Zhoudynastin
Från Rilpedia
| Kinas historia – tidsaxel |
|---|
| Förhistorisk tid |
| Xiadynastin 2070–1600 f.Kr. |
| Shangdynastin 1600–1046 f.Kr. |
| Zhoudynastin 1046–256 f.Kr. |
| Västra Zhoudynastin 1046–771 f.Kr. |
| Östra Zhoudynastin 770–256 f.Kr. |
| Vår- och höstperioden 770–481 f.Kr. |
| De krigande staterna 481–221 f.Kr. |
| Qindynastin 221 f.Kr. – 206 f.Kr. |
| Västra Handynastin 206 f.Kr. – 24 e.Kr. |
| Wang Mangs interregnum (Xin) 9–23 e.Kr. |
| Östra Handynastin 25–220 |
| De tre kungadömena 220–280 |
| Jindynastin 265–420 |
| De sexton kungadömena 304–439 |
| De sydliga och nordliga dynastierna 420–589 |
| Suidynastin 581–618 |
| Tangdynastin 618–907 |
| De fem dynastierna och De tio rikena 902–979 |
| Liaodynastin 916–1125 |
| Jindynastin 1115–1234 |
| Songdynastin 960–1279 |
| Yuandynastin 1271–1368 |
| Mingdynastin 1368–1644 |
| Qingdynastin 1644–1911 |
| Republiken Kina 1912–1949 |
| Andra sino-japanska kriget 1937–45 |
| Kinesiska inbördeskriget 1927–49 |
| Folkrepubliken Kina 1949– |
Zhoudynastin (周朝) var en kinesisk dynasti som existerade från 1045 till 256 f.Kr. Dynastin är uppdelad i två perioder; Västra Zhoudynastin (1045–771 f.Kr.) och Östra Zhoudynastin (770–256 f.Kr).[1] Under den senare av dessa (Östra Zhou), uppdelad i Vår- och höstperioden (770–403 f.Kr.) och De krigande staternas period (403–221 f.Kr), var dock dynastins makt kraftigt inskränkt.
Härskarna av Zhou tog precis som sina föregångare titeln wang som betyder kung. Kungen styrde dock bara över en liten del, störe delen av landet delades ut som ärftliga län till vasaller, det vill säga feodalism. Vasaller kunde vara personer från den kungliga familjen, militärer eller personer från den föregående dynastin. Dessa tog upp skatt i sina län men var skyldiga att bistå kungen ifall av uppror och de betalade även en tribut till kungen. I början av perioden fanns det cirka 100 län men mot slutet återstod bara ett tiotal.
Från 770 och framåt förlorade kungarna makt och inflytande över länen. Tiden 481 f. kr. till 256 f. kr. benämns "de krigande staternas period", och var en period fylld av krig mellan de kvarvarande länen. Det feodala systemet undergrävdes av att länsherrarna tog sig mer makt och kallade sig själva för wang. Militärt frångick man hästdragna stridsvagnar och började mer och mer använda beridna bågskyttar, främst i de västra rikena. Naturhushållningen ersattes av penningshushållning, och köpmännen blev allt mer inflytelserika. Järnet användes allt mer till vapen och redskap.
Genom sin militära överlägsenhet lyckades till slut Qin sluka de andra rikena och grundade nästa dynasti.
| Namn | Tecken | Regeringsår |
| Wŭ | 武 | 1046–1043 f.Kr. |
| Chéng | 成 | 1042–1021 f.Kr. |
| Kāng | 康 | 1020–996 f.Kr. |
| Zhāo | 昭 | 995–977 f.Kr. |
| Mò | 穆 | 976–922 f.Kr. |
| Gōng | 共 | 922–900 f.Kr. |
| Yì | 懿 | 899–892 f.Kr. |
| Xìao | 孝 | 891–886 f.Kr. |
| Yí | 夷 | 885–878 f.Kr. |
| Lì | 厲 | 877–841 f.Kr. |
| Gōnghe | 共和 | 841–828 f.Kr. |
| Xūan | 宣 | 827–782 f.Kr. |
| Yōu | 幽 | 781–771 f.Kr. |
| Píng | 平 | 770–720 f.Kr. |
| Húan | 桓 | 719–697 f.Kr. |
| Zhuāng | 莊 | 696–682 f.Kr. |
| Xī | 釐 | 681–677 f.Kr. |
| Hùi | 惠 | 676–652 f.Kr. |
| Xīang | 襄 | 651–619 f.Kr. |
| Qĭng | 頃 | 618–613 f.Kr. |
| Kūang | 匡 | 612–607 f.Kr. |
| Dìng | 定 | 606–586 f.Kr. |
| Jĭan | 簡 | 585–572 f.Kr. |
| Líng | 靈 | 571–545 f.Kr. |
| Jĭng | 景 | 544–521 f.Kr. |
| Dào | 悼 | 520 f.Kr. |
| Jìng | 敬 | 519–476 f.Kr. |
| Yúan | 元 | 475–469 f.Kr. |
| Zhēndìng | 貞定 | 468–442 f.Kr. |
| Āi | 哀 | 441 f.Kr. |
| Sī | 思 | 441 f.Kr. |
| Kăo | 考 | 440–426 f.Kr. |
| Wēilìe | 威烈 | 425–402 f.Kr. |
| Ān | 安 | 401–376 f.Kr. |
| Lìe | 烈 | 375–369 f.Kr. |
| Xĭan | 顯 | 368– 321 f.Kr. |
| Shènjìng | 慎靚 | 320–315 f.Kr. |
| Năn | 赧 | 314–256 f.Kr. |
| Hùi | 惠 | 255–249 f.Kr. |
Källor
- ↑ Ebrey, Walthall, Palanis: East Asia – A Cultural, Social, and Political History, 2006
- Wikimedia Commons har media som rör Zhoudynastin
