Härfågel

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Upupa epops)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
?Härfågel
Status i världen: Livskraftig (lc)
Status i Sverige: Akut hotad
Upupa epops.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Praktfåglar
Coraciiformes
Familj: Härfåglar
Upupidae
Släkte: Upupa
Art: Härfågel
U. epops
Vetenskapligt namn
§Upupa epops
Auktor: Linné, 1758
Utbredningskarta över härfågel dock utan taxonen africana, senegalensis, waibeli och marginata. Se text.    häckningsområde     permanent område     vinterkvarter
Utbredningskarta över härfågel dock utan taxonen africana, senegalensis, waibeli och marginata. Se text.
    häckningsområde     permanent område
    vinterkvarter
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Härfågel (Upupa epops) är en fågel inom familjen härfåglar och återfinns i stora delar av Europa, Asien och Nordafrika. Den har en karaktäristisk och kraftfullt färgad fjäderdräkt i svart, vitt och orange och när den är exalterad reser den en fjäderplym på huvudet. Även dess läte är vittljudande och distinkt.

Innehåll

Taxonomi och utbredning

Härfågeln är nära besläktad med tättingar och tillhör släktet Upupa och familjen Upupidae. Idag placeras familjen oftast inom ordningen praktfåglar (Coraciiformes) men förs också ibland till den egna ordningen Upupiformes. Härfågeln delas i sin tur upp i ett antal underarter men vissa taxonomer har dock gett några av dessa underarter artstatus. Exempelvis har underarten africana fått artstatus (Upupa africana) av Sibley & Monroe (1990). Sibley (1996) behandlar underarten senegalensis som en separat art Upupa senegalensis.

Madagaskarhärfågel (Upupa marginata) har ofta behandlats som en underart till härfågel eller som en underart till Upupa africana, av exempelvis Sibley & Monroe (1990) och av Hoyo et al. (2001), men av Dowsett & Dowsett-Lemaire (1993) som en separat art.

Utbredning

Härfågeln finns i stora delar av Europa, Asien och Nordafrika.[1]

Världspopulationen består delvis av flyttfåglar medan de sydligare populationer är stannfåglar. Den Europeiska populationen flyttar i augusti till oktober till övervintringsområden i Afrika, för att återkomma i april till maj.[2]

Underarter i taxonomisk ordning

Härfågelns förekomst i Sverige

Den invandrade till Sverige sent - under första halvan av 1800-talet - men försvann omkring 1920. En senare återetablering verkar nu till största delen ha dött ut och det är osäkert om fågeln häckar i Sverige. De senaste häckningarna har alla noterats på Öland, som också är det område i Sverige där härfågeln oftast ses.

Härfågeln är i Sverige upptagen på Röda listan: CR D (akut hotad, mycket liten population)

Utseende och läte

Härfågel i typisk miljö, fotograferad i Frankrike.
Wiedehopf 144.jpg
Härfågel med rest huvudplym, fotograferad i Frankrike.

Härfågeln är 28 centimeter lång och väger 55-80 gram.[3]

Fjäderdräkten är klarorange till blekt beige, med svarta och vita ränder på vingen, ryggen och stjärten. På huvudet har den en fjäderkrona eller fjäderkam, med svarta toppar. Kammen kan resas rakt upp men ligger oftast nedfälld och ser då mera ut som en nacktofs. Den rör sig fladdrigt och flaxigt, men kan vara mycket svår att upptäcka.

Läte

Lätet är ett trestavigt "opp-opp-opp". Medan lätena hos underarterna epops och africana är identiska så är lätet hos marginata ganska annorlunda med ett mycket distinkt och långt "purr".

Beteende

Häckning

Härfågeln bygger bo i trädhål, bland stenblock och ofta i stenmurar.[3] Boet ligger omkring 1,5 meter över marken.

5-8 grå eller gula 26 millimeter stora ägg läggs. Dessa ruvas av honan i 16-18 dagar. Ungarna är flygfärdiga efter 26-29 dagar.[3]

Biotop och föda

Fågeln är beroende av ett öppet odlingslandskap. Härfågeln livnär sig av bland annat stora insekter och små ödlor[3] i betade hagar och plockar gärna i spillning efter föda.

Härfågeln och människan

Mytologi och folktro

På grund av härfågelns uppseendeväckande utseende och höga läte har den fått en framträdande plats i mytologi och folktro.[4] Den har i flera äldre källor beskrivits som rädd och ängslig men däremot orädd för människan, exempelvis av Johann Friedrich Naumann.[5] Detta har resulterat i många berättelser om att den varnar människorna vid fara.

Arten förekommer i grekisk mytologi, där en människa, Tereus, förvandlades till härfågel. I klassisk kinesisk poesi brukar härfågeln beskrivas som en budbärare från himlen, som ofta bär nyheter om våren.[1] Förr trodde man i Schweiz att man kunde bota snuva om man drack askan av en härfågel blandat med vin.[6] I Tusen och en natt står det att läsa att man kan få vem som helst att berätta sina hemligheter genom att placera ett härfågelshjärta under huvudet på personen när denne sover.[6]. Det berättas av en medeltida mohammedansk skriftlärd att Kung Salomo hade med en härfågel på sina resor eftersom den hittade underjordiska källor med vatten.[6]

Namn

Det är fågelns läte som har givit den dess vetenskapliga namn "upupa" vilket är latin och användes redan av Aristoteles.[4] Även dess engelska trivialnamn "hoopoe" är ljudhärmande.[1]

Dess svenska trivialnamn, som härstammar redan från medeltiden, har också uppstått ur dess läte.[4] "Härfågel" skulle vara en förändring av "oäringsfågel", som härleds från äring, vilket betyder "årets skörd". Oäring innebär sålunda ett missväxtår, och i folktron har härfågeln ansetts förebåda både krig och svält då dess läte tolkades som: "Upp! Upp! Upp! Ut! Ut!".[4][7]

I litteraturen

Falstaff, fakir (Axel Wallengren) skrev:

Upupa epops-kalops
kan man propsa i en mops.

Bertil Malmberg använde härfågeln i en dikt om konstnärers sorg och lycka, där "frostiga bördan på vintriga vingar" bland annat syftar på den karakteristiska fjäderdräkten:

Du Faidon och ni andra, en härfågel klingar
aldrig för saknad, för ve och hunger,
— aldrig för frostiga bördan på vintriga vingar,
och svanen sörjer ej, när han klagosjunger.
I klagosången
bo sommarekon av böljegången,
är doften av ängar —
ja, blotta ordet klagan har silversträngar.

Referenser

Noter

  1. ↑ 1,0 1,1 1,2 Hoopoe i engelskspråkiga Wikipedia 5 augusti 2006
  2. ↑ Roland Staav och Thord Fransson: Nordens fåglar, Norstedts, Stockholm 1991, andra upplagan, sid. 301-303. ISBN 91-1-913142-9. 
  3. ↑ 3,0 3,1 3,2 3,3 Christopher Perrins under medverkan av David Attenborough: Fågelliv i Europa, Bonnier Fakta, Stockholm 1986, Juhani Vuorinen (övers.), sid. 146. ISBN 91-34-50909-7. 
  4. ↑ 4,0 4,1 4,2 4,3 Månadens P2-fågel: december 2004, Härfågel, Upupa epops
  5. ↑ A. E. Brehm (1896) Foglarnes lif, 2:a upplagan, översättning: F. A. Smitt, Stockholm, P. A. Norstedt & söners förlag, sid:172
  6. ↑ 6,0 6,1 6,2 Carl-Herman Tillhagen (1978) Fåglar i folktron, LTs förlag, Stockholm, ISBN 91-36-01184-3
  7. ↑ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon Gleerups, Lund 1867/Malmö 1962, sid: 841 [1]

Källor

  • Lars Larsson, Birds of the World, 2001, CD-rom

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/H%C3%A4rf%C3%A5gel"
Personliga verktyg