinesisk historia för stark kulturell utveckling. Denna kulturella blomsting under Tang berodde allra främst på viljan att ta till sig andra kulturer. Tangdynastin är känd för sin stora handel med länder väster ut. Under denna tid hade sidenvägen sin allra största period. Detta berodde mycket på den stabilitet som rådde i Kina under den här dynastin. Folket var mätta och hotet från "barbar"-länderna var mindre. Sidenvägen började i Chang'an i Kina och bestod av tre huvudsakliga vägar åt väst. Många nya varor fördes in till Kina, bland annat ovanliga växter, mediciner och kryddor. Vitlök, senap och ärtor var bara några av produkterna som introducerades och utländsk mat blev väldigt populär. Denna stora handel satte stor press på Kinas egna varor.
Maten var, som sagt, ett av de stora kulturella utbytena som skedde under Tangdynastin. Man tog till sig nya matlagningskonster från andra länder, nya kryddor och smaker från delar som man hade kommit in i genom sina erövringar. I Kina hade man sedan länge odlat hirs vid gula floden och längre söderut var det ris som var basfödan. Bambuskott växte överallt i Kina under Tang, men de sydliga sades vara de allra godaste. Man påstår även att kinesisk mat lär ha varit relativt ointressant fram till 700-talet då det blev mer likt det vi ser i det kinesiska köket idag tack vare utbyte med Indien.
Tangdynastin kom att föra med sig stora och viktiga uppfinningar som minst sagt har präglat världen efteråt. Bland många uppfinningar hittas porslin som kom efter upptäckten av vit lera på 600–700-talet. Porslinet bestod av en viss typ av granit som innehöll kvarts och fältspat. På 1300-talet kom porslinet att färdas västerut via sidenvägen. En annan upptäckt av stort värde var blocktryck. En uppfinning som var menat som ett livselixir kom dock paradoxalt att bli en av de mest förödande substanser världen har sett, nämligen krutet.
Många utlänningar kom till Kina bara för att sälja sina varor och sedan åka hem igen, men det starka utbytet kulturellt gjorde även att många kom för att stanna. Utlänningarna levde visserligen i speciella kvarter i städerna, men det var tillåtet för dem att gifta sig med kineser. En man fick dock inte ta med sin kinesiska fru tillbaka till hemlandet.
Det man brukar se mest inom den kulturella blomstringen under denna period är poesin. Den vanligaste formen på poesin var en reglerad 8-radig vers med 5 eller 7 tecken på varje rad. Många av de mest kända poeterna levde mot slutet av Tangdynastin då oroligheter började råda. Några av poeterna, så kallade vildmarkspoeter, var ämbetsmän som blev förflyttade till gränslanden i norra Kina samtidigt som centrum lades allt längre söderut då de lockades av det behagliga klimatet. En av dessa vidmarkspoeter var Cen Shen (715-770) som hade en lång tjänst vid gränsen. Liksom andra gränsämbetsmän försökte han bli befordrad för att få flytta ifrån gränsen. Hans poesi är, liksom andra gränspoeters, fylld av saknad till hemtrakterna. Poesin hos gränspoeterna är fyllda av kinesiska uttryck för ensamhet och förklarar avsaknaden av sådant som anses som kinesiskt landskap, t.ex. bergen är inte gröna.
Under den här perioden utvecklades även nya sätt att skriva, såsom att skriva fiktion. Tangsagor var gärna korta och handlade ofta om en examinationskandidat som blev kär. De flesta sagorna slutade lyckligt. Tangdynastin är en gyllene ålder, inte bara för skrivandet utan även annan kost som musik, målning och skulpturer. Buddhismens spridning ligger till stor grund för många konstformer och även till den stora toleransen emot andra kulturer. Konstnärer börjar måla landskap, troligtvis på grund av Daoismen, man börjar även smycka Buddhistiska tempel i guld och silver och använde även dessa vackra metaller för att göra bland annat kronor och serviser.
Man kallar gärna människorna i Tang för ett civiliserat folk då de hade en blomstrande kultur. De hade även mycket bra hygien och skydde lukten av de barbariska folken från väst. Denna äckliga lukt blev nästan synonym med utlänningarnas dumhet. I kontrast till detta kan man ändå se att kannibalism var accepterat i Tang, inte bara i nödsituationer utan det ansågs även vara accepterat att äta kött från förrädare och barbarer.
Utbildning
I och med Tangdynastins blomstring av kultur följde även utbildning. De statligt styrande under Tang uppmuntrade examinationssystemet för att få fram dugliga tjänstemän. Nästan varje år skickades kandidater till huvudstaden för att göra prov och staten sponsrade såväl kläder som boende för dem. Trots alla fördelar kandidaterna fick var det bara drygt 10 personer som examinerades varje år. Till följd av dessa prov uppkom även skolor som förberedde studenterna inför proven. Flera av skolorna var tillgängliga även för söner till vanliga medborgare. Dessa kunde förstås inte hoppas på att stiga väldigt högt i rang.
Det var inte bara statliga skolor som fanns i Tang. Liksom tidigare kunde man utbilda sig i Buddhisttemplen. Män i eliten skulle inte bara lära sig de konfucianska texterna utan de skulle även vara bra på poesi. En del av examinationsprovet var att skriva en egen dikt eftersom det ansågs att man inte kunde fuska på det.
Tangdynastins höjdpunkt och nedgång
Under kejsar Xuanzong (712–756) nådde Tangkina toppen av sin blomstring. År 751 led dock kineserna ett nederlag mot araberna vid Taraz och förlorade kontrollen över stora områden i väster, inkluderande många rika städer längs sidenvägen. Dess utgångspunkt, huvudstaden Chang'an antas ha varit världens största stad vid denna tid.
År 755 gjorde guvernören An Lushan uppror mot staten. An Lushan ledde en styrka på 150 000 man söderut. Trots rapporter om styrkans rörelse vägrade kejsare Xuanzong att tro på rapporterna. I början av 756 korsade An Lushans trupper Gula floden och intog flera städer där ibland Luoyang där An Lushan uttropade sig till kejsare. När An Lushans trupper intog Tongguan (porten till huvudstaden) flydde kejsare Xuanzong med sina konkubiner, rådgivare och kejserliga armen. Till slut vägrade soldaterna att fly längre såvida inte kejsaren dömde konkubinen Yang Guifei (Yang Yuhuan) och hennes kusin Yang Guozhong som var premiärminister till döden. Orsaken var att soldaterna var övertygade om att Yang-familjen låg bakom An Lushans uppror. Kejsaren vågade inte gå emot sina trupper och Yang Guifei hängdes och Yang Guozhong halshöggs. Xuanzongs son Li Heng utnämnde sig till kejsare och tog namnet SuZong. Huvudstaden Chang'an har då intagits av rebellerna år 756. Året därpå mördades An Lushan av sin son An Qingxu som utropar sig själv till kejsare. Samma år förlorar An Qingxu Chang'an till kejsare SuZong, tack vare stor hjälp från general Guo Ziyi.
Under tiden som Tangdynastin lidit av upproret har Tibet blivit starkare, detta leder fram till en invasion och belägring av Chang'an. Rykten om generalen Guo Ziyi är på väg med en stor styrka leder till att den tibetanska armen bryter belägringen och deserterar.
När kejsar Xianzong av Tang mördas av en av sina eunucker år 820, ser vi början på slutet för Tang-dynastin. Sju av de åtta kommande kejsarna kom till makten tack vare eunuckernas stöd. Under perioden skakar flera bondeuppror och maktkamper landet. Slutligen, år 907, utropar sig Zhu Wen till kejsare av Liangdynastin, som är en del av perioden De fem dynastierna och De tio rikena.
Källor
- Bai Shouyi, "An outline History of China" Foregin Languages Press, Beijing 2002
- Benn, "Daily Life in Traditional China: The Tang Dynasty", 2001
- Twitchett, Fairbanks, "A Cambridge History Of China, Vol. 3", 1979
- Ebrey, Walthall, Palais, "East Asia (Culture, Social, and Political History)", 2006
- Lovell, "Den stora muren", 2006
- Cohen, "East Asia at the Center", 2000
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Tangdynastin
