Zhoudynastin

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Kinas historiatidsaxel
Förhistorisk tid
Xiadynastin 2070–1600 f.Kr.
Shangdynastin 1600–1046 f.Kr.
Zhoudynastin 1046–256 f.Kr.
Västra Zhoudynastin 1046–771 f.Kr.
Östra Zhoudynastin 770–256 f.Kr.
Vår- och höstperioden 770–481 f.Kr.
De krigande staterna 481–221 f.Kr.
Qindynastin 221 f.Kr. – 206 f.Kr.
Västra Handynastin 206 f.Kr. – 24 e.Kr.
Wang Mangs interregnum (Xin) 9–23 e.Kr.
Östra Handynastin 25–220
De tre kungadömena 220–280
Jindynastin 265–420
De sexton kungadömena 304–439
De sydliga och nordliga dynastierna 420–589
Suidynastin 581–618
Tangdynastin 618–907
De fem dynastierna och De tio rikena 902–979
 Liaodynastin 916–1125
 Jindynastin 1115–1234
Songdynastin 960–1279
Yuandynastin 1271–1368
Mingdynastin 1368–1644
Qingdynastin 1644–1911
Republiken Kina 1912–1949
Andra sino-japanska kriget 1937–45
Kinesiska inbördeskriget 1927–49
Folkrepubliken Kina 1949–
Den västra Zhoucivilisationen.

Zhoudynastin (周朝) var en kinesisk dynasti som existerade från 1045 till 256 f.Kr. Dynastin är uppdelad i två perioder; Västra Zhoudynastin (1045771 f.Kr.) och Östra Zhoudynastin (770256 f.Kr).[1] Under den senare av dessa (Östra Zhou), uppdelad i Vår- och höstperioden (770403 f.Kr.) och De krigande staternas period (403221 f.Kr), var dock dynastins makt kraftigt inskränkt.

Härskarna av Zhou tog precis som sina föregångare titeln wang som betyder kung. Kungen styrde dock bara över en liten del, störe delen av landet delades ut som ärftliga län till vasaller, det vill säga feodalism. Vasaller kunde vara personer från den kungliga familjen, militärer eller personer från den föregående dynastin. Dessa tog upp skatt i sina län men var skyldiga att bistå kungen ifall av uppror och de betalade även en tribut till kungen. I början av perioden fanns det cirka 100 län men mot slutet återstod bara ett tiotal.

Från 770 och framåt förlorade kungarna makt och inflytande över länen. Tiden 481 f. kr. till 256 f. kr. benämns "de krigande staternas period", och var en period fylld av krig mellan de kvarvarande länen. Det feodala systemet undergrävdes av att länsherrarna tog sig mer makt och kallade sig själva för wang. Militärt frångick man hästdragna stridsvagnar och började mer och mer använda beridna bågskyttar, främst i de västra rikena. Naturhushållningen ersattes av penningshushållning, och köpmännen blev allt mer inflytelserika. Järnet användes allt mer till vapen och redskap.

Genom sin militära överlägsenhet lyckades till slut Qin sluka de andra rikena och grundade nästa dynasti.


Namn Tecken Regeringsår
10461043 f.Kr.
Chéng 10421021 f.Kr.
Kāng 1020996 f.Kr.
Zhāo 995977 f.Kr.
976922 f.Kr.
Gōng 922900 f.Kr.
899892 f.Kr.
Xìao 891886 f.Kr.
885878 f.Kr.
877841 f.Kr.
Gōnghe 共和 841828 f.Kr.
Xūan 827782 f.Kr.
Yōu 781771 f.Kr.
Píng 770720 f.Kr.
Húan 719697 f.Kr.
Zhuāng 696682 f.Kr.
681677 f.Kr.
Hùi 676652 f.Kr.
Xīang 651619 f.Kr.
Qĭng 618613 f.Kr.
Kūang 612607 f.Kr.
Dìng 606586 f.Kr.
Jĭan 585572 f.Kr.
Líng 571545 f.Kr.
Jĭng 544521 f.Kr.
Dào 520 f.Kr.
Jìng 519476 f.Kr.
Yúan 475469 f.Kr.
Zhēndìng 貞定 468442 f.Kr.
Āi 441 f.Kr.
441 f.Kr.
Kăo 440426 f.Kr.
Wēilìe 威烈 425402 f.Kr.
Ān 401376 f.Kr.
Lìe 375369 f.Kr.
Xĭan 368321 f.Kr.
Shènjìng 慎靚 320315 f.Kr.
Năn 314256 f.Kr.
Hùi 255249 f.Kr.

Källor

  1. Ebrey, Walthall, Palanis: East Asia – A Cultural, Social, and Political History, 2006


Personliga verktyg