Kyrkoordningen
Från Rilpedia
Kyrkoordningen är det regelverk som kyrkomötet fastställer för att Svenska kyrkan över hela landet internt ska ha gemensamma regler, trots att församlingarna och stiften är självständiga organisationer som lyder under Lagen om trossamfund och Lag om Svenska kyrkan.
Kyrkoordningen infördes då relationerna mellan Svenska kyrkan och staten ändrades, och fastställdes i sin första version vid kyrkomötet 1999. Den revideras löpande av kyrkomötet.
Kyrkoordningen är uppdelad i tretton avdelningar med inalles 58 kapitel totalt som inom sig rymmer ett antal paragrafer. Varje avdelning börjar med en inledande text med teologisk reflektion kring innehållet.
Avdelningarna är uppdelade i:
- Svenska kyrkan som evangelisk-lutherskt trossamfund
- Församlingarna
- Stiften
- Den nationella nivån
- Gudstjänst
- Kyrkotillhörighet
- Kyrkliga uppdrag och befattningar
- Församlingstillhörighet och indelning
- Val
- Kyrkobyggnader
- Ekonomi och egendom
- Handlingar och register
- Tillsyn och överklagande
I äldre tider används termen om kyrkolagen samt framför allt om 1571 års kyrkoordning, som spelade en viktig roll i Uppsala mötes beslut.
