Från Rilpedia

Gustav August Nilspeter Nilsson, född 5 september 1838 i Kalmar, död 19 maj 1909 i Apia, Samoa ^{[1] [2]} var en svensk sjöman och utvandrare och stamfader för Nelsonsläkten på Samoa.

Innehåll 1 Biografi 1.1 Bosättning i Söderhavet 1.2 Senare liv 2 Eftermäle 3 Källor 3.1 Noter 4 Externa länkar

Biografi

Lite är känt om Gustav August Nilspeter (ofta även "Nilspiter") Nilssons tidiga liv annat än att han föddes i Kalmar och gick till sjöss omkring 1850 vid en ålder av 12 eller 13 år^[3].

Nilsson arbetade som sjöman i cirka 7 år innan han slog in sig på guldgrävning först i Hokitikaområdet i Nya Zeeland och sedan även i Australien dock utan att bli rik^[4]. Han ville då pröva sin lycka med koprahandel som var en lukrativ verksamhet på många öar i Söderhavet.

Bosättning i Söderhavet

Nilsson lämnade Sydney i början på 1868 och anlände till Apia den 9 mars samma år^[5]. Där slog han ihop sig med brittiske F. Cornwall och tillsammans startade de ett handelsbolag i byarna Falelatai och Gagaemalae på Savaii och införskaffade 2 skonare till verksamheten. Båda fartygen förliste dock och Cornwall började med markaffärer medan Nilsson fortsatte med handelsverksamhet^[6] på Savaiis södra del.

Nilsson bytte nu namn till Nelson. Affärerna gick bra och han blev en välbärgad man. 1878 flyttade han till byn Safune på den norra delen av ön. Där mötte han den samoanska kvinnan Sine Masoe vars familj hade rötter i den lokala adelssläkten Sa Tupua. De gifte sig senare och paret fick 6 barn varav en son^[7].

Senare liv

Nelson stannade i Safune fram till 1903 då han överlämnade affärsrörelsen till sin son Olaf och familjen flyttade till Apia. Den 29 maj 1909 avlider Gustav Nelson^[8] i sitt hem.

Eftermäle

Nelsons son skulle bli en ledande person i Samoas arbete för självständighet och Nelsonsläkten har sedan dess spelat en aktiv roll i landets ekonomiska och politiska utveckling.

1959 invigdes biblioteket "the Nelson Memorial Public Library" mitt i Apia som delvis är donerad av familjen. Biblioteket var det första i Söderhavet som senare kom att införa Koha-systemet^[9] bl. a. med bistånd från UNESCO^[10].

Källor

• Scarr, Deryck: The History of the Pacific Islands - Kingdoms of the Reefs, Macmillan Publishers, Hants, Storbritannien 1990. ISBN 0 7329 0210 X. 

• Fischer, Steven Roger: A History of the Pacific Islands, Palgrave Macmillan, Hampshire, Storbritannien 2002. ISBN 0 333 94975 7. 

Noter

1. ↑ http://americansamoa.gov/history/samhist_forweb.pdf
2. ↑ http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/40/44/136e1eef.pdf
3. ↑ http://www.ostran.se/harkiv/ost/2000/12/11/OST20001211BBEEUU000_541070.htm
4. ↑ http://www.nzetc.org/tm/scholarly/tei-WenGua-c13-1.html
5. ↑ http://americansamoa.gov/history/samhist_forweb.pdf
6. ↑ http://www.nzetc.org/tm/scholarly/tei-WenGua-c13-1.html
7. ↑ http://www.dnzb.govt.nz/dnzb/default.asp?Find_Quick.asp?PersonEssay=4N5
8. ↑ http://www.nzetc.org/tm/scholarly/tei-WenGua-c13-1.html
9. ↑ http://www.koha.org/
10. ↑ http://www.nelsonlibrary.ws/cgi-bin/koha/opac-main.pl

Externa länkar

• om Nelsonsläkten (svenska)
• om Nelsonsläkten (engelska)
• Nelson Memorial Public Library