Samoa
Från Rilpedia
| Malo Sa'oloto Tuto'atasi o Samoa Independent State of Samoa |
|||||
|
|||||
| Valspråk: Samoa is founded on God | |||||
| Nationalsång: The Banner of Freedom | |||||
 |
|||||
| Huvudstad | Apia 13° 35' S, 172° 20' W
|
||||
| Största stad | |||||
| Officiella språk | engelska, samoanska | ||||
| Statsskick Statshövding Premiärminister |
republik Tupuola Efi Sailele Malielegaoi Tuila'epa |
||||
| Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
från Nya Zeeland 1 januari 1962 |
||||
| Yta • Totalt • Vatten |
2 944 km² (165:e) 0,3% |
||||
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
176 908 (175:e) 60,4 inv/km² (111:e) |
||||
| BNP (PPP) • Totalt • Per capita |
(2003) $323 milj (172:a) |
||||
| Valuta | tala (WST) |
||||
| Tidszon | UTC-11 | ||||
| Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
Silisili (på Savaii) 1 850 m ö.h. km² km |
||||
| Nationaldag | 1 juni och 2 juni | ||||
| Landskod | WS, WSM | ||||
| Landsnummer | 685 | ||||
Samoa (samoanska: Malo Tutoatasi o Samoa; engelska: Independent State of Samoa), Västra Samoa fram till 1997, är en stat i Polynesien i södra Stilla havet.
Innehåll |
Geografi
Samoa ligger söder om ekvatorn vid datumgränsen och cirka 350 kilometer öster om Wallis- och Futunaöarna och cirka 550 km väster om Cooköarna i den västra delen av ögruppen Samoaöarna. Huvudöns geografiska koordinater är 13°55′26″ S 171°44′37″ V
Öarna har en sammanlagd areal om ca 2.934 km2 och består av 9 större öar med de 4 bebodda öarna:
- Savaii, cirka 1.708 km2
- Upolu, cirka 1.118 km2
- Apolima, cirka 1,4 km2
- Manono, cirka 3 km2
samt de mindre och obebodda öarna
- och ytterligare några mindre öar som t.ex. Nu'usafe'e, ca 0,01 km2 ca 1,4 km söder om Upolu.
De flesta öarna är av vulkaniskt ursprung medan några är stora korallatoller. Den högsta höjden är Mount Silisili på ca 1.858 m.ö.h. och ligger på Savaii.
Befolkningen uppgår till ca 179.500 invånare (1) där ca 37.500 bor i huvudstaden Apia på Upolu.
Landets huvudflygplats Faleolo (Faleolo International Airport, flygplatskod "APW") ligger på Upolus västra del och har kapacitet för internationellt flyg.
Klimat och miljö
Samoa har ett tropiskt klimat, det vill säga varmt och fuktigt. Regnperioden varar från november till april och tyfoner är vanliga mellan december och mars. Den bästa restiden är mellan maj till oktober. Den mineralrika askan från vulkanerna gör vegetationen extra frodig men det finns inga större däggdjur på öarna.
Administrativ indelning
Samoa är uppdelad i 11 distrikt med A'ana, Aiga-i-le-Tai, Atua, Tuamasaga och Va'a-o-Fonoti på Upolu och Fa'asaleleaga, Gaga'emauga, Gagaifomauga, Palauli, Satupa'itea och Vaisigano på Savaii.
Parlamentet "Fono" har sitt säte i Mulinuu i Apia.
Historia
Samoaöarna har bebotts av polynesier sedan 1000-talet f.kr..
Den nederländske upptäcktsresanden Jakob Roggeveen blev den 13 juni 1722 den förste europé att besöka Samoaöarna (2). Även franske Louis Antoine de Bougainville besökte området den 3 maj 1768 som då namngav öarna "Iles Navigateurs".
Européernas intresse för ögruppen var litet en lång period efter deras upptäckt men stormakternas Kejsardömet Tyskland, Storbritannien och USA intressen i området ökade då de etablerade nya kolonier i Stilla havet.
1847 öppnade Storbritannien ett konsulat i Apia, följt 1853 av USA och 1861 av Kejsardömet Tyskland (3). Den 24 januari 1879 undertecknade Kejsardömet Tyskland ett fördrag med lokalbefolkningen där Kejsardömet garanterades en flottbas i Saluafata på Upolu (4) efter att USA ingått ett liknande avtal 1872 på Tutuila.
Den 9 mars 1868 anlände den svenske utvandraren Gustav Nilsson till Apia.
Den 3 oktober 1890 utsågs svenske Conrad Cedercrantz som chef för Högsta domstolen i Samoa, han tillträdde den 2 januari 1891 (5).
Senare utökades stormakternas rivalitet i området och 1899 reglerade slutligen de tre stormakterna sina konflikter genom Berlinfördraget där Samoaöarna delades. Tyskland fick det som idag är Samoa medan USA fick det som än idag är Amerikanska Samoa.
Den 1 mars 1900 hamnade Västra Samoa under tysk överhöghet fram till den 29 augusti 1914 då Nya Zeeland under första världskriget annekterade området.
Från den 17 december 1920 förvaltade Nya Zeeland Västra Samoa under ett mandat från Nationernas förbund. Den 25 januari 1947 fortsatte mandatet under Förenta Nationerna (6).
Det nyzeeländska styret ogillades på Samoa och under 1920-talet växte självständighetsrörelsen Mau fram och i en folkomröstning 1961 krävde befolkningen självständighet.
Den 1 januari 1962 återfick nationen Västra Samoa sitt oberoende som första område i Söderhavet. Malietoa Tanumafili II och svenskättade Tupua Tamasese Mea'ole blev tillsammans (7) landets första statschefer på livstid. 1984 inrättades centralbanken Central Bank of Samoa i sin nuvarande form.
Den 4 juli 1997 bytte nationen namn till Samoa.
Den 16 juni 2007 tillträdde svenskättade Tupua Tamasese Tupuola Tufuga Efi som ny statschef.
Demografi
Fa'a Samoa, det traditionella samoanska sättet att leva, är en stark kraft i Samoa. Trots europeisk influens håller Samoa kvar vid sina historiska sedvänjor, sociala system och språk. Språket tros vara det äldsta av de polynesiska språken som fortfarande talas.[källa behövs] Bland polynesiska folkgrupper är enbart maorierna på Nya Zeeland fler än samoanerna.
98 procent av samoerna är kristna, men de är indelade i många olika kyrkor, bland annat metodistkyrkan, mormonkyrkan, romersk-katolska kyrkan och sjundedagsadventistiska kyrkan. Knappt några andra religiösa grupper existerar på Samoa, förutom de som tillhör Baha'i, som utgör 2% av befolkningen. Samoas i maj 2007 avlidne konung, Malietoa Tanumafili II, var bahá'í.
Internationella rankningar
| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2009 | 86 av 179 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2008 | N/A |
| Transparency International | Korruptionsindex 2008 | 62 av 180 |
| United Nations Development Programme | Human Development Index 2006 | 96 av 179 |
Externa länkar
