Svenska kyrkan i utlandet

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Svenska kyrkan på Manhattan

Svenska kyrkan i utlandet, SKUT, även kallad utlandskyrkan, är ett samlingsnamn för Svenska kyrkans utlandsförsamlingar samt de samordningsorgan i Uppsala och Visby som förvaltar utlandskyrkans budget och utövar tillsyn över utlandsförsamlingarna.

Verksamhet

Svenska kyrkan i utlandet har sina rötter dels i den tidigare Sjömanskyrkan, dels i de svenska församlingar som bildats runt svenska ambassader eller i svensktäta områden utanför Sverige. Inom Sjömanskyrkan har besöksverksamheten på svenska fartyg i utländsk hamn länge varit i centrum, efter hand har dock verksamheten breddats till att omfatta svenska turister, utbytesstudenter, bofasta utlandssvenskar med flera. Övriga utlandsförsamlingar har sett en liknande utveckling. I dag är utlandsförsamlingarnas uppdrag därför det samma som de svenska församlingarnas, om än med en särskild inriktning på den uppsökande verksamheten i hamnar, på sjukhus och i fängelser.

Församlingar finns på 45 platser utanför Sverige, därutöver bedrivs regelbunden gudstjänstverksamhet på ytterligare 80 orter.^[1] Många utlandsförsamlingar är också populära bröllopskyrkor, varför vigselförrättning är en viktig del av verksamheten. Som utlandsinstitution utgör församlingarna även en social knutpunkt för svenskar på orten.

De nordiska sjömans- och utlandskyrkorna har en tradition av samarbete, och på vissa orter är de nordiska kyrkornas representationer samlokaliserade.

Organisation

Svenska kyrkan i utlandet tillhör Visby stift, och tillsynen utövas av domkapitlet och biskopen. I kyrkoordningen är därför särskilt stadgat att domkapitlet ska innehålla en präst eller diakon samt en lekman från utlandsförsamlingarna. Däremot har stiftsstyrelsen inte något ansvar för utlandsförsamlingarnas församlingsliv, det ankommer i stället på en särskild nämnd under ledning av biskopen, Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet.^[2]

Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet ska verka för att det finns kyrklig verksamhet för svenskar som vistas utanför Sverige. Nämnden beslutar om långsiktiga mål och strategier för utlandskyrkan, tar fram förslag till mål och rambudget samt beslutar om utlandskyrkans omfattning och prioriteringar. Den ansvarar också för löpande uppföljning av verksamheten. Det är ett uttalat uppdrag för nämnden att samverka med nordiska och internationella organ med verksamhet bland svenskar i andra länder.^[3]

Utlandsförsamlingarna ska ha en egen församlingsordning som reglerar hur församlingens beslut fattas. Så långt det är möjligt med hänsyn till utländsk lag och verksamhetens övriga särskilda behov ska församlingsordningen utgå från de regler som gäller för hemmaförsamlingarna, med kyrkofullmäktige eller kyrkostämma som högsta beslutande organ och kyrkoråd som församlingens styrelse. I ordningen anges även församlingens huvudsakliga ansvars- och verksamhetsområde, samt hur man blir medlem i församlingen. Någon kyrkoavgift tas inte ut av utlandsförsamlingarnas medlemmar, däremot får församlingen besluta om en särskild medlemsavgift.^[4]

Ekonomi

Utlandskyrkans ekonomi bärs till 53 % av de lokala församlingarna, där medlemsavgifter, servering och basarförsäljningar utgör huvuddelen av intäkterna. Genom utjämningssystemet för kyrkoavgiften bidrar Kyrkofonden med 36 % av utlandskyrkans medel, men bidraget minskar successivt. Kollekter, enskilda gåvor, SKUT-ombudens verksamhet med mera utgör resterande 11 % av församlingarnas ekonomi.^[5]

Svenska kyrkan i utlandet har för närvarande cirka 110 anställda utsända av kyrkokansliet i Uppsala, därtill kommer lokalt anställd personal. Utsänd personal har förordnanden på två till fem år och är verksam inom fyra kategorier: präster, assistenter, husmödrar och kantorer.^[6]

Historik

Utlandskyrkans historia kan sägas gå i tre vågor, och tar sin början under 1600-talet. Rikskansler Axel Oxenstierna beslöt då att svenska konvojfartyg skulle ha själasörjare ombord. Ungefär samtidigt, år 1626, bildades den första svenska utlandförsamlingen i Paris.^[7]

Under 1830-talet grundades flera sjömanssällskap och ett system med så kallad betelflagg infördes. Den som anförtroddes att föra betelflagg - betelkapten - ansvarade för att ordna med gudstjänst i varje utländsk hamn där fartyget anlöpte och där det fanns ett annat svenskt, norskt eller danskt fartyg.^[8]

I slutet av 1870-talet fanns bara två betelkaptener kvar. Samtidigt växte hemmakyrkans omsorg om sjömännen. Evangeliska Fosterlandsstiftelsen startade sin sjömansmission 1869 och när Svenska kyrkan sände sjömanspräst till Kiel och West Hartlepool 1876 föddes också Sjömanskyrkan. Till en början var den under ledning av biskopen, men relativt snart kom den att föras till styrelsen för Svenska kyrkans mission. Samtidigt växte särskilda sjömanskyrkor fram i svenska hamnstäder, exempelvis började Sjömanskyrkan i Göteborg driva verksamhet riktad mot nordiska sjömän.^[9][10][11]

Under 1970-talet omorganiserades sjömanskyrkan och bytte namn till Svenska kyrkan i utlandet. Arbetet hade redan breddats bortanför hamnstäderna och nu infogades turister och utlandssvenskar i målgruppen, uppdraget blev "att bedriva kyrklig verksamhet där det finns ett betydande antal svenska sjömän, turister eller utlandssvenskar".

Symbol och logotyp

När Sjömanskyrkan bytte namn till Svenska kyrkan i utlandet togs en ny logotyp fram. Utgångspunkten var Sjömanskyrkans silverdroppe, med devisen "Havets kyrka som skapas av dropparna här hemma". Bengt Blomgrens skapelse återger droppen med en tänkt ljusreflex i form av ett kors.

Externa länkar

• Svenska kyrkan i utlandet

Fotnoter

1. ↑ Svenska kyrkan i Utlandet
2. ↑ Kyrkoordningen 7:7, 10:6, 12:9
3. ↑ Kyrkomötets beslut med Instruktion för Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet, SvKB 2002:8
4. ↑ Kyrkostyrelsens beslut med närmare bestämmelser om församlingsordning för utlandsförsamlingar, SvKB 2006:2
5. ↑ Svenska kyrkan i Utlandet
6. ↑ Svenska kyrkan i Utlandet
7. ↑ Svenska kyrkan i utlandet
8. ↑ Nordisk familjeordbok, uppslagsord betelkapten
9. ↑ Nordisk familjeordbok, uppslagsord betelkapten
10. ↑ Svenska kyrkan i utlandet
11. ↑ Sjömanskyrkan i Göteborg