Storbritanniens geografi
Från Rilpedia
Storbritanniens geografi beskriver staten Storbritanniens geografiska områden.
I svenskt språkbruk kan ordet Storbritannien syfta antingen på landet Storbritannien (bestående av riksdelarna England, Skottland, Wales och Nordirland) eller ön. Finns risk för missförstånd är det nödvändigt att ange om staten eller ön åsyftas.
Storbritannien består av ön Storbritannien, de norra delarna av ön Irland samt många mindre öar och ögrupper. Staten Storbritannien utgör därmed huvuddelen av de Brittiska öarna.
Ön Storbritannien är den största av de Brittiska öarna. Ön angränsar i söder mot Frankrike genom Engelska kanalen, i väst mot Irland genom S:t Georgskanalen, Irländska sjön och Nordkanalen, samt i övriga väst och nord genom Atlantiska havet och i övrigt av Nordsjön. Ön Storbritanniens areal är 229 850 km2 varav
Det finns ingen punkt på Storbritannien som är längre bort än 120 km från havet.
Följande öar står under den brittiska monarken, men räknas inte som delar av landet Storbritannien:
- Isle of Man 572 km2
- Kanalöarna 195 km2.
Brittiska Antarktis är områdesanspråk i Antarktis
Innehåll |
Kuster
Den rika kustbildningen, som är störst i västra Skottland, gör att Storbritannien har, med undantag av Grekland, den längsta kuststräckan i Europa. Längden når ca. 5 500 km, där alla småöar och halvöar samt bukter är medräknade — 1 kustmil per 4 mil2. I genomsnitt har Europa 1 kustmil per 37 mil2 land.
Landskap
I allmänhet är Storbritanniens yta relativt flack, men det finns sex ansenliga bergsområden: Skotska högländerna (the highlands) och de södra uplands samt i England Penninska kedjan (ke. penno "berg"), Cumbriska bergen, Wales och Devon-Cornwall som består av flera skilda "uplands". Den högsta toppen på hela ön, Ben Nevis i södra Skottland, når blott 1 344 m ö.h.. Det högsta berget i Wales, Snowdon eller Yr Wyddfa ("gravkammare"), når blott 1 085 m ö.h. Den Penninska kedjan hänger i norr hop med Skottlands uplands och Cheviot Hills, och går i sydlig riktning mitt igenom England ned till mellersta Derbyshire och avslutas i Cross Fell (893 m.ö.h.). Större höjder anträffas i nordväst, på gränsen till Cumberland och Westmoreland, förutom i mitten av Penniska kedjan där en grupp bergstoppar, Bow Fell (887 m.ö.h.), Whernside (745 m.ö.h.) m.fl. också sticker upp.
Städer
- London (7 200 000 utan förorter, 13 900 000 med förorter)
- Birmingham (1 000 000, 2 600 000)
- Manchester (420 000, 2 500 000)
- Liverpool (440 000, 1 400 000)
- Glasgow (580 000, 1 200 000)
- Newcastle-upon-Tyne (260 000, 1 100 000)
- Leeds (715 000)
- Edinburgh (450 000)
- Cardiff (300 000)
- Swansea (230 000)
Floder
Nr | Flod | Längd (km) |
1. | Severn | 354 |
2. | Themsen | 346 |
3. | Trent | 297 |
4. | Great Ouse | 230 |
5. | Wye | 215 |
6. | Ure/Ouse | 208 |
7. | Tay | 188 |
8. | Spey | 172 |
9. | Clyde | 172 |
10. | Tweed | 155 |
11. | Warwickshire Avon | 154 |
12. | Nene | 148 |
13. | Eden | 145 |
14. | Dee (Aberdeenshire) | 140 |
15. | Witham | 132 |
16. | Teme | 130 |
17. | Don (Aberdeenshire) | 129 |
18. | Bann | 122 |
19. | Ribble | 120 |
19. | Bristol Avon | 120 |
|