Från Rilpedia

För Dublin i New Hampshire, se Dublin, New Hampshire.

Dublin
Baile Átha Cliath

(Stadsvapen) (Dublins flagga)
Basisdata
Stat	Irland
Provins	Leinster
Grevskap	Dublin
Geografiska koordinater	53° 20' norr 6° 16' väst
Area	117,8 km²
Befolkning 2006	506 211[1]
Befolkningstäthet	4 297 inv/km²
Borgmästare	Eibhlin Byrne (Fianna Fail, 2009-)
Webbplats	www.dublincity.ie
Övrigt
Tidszon	UTC+0

Dublin (IPA: [dʌblɪn], [dʊblɪn] eller [dʊbəlɪn]; iriska: Baile Átha Cliath, IPA: [bˠalʲə a:ha klʲiəh] eller [bˠɫaː cliə(ɸ)]) är den största staden på Irland och huvudstad i Republiken Irland. Den är belägen nära mittpunkten på Irlands östkust, vid mynningen av floden Liffey och i mitten av grevskapet Dublin. Dublin grundades som en vikingabosättning och har varit Irlands viktigaste stad sedan medeltiden. Idag är Dublin Irlands ekonomiska, administrativa och kulturella huvudstad, och är en av Europas snabbast växande huvudstäder^[2][3].

Vid en intervju 2003 gjord av BBC tillfrågades 11 200 invånare i 112 stads- och jordbrukssamhällen om vilken som var den bästa huvudstaden. Dublin röstades fram som den bästa i Europa att bo i, och Irland som det bästa landet i Europa^[4].

Innehåll 1 Etymologi 2 Historia 3 Klimat 4 Demografi 4.1 Stad och storstadsområde 4.2 Region 5 Utbildning 6 Politik 6.1 Staden 6.2 Nationell 7 Kultur 7.1 Litteratur, teater och konst 7.2 Nattliv och underhållning 7.3 Sport 7.4 Shopping 7.5 Multikulturella Dublin 7.6 Nord- och sydsidan 8 Ekonomi 9 Transport 9.1 Vägnätverk 9.2 Bussar 9.3 Pendeltåg 9.4 Spårvägar 9.5 Tunnelbana 9.6 Luftfart och båttransport 10 Kommunikationer och media 11 Vänorter 12 Kriminalitet 13 Källor 13.1 Noter 14 Externa länkar

Etymologi

Namnet Dublin är en hiberno-engelsk avledning på Dubh Linn (iriska, dubh -> svart, och linn -> pool). Historiskt vid användadet av det iriska skriftsystemet skrevs 'bh' med en prick över 'b'; 'Duḃ Linn' eller 'Duḃlinn'. De fransktalande normanderna hoppade över pricken och stavade namnet som 'Develyn' eller 'Dublin'.

Vissa källor hävdar något annat och påstår att 'Dublin' har skandinaviskt ursprung (isländska: djúp lind) (djup sjö). Namnet 'Dubh Linn' förekommer dock långt innan vikingarna kom till Irland, och det fornnordiska (och på modern isländska) namnet för Dublin är förenklat orden 'Dubh Linn' omstavat till fornnordiska: 'Dyflinn' (korrekt uttalat "Dyv-linn" — bokstaven 'y' uttalas som i svenskan även på fornnordiska. Isländskan har bevarat stavningen med 'y', men vokalen har i uttalet övergått till /i/).

Det vanligaste namnet på staden på modern iriska är Baile Átha Cliath ('The Settlement of the Ford of the Reed Hurdles'), vilket refererar till den bosättning grundad 988 av högkung Mael Sechnaill II som gränsade till själva Dubh Linn vid Black Pool. Det förefaller som båtresande vikingar och normander ansåg att platsen var tillräckligt djup för att ha plats för båtar, medan gälisktalande såg platsen som ett vadställe över en stor flod.

Den första bosättningen fanns vid River Poddle, en biflod till Liffey, öster om Christchurch, i ett område kallat Wood Quay. Vikingarna valde denna plats, eftersom högkungen förväntades anfalla från nordsidan av Liffey. Poddle fylldes igen under tidigt 1800-tal då staden växte.

Historia

Huvudartikel: Dublins historia

Anteckningar av den grekiska astronomen och kartritaren Klaudios Ptolemaios ger kanske den tidigaste referensen till människor i området som idag kallas Dublin. Omkring 140 e.Kr. refererade han till en boplats han kallade Eblana Civitas. Samhället 'Dubh Linn' kan troligtvis dateras så långt bakåt i tiden som till det första århundradet före Kristus. Senare byggdes också ett kloster här, trots att staden grundades först runt 841^[5] av nordmän. 'Baile Átha Cliath' eller förenklat 'Áth Cliath' grundades 988 och de två städerna sammanfogades senare till en.

Den moderna staden har kvar sitt angliserade iriska namn av det tidigare och det ursprungliga iriska namnet av det senare. Efter normandernas invasion av Irland blev Dublin centrum för såväl militär och rättslig makt, med mycket makt centrerad kring Dublin Castle fram tills självständigheten. Från 1300-talet och till slutet av 1600-talet utgjorde Dublin och det närliggande området, känt som the Pale, det största området på Irland under regeringens kontroll. Parlamentet låg i Drogheda under flera århundraden, men flyttades permanent till Dublin efter Henry VII besegrade grevskapet Kildare 1504.

Dublin hade också lokal stadsadministration via sin styrelse från medeltiden. Denna representerade stadens gillebaserade oligarki tills den gjordes om under 1840-talet på ökade demokratiska regler.

Från 1600-talet utvecklades staden snabbt med hjälp av Wide Streets Commission. Georgianska Dublin var, under en kort tid, den näst största staden i det brittiska imperiet efter London. Stora delar av Dublins mest kända arkitektur kommer från denna tid. Guinnessbryggeriet etablerades också detta under denna tid. 1800-talet var en nedgångsperiod på grund av den industriella tillväxten i Belfast; runt 1900 var invånarantalet i Belfast nästan dubbelt så stort. Medan Belfast var välmående och industriellt hade Dublin blivit en stad av elände och klasskillnader, byggd på kvarlevor av storhetsvansinne, som bäst beskrivs i novellen 'Strumpet City' av James Plunkett, och i texter av Sean O'Casey. Dublin var fortfarande det primära centret för administration och transport för nästan hela Irland, trots att den helt missat den industriella revolutionen. Påskupproret 1916 inträffade i stadens centrum vilket medförde fysisk förstörelse. Irländska frihetskriget och irländska inbördeskriget bidrog med mer förstörelse och förstörde flera av stadens främsta byggnader. Irländska fristaten återställde många av byggnaderna och flyttade parlamentet till Leinster House. Ironiskt nog har detta gjort att staden varit ett perfekt ideal för historisk filmproduktion, med flera produktioner som The Blue Max och Min vänstra fot, som visar stadslandskapet under denna tid. Detta har blivit grunden för den senaste framgången inom filmskapandet. Med ökad framgång har modern arkitektur introducerats till staden, trots att en vital kampanj startade parallellt för att återskapa den georgianska storheten på Dublins gator, istället för att låta det gå till spillo. Sedan 1995 har Dublins stadslandskap förändrats helt, med enorma privata och statliga bebyggelser, transport och affärsverksamheter. Några välkända gatuhörn i Dublin är fortfarande namngivna efter pubar och affärer som låg där innan stängning eller renovering.

Sedan början av anglo-normandiskt styre under 1100-talet har staden fungerat som huvudstad på ön Irland under flera olika geografiska indelningar:

• Lordship of Ireland (1171–1541)
• Kungariket Irland (1541–1800)
• ön som del av Storbritannien (1801–1922)
• Irländska republiken (1919–1922),^[6]

Från 1922, efter delningen av Irland, var Dublin huvudstad i Irländska fristaten (1922–1949) och är idag huvudstad i Republiken Irland.

Klimat

Dublin har ett maritimt tempererat klimat karaktäriserat av milda vintrar, lugna somrar och utan extrema temperaturer. Dublin har inte lika mycket nederbörd som västra Irland, som kan få upp mot dubbelt så mycket som Dublin. Staden har färre regndagar än medelvärdet för London. Övre medeltemperaturen under januari månad är 8 °C, och i juli 20 °C. De soligaste månaderna är maj och juni. De blötaste månaderna är december och augusti, med 74 mm regn. Den torraste månaden är april med 45 mm. Det totala nederbördsmedelvärdet per år är 762 mm, lägre än Sydney, New York City och även Dallas. Trots Dublins höga latitud har den långa sommardagar (omkring 19 timmar dagsljus) och korta vinterdagar (så korta som 9 timmar). Som övriga Irland är Dublin relativt säker från naturkatastrofer som tornados, orkaner, jordbävningar och tsunamis.

Starka vindar från det atlantiska stormsystemet kan drabba Dublin, trots att det är ovanligare i Dublin än andra delar av Irland. Vindstormar är vanligare under midvintern, men kan inträffa året om, främst mellan oktober och februari. Under en av de stormigaste perioderna under senare tid registrerades ett vinddrag på 151 km/h vid Casement Aerodrome den 24 december 1997.

Som storstad på en ö kan Dublin ha några grader varmare än andra områden i landet. Det finns också en viss temperaturskillnad mellan innerstaden och stadens förorter, där stadens centrum är något varmare på grund av bebyggelsen. Det finns också skillnader mellan stadscentrumet^[7] och flygplatsen,^[8] som ligger endast 12 kilometer norr om staden.

Staden är inte känd för några extrema temperaturer, för att den har så milt klimat. De kallaste månaderna är december, januari och februari. Temperaturerna under senare år har ökat och i juli 2006 uppmättes temperaturen av 31 °C i Dublin, över 11 °C varmare än medelvärdet. Värmeböljor i staden inkluderar de två åren 2003 och 2006.

Den vanligaste nederbörden under vintern är regn. Staden kan få snö under månaderna november till april, men oftast kommer endast nysnö som inte stannar kvar på marken (endast omkring 4-5 dagar har fast snö). Hageloväder inträffar oftare än snö, och är främst förekommande under vintern och våren. Andra sällsynta vädertyper är åska och blixtar, främst under sommaren.

Månad[9]	Jan	Feb	Mar	Apr	Maj	Jun	Jul	Aug	Sep	Okt	Nov	Dec	År 2005-2006
Högsta medel	8°C (46°F)	8°C (46°F)	10°C (50°F)	13°C (55°F)	15°C (59°F)	18°C (64°F)	20°C (68°F)	19°C (66°F)	17°C (63°F)	14°C (57°F)	10°C (50°F)	8°C (46°F)	13°C (56°F)
Lägsta medel	1°C (34°F)	2°C (36°F)	3°C (37°F)	4°C (39°F)	6°C (43°F)	9°C (48°F)	11°C (52°F)	11°C (52°F)	9°C (48°F)	6°C (43°F)	4°C (39°F)	3°C (37°F)	6°C (42°F)
Total nederbörd	67 mm (2.6")	55 mm (2.1")	51 mm (2")	45 mm (1.7")	60 mm (2.3")	57 mm (2.2")	70 mm (2.7")	74 mm (2.9")	72 mm (2.8")	70 mm (2.7")	67 mm (2.6")	74 mm (2.9")	762 mm (29.5")

Demografi

Stad och storstadsområde

Dublins stadsgräns utgörs av Dublin City, som administreras av Dublin City Council och är på ungefär samma administrativa nivå som landets grevskap. Dublins storstadsområde, Greater Dublin Area, omfattar förortsområden som sträcker sig in i de angränsande grevskapen Dun Laoghaire-Rathdown, Fingal och South Dublin.

Område	Invånarantal 28 april 2002[1]	Invånarantal 23 april 2006[1]
Dublin City	495 781	506 211
Förorter	508 833	539 558
GREATER DUBLIN AREA	1 004 614	1 045 769

Region

Dublinregionen utgörs av staden Dublin med närmast omgivande grevskap, samt grevskapen Kildare, Meath och Wicklow^[10]. Hela regionen har 1 662 536^[1] invånare (2006). Regionens befolkning ökar fort, och förväntas ha omkring 2,1 miljoner invånare runt 2021^[10]. Idag bor omkring 40% av befolkningen på Irland inom en radie på 100 kilometer från Dublin.

Stad/Grevskap	Invånarantal 28 april 2002[1]	Invånarantal 23 april 2006[1]
Dublin City	495 781	506 211
Dún Laoghaire-Rathdown	191 792	194 038
Fingal	196 413	239 992
South Dublin	238 835	246 935
Kildare	163 944	186 335
Meath	134 005	162 831
Wicklow	114 676	126 194
TOTALT	1 535 446	1 662 536

Utbildning

Dublin är Irlands främsta utbildningsstad med tre universitet och flera andra högre utbildningsinstitutioner. Det finns 20 tredjenivåinstitutioner i staden.^[11] University of Dublin är det äldsta universitetet på Irland och grundades under 1500-talet. Trinity College grundades med ett Royal Charter under Elizabeth I och stängdes för katoliker till katolska emanicipationen; den katolska hierarkin förbjöd senare romersk-katolska att studera där till 1970. National University of Ireland har sitt säte i Dublin, vilken också är plats för University College Dublin (UCD), det största universitetet på Irland; trots att det ligger i Dun Laoghaire-Rathdown, strax utanför stadsgränsen. Dublin City University (DCU) är det nyaste universitetet och specialiserar sig på affärer, forskning och ingenjörsteknik, främst med anknytning till det industriella Dublin. Royal College of Surgeons in Ireland (RCSI) är en läkarskola under ledning av NUI. Skolan ligger vid St. Stephen's Green i stadens centrum. National University of Ireland, Maynooth är en annan del av NUI, ligger i det angränsande grevskapet Kildare, omkring 25 kilometer från Dublin centrum.

Dublin Institute of Technology (DIT) är en modern teknisk högskola och är landets största icke-universitets tredjenivåinstitution; den specialiserar sig på tekniska ämnen men erbjuder också flera konst- och humaniorakurser. Skolan ska dessutom flytta in i nya campus i Grangegorman. Två förorter till Dublin, Tallaght och Blanchardstown, har filialer till DIT.

National College of Art and Design (NCAD) och Dun Laoghaire Institute of Art, Design and Technology (DLIADT) har utbildning och forskning inom konst, design och mediateknologi.

Det finns också andra specialiserade mindre högskolor, bland annat privata:

• Griffith College Dublin ligger i de tidigare Griffith Barracks på South Circular Road, utbildning finns inom bokföring, affärer, juridik, datorer, media, journalistik och design.
• The Gaiety School of Acting har en tvåårig utbildning inom skådespeleri och treårig grundläggande BA-titel i skådespeleri i samarbete med Dublin City University och Dublin Business School. Skolan ligger på Aungier Street.
• New Media Technology College erbjuder specialiserade kurser inom film, konst, informationsteknik, fotografering, interaktiv media och musikteknologi.

Politik

Staden

Staden Dublin styrs av Dublin City Council (tidigare kallat Dublin Corporation), vilken leds av Lord Mayor of Dublin, som väljs årligen och bor i Mansion House. Dublin City Council är baserat i två huvudbyggnader. Councilmötena sker i huvudkvarteret vid Dublin City Hall som det tidigare Royal Exchange tog över för användning av stadsstyre under 1850-talet. Flera av de administrativa anställda är baserade i kontroversiella Civic Offices på Wood Quay.

City Council är en enkammarförsamling med 52 medlemmar som väljs vart fjärde år från de lokala valkretsarna. Det partiet med majoriteten av platserna väljer vilka som ska sitta i vilken kommitté, vilka policyer som ska följas och vem som blir Lord Mayor. Lett av Lord Mayorn får regeringen en årlig budget till att spendera på byggnader, trafikunderhåll etc.

Nationell

Det nationella parlamentet i Republiken Irland, Oireachtas, består av presidenten och två hus, Dáil Éireann och Seanad Éireann (senaten). Alla tre är baserade i Dublin. Presidenten bor i Áras an Uachtaráin, den tidigare residensen för generalguvernören för den irländska fristaten i stadens största park, Phoenix Park. Båda husen i Oireachtas träffas i Leinster House, ett tidigare palats i södra Dublin. Byggnaden har varit hem för parlamentet sedan grundandet av Irländska fristaten den 6 december 1922.

Den irländska regeringen är baserad i Government Buildings, en stor byggnad designad av Sir Aston Webb, samma arkitekt som står bakom den edwardiska fasaden till Buckingham Palace och Royal College of Science. Under 1921 träffades också House of Commons of Southern Ireland här. Med sin belägenhet bredvid Leinster House tog den irländska fristaten över delar av byggnaden för att använda det som tillfälliga hem för ministrarna. Både det och Leinster House var menat att vara tillfälliga hem för parlamentet, men blev permanenta.

Det gamla Irish Houses of Parliament från Kungadömet Irland ligger i College Green.

Kultur

Litteratur, teater och konst

Staden har en världskänd litterär historia som producerat flera kända litterära figurer. Som födelseplats för William Butler Yeats, George Bernard Shaw och Samuel Beckett har Dublin också tre vinnare i Nobels litteraturpris - mer än någon annan stad i världen.^[12] Andra inflytande författare och pjäsförfattare från Dublin är Oscar Wilde, Jonathan Swift och skaparen av Drakula, Bram Stoker. Staden är kanske mest känd för att vara platsen där några av James Joyces arbeten utspelar sig. Dubliners är en samling korta berättelser av Joyce om incidenter och karaktärer typiska för stadsmedborgare under början av 1900-talet. Hans mest framgångsrika bok Odysseus utspelar sig också den i Dublin med flera topografiska detaljer. Andra författare som J.M. Synge, Seán O'Casey, Brendan Behan, Maeve Binchy och Roddy Doyle har också anknytning till staden. Irlands största bibliotek och litterära museum ligger i Dublin, bland annat National Print Museum of Ireland och National Library of Ireland.

Det finns flera teatrar i stadens centrum, och flera världskända skådespelare kommer från Dublins teaterscen, som Noel Purcell, Brendan Gleeson, Stephen Rea, Colin Farrell och Gabriel Byrne. De mest kända teatrarna är Gaiety, Abbey, Olympia och Gate Theatre. Gaiety specialiserar sig på musikaler och operaproduktioner och är populär för att öppna dörrarna efter kvällsteater för musikframträdanden, dans och filmer. Abbey Theatre grundades 1904 av en grupp bestående av bland annat Yeats med mål att marknadsföra naturliga litterära talanger. Detta lyckades och teatern har varit startplatsen för några av stadens absolut kändaste författare som Synge, Yeats själv och George Bernard Shaw. Gate Theatre grundades 1928 för att marknadsföra europeisk och amerikansk avantguardekonst. Den största teatern är Mahony Hall i The Helix vid Dublin City University i Glasnevin.

Dublin är också centrum för irländsk konst och den irländska konstnärsscenen. Book of Kells, ett världskänt manuskript producerat av keltiska munkar under 800 f.Kr. och exempel på ökonst visas på Trinity College. Chester Beatty Library har den kända samlingen av manuskript, miniatyrmålningar, anteckningar, teckningar, sällsynta böcker och dekorativ konst av den amerikanska gruvmiljonären (och irländsk medborgare) Sir Alfred Chester Beatty (1875-1968). Samlingen dateras från 2700 f.Kr. och föremålen har hittats i Asien, Mellanöstern, Nordafrika och Europa. Arbeten av lokala konstnärer visas ofta för allmänheten runt St. Stephen's Green, huvudparken i Dublins centrum. Det finns också flera stora konstgallerier runt staden, bland annat Irish Museum of Modern Art, National Gallery of Ireland, Hugh Lane Municipal Gallery, City Arts Centre, Douglas Hyde Gallery, Project Arts Centre och Royal Hibernian Academy.

Tre delar av National Museum of Ireland ligger i Dublin. Sedan 1980-talet har Dublins roll som för kulturell- och konstnärlig huvudstad minskat och istället gått över till Galway, där även de bästa gatuteaterakterna i Dublin har flyttats över till Galway för det årliga St. Patrick's Day-firandet i mars på Irlands nationaldag.

Nattliv och underhållning

Dublins nattliv är stort och staden är en av de städer med mest ungdomar i Europa där 50% av befolkningen är under 25 år.^[13][14] 2007 röstades staden också fram som den vänligaste staden i Europa.^[15] Som resten av Irland finns pubar i direkt anslutning till stadens centrum och nästan varje gata. Runt St. Stephen's Green - främst Harcourt Street, Camden Street, Wexford Street och Leeson Street - finns ett centrum för några av de mest populära nattklubbarna och pubarna i Dublin.

Det mest internationellt anmärkningsvärda området för nattliv är Temple Barområdet strax söder om River Liffey. Området är välbesökt av turister, börsjobbare och kvinnopartyn från Storbritannien. Området utvecklades som Dublins kulturella kvarter (en ide föreslagen av den lokala politikern Charlie Haughey), och är dessutom centrum för små konstproduktioner i form av gatuframföranden och små musikarenor.

Livemusik spelas populärt på gatorna och arenorna över hela Dublin och staden är känd för flera band med internationell framgång som Thin Lizzy, U2 och Boyzone. De två mest kända biograferna i stadens centrum är Savoy Cinema och Cineworld, båda norr om Liffey. Alternativ- och specialintressebiografer finns i Irish Film Institute i Temple Bar, och på Screen Cinema på d'Olier Street. I Dublins förorter finns också stora moderna multiscreenbiografer.

Sport

Huvudkvarteren för nästan alla Irlands sportorganisationer ligger i Dublin, och de populäraste sporterna i Dublin är de som är populärast i hela landet: Gaelisk fotboll, fotboll, rugby och hurling.

I staden ligger den fjärde största stadion i EU och den sjätte största i Europa i helhet^[16], Croke Park, en arena med kapacitet för upp till 82 500 åskådare och huvudkvarter för Gaelic Athletic Association. Den används traditionellt för gaelisk fotboll och hurling som spelas under sommaren, samt internationell fotboll. Även konserter med akter som U2 och Robbie Williams har spelat där under senare år. Dublingrenen i Gaelic Athletic Association spelar sina ligamatcher på Parnell Park.

Lansdowne Roadstadion (tidigare ägd av Irish Rugby Football Union) var arenan för hemmamatcher för både Irlands rugbylag och landets fotbollslandslag. Fram tills nyligen hade den plats för 49 000 åskådare, sittande och stående. Genom en samarbete mellan IRFU och FAI demoleras den nu och ska istället ersättas av arena med plats för 50 000 sittande åskådare.^[17] Rugby- och fotbollslag som spelade på arenan har tillfälligt flyttats till Croke Park. Donnybrook Rugby Ground är bas för laget Leinster Rugby som spelar i Magners League. På arenan spelas också några matcher under Heineken Cup samt på Lansdowne Road.

Dalymount Park i Phibsboro och det traditionella Home of Irish Soccer används idag för hemmamatcher för den lokala klubben Bohemian FC. Rivalerna Shelbourne FC spelar på Tolka Park i Drumcondra, medan St Patrick's Athletic spelar på Richmond Park i Inchicore i den sydvästra delen av staden. Shamrock Rovers, Irlands mest framgångsrika klubb, kommer ursprungligen från Milltown men han har tillbringar de senaste två decennierna på att söka en ny bas och hoppas färdigställa den nya stadion i Tallaght under 2007. En annan seniorfotbollsklubb är University College Dublin FC, baserad i Belfield där också den numera nerlagda klubben Dublin City FC (tidigare Home Farm FC) spelade.

The National Aquatic Centre i Blanchardstown är den första byggnaden att öppna i Sports Campus Ireland. Det finns flera racerbanor i Dublinområdet, bland annat Shelbourne Park (Greyhound racing) och Leopardstown (Travsport). Den världsberömda Dublin Horse Show hålls i RDS, Ballsbridge, vilken också höll Show Jumping World Championships 1982. Den nationella boxningsarenan ligger vid Harold's Cross, trots att större matcher spelar på Point Depot i hamnområdet. Även basket-, handboll-, landhockey- och friidrottsanläggningar finns i staden där den mest kända är Morton Stadium i Santry vilken användes under 2003 års Special Olympics.

Dublin Marathon har sprungits i staden varje år sedan 1980.

Shopping

Dublin är en populär shoppingstad för både irländare och turister. Dublins centrum har flera shoppingdistrikt, bland annat Grafton Street och Henry Street samt de angränsande Stephen's Green Shopping Centre, Jervis Shopping Centre och det nya Ilac Shopping Centre. På Grafton Street ligger kända affärer som Brown Thomas och dess systeraffär BT2, som också finns i bland annat New York City på Bloomingdales. Brown Thomas har också "miniaffärer" som Hermes och Chanel på Wicklow Street. Detta är Dublins närmaste motsvarighet till designshoppinggator som Bond Street i London eller 5th Avenue i New York.

I Dublin finns stora varuhus som Clerys på O'Connell Street, Arnotts på Henry Street, Brown Thomas på Grafton Street och Debenhas (tidigare Roches Stores) på Henry Street.

En bebyggelse värd €750 miljoner i Dublins centrum har fått grönt ljus. Det så kallade "Northern Quarter" kommer få 47 nya affärer, 175 lägenheter och ett fyrstjärnigt hotell. Dublin City Council gav Arnotts tillstånd för planer att ändra sitt område vid Henry Street, O'Connell Street, Abbey Street och Liffey Street. Renoveringen kommer inkludera 14 nya kaféer samt ett 149-sängshotell. Det tros att bygget kommer påbörjas under andra halvan av 2008. Prince's Street, vilken går från O'Connell Street, kommer bli en stadsgata med promenadvägar.

Sedan mitten av 1990-talet har områden utanför Dublin fått nya varuhus. Dessa är bland annat Blanchardstown, The Square i Tallaght, Liffey Valley Shopping Centre i Clondalkin, OmniPark i Santry, Northside Shopping Centre i Coolock, och Pavilions Shopping Centre i Swords.

Multikulturella Dublin

Trots en lång tradition med emigration som fortsatte fram till tidiga 1990-talet har Dublin nu ett stort antal immigranter. Utländska nationaliteter i Dublin är främst unga och ensamstående personer^[18] och den största delen kommer från Europeiska unionen, främst Storbritannien, Polen och Litauen men också från andra nationaliteter på den europeiska kontinenten. Det finns också ökande invandrare från Kina, Nigeria, Filippinerna, Brasilien, Australien, Nya Zeeland och Ryssland. Denna immigration i Dublin har gjort att staden växt snabbare och mer eller mindre kan jämföras med multikulturella städer i Europa som London och Paris. 10% av Republiken Irlands befolkning utgörs av personer med utländsk härkomst och Dublin blir ofta det första målet för nyanlända invandrare. 60% av Irlands asiatiska invånare bor i Dublinområdet, trots att mindre än 40% av landets totala befolkning bor där.^[19] Invandringen märks på flera håll, bland annat har flera nya etniska mataffärer öppnat på Parnell Street och Moore Street.

Nord- och sydsidan

En nord-syd-delning (Northside och Southside) av staden har funnits sedan lång tid tillbaka och gränsen har varit River Liffey. Nordsidan kan ses som en arbetarklassida och sydsidan klassas som medel- och övre medelklassida. Detta är dock inte en helt korrekt indelning av befolkningen. Dublins postområden har udda nummer för distrikt på nordsidan — till exempel Phibsboro ligger i Dublin 7 — och jämna nummer på sydsidan — till exempel, Sandymount ligger i Dublin 4. Ett undantag är Dublin 8 vilket är för områden kring floden.

Denna indelningen går tillbaka några århundraden, speciellt då Earl av Kildare byggde sin residens på sydsidan. När han tillfrågades varför, ska han ha svarat "Där jag går följer modet mig", och han följdes då av flera av Irlands invånare.

Denna förenkling av ekonomiska och sociala samhällen i Dublin ("Southside rik, liberal och snobbig"/"Northside fattig, industriell och vanlig") fungerar dock inte i verkligheten. Till exempel, Irlands presidents residens, Áras an Uachtaráin, ligger på nordsidan, trots att den har postnumret Dublin 8, ett "sydsidenummer". Några av Dublins arbetarklassförorter som Tallaght, Dolphin's Barn, Crumlin, Inchicore, Ringsend, Irishtown, Clondalkin och Ballyfermot, ligger söder om floden medan rikare förorter som Castleknock, Clontarf, Glasnevin, Howth, Malahide, Portmarnock och Sutton, Dublin ligger på nordsidan. Områden i den norra innerstaden som Smithfield, The International Financial Services Centre och Spencer Dock förknippas också med rikedom under senare tid.

Indelningen har mildrats under senare år. Detta främst på grund av den ökade ekonomin som just nu sker på Irland. Dublin har kommit ett steg framåt med sin ekonomi och är en av de rikaste städerna i Europa.

Den ekonomiska indelningen i Dublin är lika mycket öst-väst som nord-syd, den östliga sidan är ofta rikare än den västra. Det finns märkvärda sociala skillnader mellan kustförorterna i öst, inkluderat de på nordsidan, och de nyare områdena i väst.

Ekonomi

Dublin har varit i centrum för Irlands ekonomiska tillväxt under de senaste 10-15 åren, en period som kallas för keltiska tigern. Levnadsstandarden i staden har ökat dramatiskt, trots att kostnaderna också ökat. Dublin är idag världens 16:e dyraste stad (8:e dyraste i Europa, exklusive ryska städer).^[20] Staden har de fjärde högsta lönerna i världen, mer än både New York City och London, dock efter Zürich, Geneve och Oslo.^[21]

Historiskt sett är bryggeriindustrin den mest kända i staden: Guinness har bryggts i St. Jame's Gate Brewery sedan 1759. Sedan den keltiska tigertiden har flera globala medicinföretag, kommunikationsföretag och andra företag etablerat sig i Dublin som Microsoft, Google, Amazon.com, PayPal, Yahoo! och Pfizer. De har alla europeiska huvudkontor eller operationsbaser i staden och dess förorter. Intel och Hewlett-Packard har stora fabriker i Leixlip, Kildare, 15 kilometer väster om Dublin.

Banker, finans och handel är också viktigt för staden — IFSC har hand om över €1 biljoner varje år. Flera internationella firmor har etablerat stora huvudkontor i staden, bland annat Citibank och Commerzbank. Irish Stock Exchange (ISEQ) är också baserad i Dublin likt Internet Neutral Exchange (INEX) och Irish Enterprise Exchange (IEX).

De ekonomiska framgångsåren har påverkat konstruktionsindustrin starkt, vilken nu också är en stor arbetsgivare, främst bland invandrare. Renovering sker på flera ställen, bland annat Dublin Docklands, Spencer Dock och andra industriområden i stadsområdet. Dublin City Council har nu också släppt lite på gränserna för hur höga byggnader man får bygga. Den högsta byggnaden, Liberty Hall, är endast 59,4 meter hög; och under konstruktion är nu Heuston Gate, ett 117 meter högt hus (134 meter med spira). Det 120 meter höga Britain Quay Tower och 120 meter höga Point Village Watchtower har också fått byggnadstillstånd och konstruktion har påbörjats på det sistnämnda. U2 Tower kommer bli den högsta byggnaden på ön då det färdigställs.

2005 var 800 000 människor anställda i Greater Dublin Area av vilka 600 000 var anställda inom servicesektorn och 200 000 inom den industriella sektorn.^[22]

Den ekonomiska tillväxten förväntas saktas ner under kommande år, där Irlands centralbank förespår en siffra på 3–5%.^[23] Trots nedgången är staden starkare ekonomiskt än flera andra välmående länder.

Transport

Huvudartikel: Transport i Dublin

Vägnätverk

Dublin är Irlands hub för vägar. Motorväg M50 (som också är den mest trafikerade på Irland) är en halv ringväg som löper söder, väst och norr om staden och kopplar ihop de viktigaste vägarna i landet. 2007 infördes en tullavgift på €1,90 på det som kallas West-Link.

För att färdigställa ringvägen föreslås också en infart i östra Dublin. Den första halvan av projektet är Dublin Port Tunnel som öppnade 2006 och används idag främst av tyngre fordon.

Bussar

Huvudartikel: Busstrafik i Dublin

Kollektivtrafiken i Dublin med bussar sköts av Bus Átha Cliath (Dublin Bus) men även ett antal mindre och privata bussbolag finns också.

Pendeltåg

Dublin Suburban Rail-nätverket är ett system med fem järnvägslinjer som bedriver pendeltågtrafik i Greater Dublin Area, trots att några tåg också går längre till pendelstäder som Drogheda. En av dessa är en är en elektrifierad linje som löper längs Dublin Bay och kallas Dublin Area Rapid Transit (DART).

Spårvägar

I Dublin finns ett snabbspårväg/spårvagnsnätverk kallat Luas. Systemet öppnade 2004 och har visat sig populärt i de (begränsade) områden där linjerna finns, trots att avsaknaden av en sammankoppling mellan de två linjerna har fått stark kritik. Fem nya linjer planeras, två nya linjer planeras startas upp 2012 och den sista 2014.

Tunnelbana

Huvudartikel: Dublins tunnelbana

Arbetet med Dublins tunnelbanesystem har påbörjats efter irländska regeringens förslag från 2005. Trots att det inte är bekräftat antas tunnelbanan bli fullständigt avskiljd från all annan trafik, vilket betyder att den inte kommer att störa trafiken såsom spårvagnarna eller pendeltågen gör. Metro North kommer att ha järnvägskoppling till områden och institutioner som idag saknar det, som Mater Hospital, Drumcondra (Croke Park), Dublin City University, Ballymun, Swords och Dublin Airport. Metro West kommer gå till stora förorter som Tallaght, Clondalkin och Blanchardstown.

Luftfart och båttransport

I och med att Dublin är centrum för Irlands transportsystem är Dublin Port landets mest använda havshamn och Dublin Airport den viktigaste flygplatsen på ön.

Kommunikationer och media

Dublin är centrum för både media och kommunikationer på Irland. Flera tidningar, radiostationer, tv-stationer och telefonbolag har sitt huvudkontor i staden. Radio Telefís Éireann (RTÉ) är Irlands nationella radio- och tv-bolag och har sina huvudkontor och studior i Donnybrook. Fair City är en tv-station som sänder en huvudstadsbaserad såpa, belägen i den fiktiva Dublinförorten Carraigstown. TV3, Channel 6, City Channel och Setanta sports är också baserade i Dublin. Andra bolag baserade i Dublin är det nationella postbolaget An Post och telefonbolag som Eircom, Meteor, Vodafone och O₂. Landets viktigaste tidningar såsom The Irish Times och Irish Independent finns också i Dublin.

Vänorter

• Barcelona, Katalonien, Spanien
• Budapest, Ungern
• Liverpool, Storbritannien
• Matsue, Shimane prefektur, Japan
• San Jose, Kalifornien, USA
• Montreal, Kanada

Kriminalitet

Officiell statistik från An Garda Síochána för åren 2001-2005^[24] visar att kriminalitetskuren i storstadsområdet per 1 000 invånare är den högsta i landet. Under 1980-talet och 1990-talet svepte en heroinvåg över arbetarklassområdena, innerstaden och vidare ut till förorterna. Dublin hade 80 mordfall från 2004 till slutet av 2006. 32 var gängrelaterade. Under 2007 till mitten av juli hade 15 mordfall begåtts inom stadsgränserna, varav 4 gängrelaterade dödsskjutningar. Mord i Dublin från 1 januari 2004 till 20 juni 2007 skedde främst i de områden med högre kriminalitet.

Källor

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.

Noter

1. ↑ ^{1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5} Central Statistics Office Ireland; Census 2006 Volume 1 – Population classified by area ,
2. ↑ TalkingCities
3. ↑ The Irish Experience
4. ↑ BBC record of Survey
5. ↑ A Popular History of Ireland - Thomas D'Arcy McGee (1825-1868)
6. ↑ Republiken erkändes dock aldrig som självständig stat av något land förutom Ryssland.
7. ↑ Dublin's weather
8. ↑ Dublin Airports weather
9. ↑ Väder och klimatdata från BBC Weather.
10. ↑ ^{10,0 10,1} RTÉ News; Call for improved infrastructure for Dublin 2 april 2007,
11. ↑ Dublin facts
12. ↑ Dublin Travel Guide Ireland
13. ↑ TalkingCities
14. ↑ The Irish Experience
15. ↑ Dublin voted friendliest European city March 13, 2007
16. ↑ Croke Park Fixtures - UEFA European Championship Listings 2006]
17. ↑ LRSDC.ie - Homepage of Lansdowne Road Development Company (IRFU and FAI JV)
18. ↑ Most new immigrants young and single 12 juli 2007
19. ↑ Foreign nationals now 10% of Irish population 26 juli 2007
20. ↑ Global/Worldwide Cost of Living Survey Rankings 2007/2008, Cities, International, Europe 2007
21. ↑ London is the most expensive city in the world while Swiss cities are home to highest earners
22. ↑ Dublin employment| 256 KiB (PDF)
23. ↑ Central Bank predicts less growth
24. ↑ Garda Annual Reports 1999-2006

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Dublin
  Bilder & media
• Dublin via WikiMapia
• Dublins officiella turistbyrå
• Dublin City Council
• Dublin.ie — Internetportal
• Irish Architecture — Dublin
• Karta över Dublin / Kollektivtrafik
• Chapters of Dublin
• Dublins teaterhistoria

v • d • r Huvudstäder i Europa EU Amsterdam · Aten · Berlin · Bratislava · Bryssel · Budapest · Bukarest · Dublin · Helsingfors · Köpenhamn · Lissabon · Ljubljana · London · Luxemburg · Madrid · Nicosia3 · Paris · Prag · Riga · Rom · Sofia · Stockholm · Tallinn · Valletta · Vilnius · Warszawa · Wien Övriga Andorra la Vella · Ankara1 · Amsterdam · Baku2 · Belgrad · Chişinău · Kiev · Minsk · Monte Carlo · Moskva · Oslo · Podgorica · Pristina · Reykjavik · San Marino · Sarajevo · Skopje · Tbilisi2 · Tirana · Vaduz · Valletta · Vatikanstaden · Vilnius · Zagreb Anmärkningar: (1) Ligger i Asien men landet har en del i Europa. (2) Räknas ibland till Asien. (3) Helt i Asien men med sociopolitiska band till Europa.

Irlands grevskap

Irland: Carlow | Cavan | Clare | Cork | Donegal | Dublin (South – Fingal – Dun Laoghaire-Rathdown – Dublin) | Kildare | Galway | Kerry | Kilkenny | Laois | Leitrim | Limerick | Longford | Louth | Mayo | Meath | Monaghan | Offaly | Roscommon | Sligo | Tipperary (North – South) | Waterford | Westmeath | Wexford | Wicklow Nordirland: Antrim | Armagh | Londonderry | Down | Fermanagh | Tyrone Provinser: - Connacht - Leinster - Munster - Ulster