Botanisk ordlista

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Stipelslida)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Botanisk ordlista är en lista över ord som är vanligt förekommande inom botaniken. Denna lista ska förklara de vanligaste begreppen som används då växters utseende, förökning, växtplats och växtsätt beskrivs. En del ord förklaras i mer djupgående artiklar och är därför länkade, medan andra förklaras i sin helhet här. Om något ord saknas så går det bra att ta upp det på diskussionssidan, eller helt enkelt lägga till dem här.

Ordlista

A

Ord Förklaring
Adventiv kommer från latinets, adventivus och betyder något som bryter fram, inom botaniken en växt som är tillfälligt inkommen.
Adventivskott biknopp eller skott som bildats från rötter, blad eller stjälk, oftast efter beskärning.
Aktinomorf radiärsymmetrisk, så kallar man en blomma som uppifrån kan delas in i två lika delar, tre eller flera gånger genom centrum.
Alvar eller alvarsmark, är en hedlik vegetation på kalkhällmark, med tunt jordlager, som endast finns på Öland och Gotland.
Annulus en ring; området mellan två koncentriska cirklar, inom botaniken väggen runt sporgömmet som består av elastiska celler.
Axfjäll
Apomikt är fenomenet att en organism förökar sig utan vare sig befruktning, meios eller produktion av gameter. Se apomixis.
Art är ett begrepp inom det biologiska sexualsystemet, skapat av Carl von Linné, för att klassificera alla djur, växter och mineraler.
Areol kuddliknande, liten rund, tillväxtpunkt där taggar och blommorna växer ut från på kaktusar, som också kan bära borst och hår.
Ax sädesslag och övriga gräs bär sina frön i ax. Det kan vara tätt packade som på vete, korn, majs och råg men även glest som på havre.
Axfjäll är en form av blad som ger stöd till blommorna i ett ax hos exempelvis viden och starrar.
Axill vanligtvis hårfylld fördjupningar mellan vårtorna på kaktusar.

B

Balja en skidliknande kapsel, bestående av ett fruktblad, som omsluter fröna hos ärtväxterna och bildar en frukt.
Baljkapsel det omslutande bladet som håller ihop frukten hos ärtväxter och öppnas längs en söm.
Bestånd flera individer av samma art i en större samling.
Bikrona ytterligare bladbildningar i blomman, infästade i kronbladen. Växter med tydliga bikronor är påsklilja och rödblära.
Bladöron uttväxter nere vid bladets bas.
Blomblad avser foder och kronblad där dessa inte är differentierade. Som hos kaktusar, magnolior och liljor.
Blomma på bar kvist då blomning sker innan bladen slår ut.
Blomsamling en större ansamling av blommor hos en växt. Flock, knippe och klase är exempel på blomsamling.
Blomställning en del av växten som blomman eller en samling av blommor.
Borst små tunna spröt som ej sticks, såsom taggar.
Borstudd yttersta delen av ett borstspröt som oftast är ofärgat och något vasst.
Brännhår styva borstliknande hår som vid beröring släpper ut en hudirriterande vätska och går sönder, finns bland annat hos brännässlan.
Buske växter som blir vedartatde likt träd, men som grenar sig redan nere vid basen och inte blir mer än tio meter höga.
Bär en köttig del som omsluter frösamlingen och bildar ibland ätliga frukter. Se exempelvis blåbär.

C

Centraltagg den tagg som sitter i mitten av en taggsamling i areolerna hos kaktusarna. Se även radiärtaggar.
Cephalium en samling av ull eller borstliknande hår som utmynnar ur areolerna hos vissa kaktusarter.
Opuntia i cristata form.
Cilierad fint, utstående och regelbundet hår längs kanterna.
Cristata kaktusar som plötsligt intar olika skrynkliga ormliknande former, och som även kallas kristatform.
Cupula en kopplik utväxt hos bokväxter som innehåller en eller flera frukter.

D

Diskblomma Diskblommor är blommor som inte befinner sig ytterst i blomkorgen. De blommor som sitter allra ytterst i korgen kallas kantblommor. Blomkorg är den blomställning som till exempel maskrosor och prästkrage har.
Dubbelsågad innebär att "tänderna" på ett sågtandat blad också har sågliknande tänder.
Dubbelblommig, dubbla blommor se fylldblommig.

E

Ekotyp är en ärftligt specialiserad variant (inom en art), anpassad till en viss miljö men inte avskild från andra ekotyper.
Elaiosom hos frön eller frukter finns ett särskilt parti som innehåller bland annat olja och som äts av myrorna.
Elater ett hygroskopiskt band på sporer som underlättar spridningen. Förekommer hos fräkenväxterna.
Enbyggare se Sambyggare.
Endem arter som endast förekommer på ett begränsat område, tex på öar eller bergstoppar.
Enkelblommig, enkla blommor blommor med, för arten, naturligt antal kronblad. Används vanligen bara ihop med begreppen fylldblommig eller dubbelblommig. Ex. en enkelblommande ros har fem (eller färre) kronblad.
Epidermis Ett skyddande ytterlager på växter och vävnader som inte har sekundär tillväxt. Motsvarar barken (peridermis på växter med sekundär tillväxt.
Epifyt är växter som lever på andra växter till exempel träd. Detta förekommer oftast i regnskogar.
Ettåriga växter växter som endast lever och fortplantar sig under en säsong.

F

Fertil som kan föröka sig sexuellt.
Fruktgömme
Fjolårsskott bladlösa skott som växt fram under föregående växtsäsong
Flytjord siltjord som har mycket högt vatteninnehåll och hög kapilaritet i kombination med dålig kohesion. Den höga vattenhalten gör marken rörlig och instabil i sht på sluttningar
Foderblad blad som bildar en krans precis under kronbladen. Är oftast gröna eller bruna.
Fruktgömme den av ett förblad formade flaskliknande bildning, vilken hos starrarterna omsluter först honblomman och senare den nöt som denna bildar
Fruktämne de vävnader vid basen av blommans pistill som senare skall bilda frukten. Se frukt.
Fröämne de cellanlag som innehåller de obefruktade äggcellerna i fruktämnet. De sitter i fruktämnet.
Fruktkudde uppsvällning på fruktträd där frukt tidigare växt och som är källa till nya blomknoppar
Fröfjäll platta fjäll med fröanlag spiralformigt placerade på barrträdens honkottar, vanligen sammanväxta med täckfjäll
Fröhylle eller frömantel köttigt hölje runt frö, ofta starkt färgat för att attrahera fåglar
Frösådd förökning genom frö, till skillnad från asexuell förökning såsom till exempel revor eller sticklingar
Fylldblommig, fyllda blommor blommor när antalet kron- eller blomblad överstiger det för arten naturliga antalet. Detta sker vanligen genom att ståndare och pistiller i olika grad omvandlas till kronblad eller genom att själva kronbladen dubbleras. Fyllda blommor anses ofta vackert och är vanligt bland trädgårdsväxter. De är ofta sterila.
Fylloid ett bladskaft som blivit bladliknande och tagit över själva bladskivans roll. Förekommer bland annat hos akacior (Acacia).

G

Geofyt växter som lagrar vatten och annan näring under jorden, i motsatts till suckulent.
Glandel små, rundade körtlar som avsöndrar eller innehåller oljor, hartser etc.
Glandelhår hår med glandel i spetsen.
Glandelpunkter små glandler insänkta i bladen.
Glochider på en Opuntia.
Glandelsågad sågad bladkant med en glandel på varje tand.
Glochider mycket talrika små hullingförsedda taggar som förekommer hos Opuntia-arter.
Groddknopp små, rundade knoppar som fungerar som spridningsorgan.

H

Halofyt (av grek. hals "salt" och phyton "växt"), saltväxt, en växt som lever på starkt salthaltig mark.
Halvbuske växt där stjälken är vedartad nedtill och örtartad upptill.
Halvparasit växt som lever delvis på andra växter.
Hamla att ta lövrika grenar till foder.
Hanblomma blomma som endast innehåller ståndare, inga pistiller.
Handflikigt blad av tysklönn.
HyllebladHippeastrum ×johnsonii.
Rosa högbladtrillingblomma.
Hölsterblad som omsluter kolven med blommorna på Missne.
Handdelat blad (palmatisect) är ett handflikigt blad som flikigt nästan ner till mittnerven.
Handflikig är en bladform. De är enkla som har tre till flera flikar som utgår från samma punkt. Detta motsvarar engelskans palmate.
Hapaxant en växt som blommar endast en gång innan plantan dör.
Heterostyli när olika individer har olika längd på stiften.
Hjärtblad de blad som först bildas från det groende fröet. Avviker ofta i utseende från de vanliga bladen.
Holk
Holkfjäll fjällika blad runt en korgblomställning.
Homostyli liklånga stift hos alla individer av en art.
Honblomma blomma som endast innehåller pistiller, inga ståndare.
Honungsblad ofta små kronbladslika blad med nektarier.
Hybrid korsning mellan två arter. Kan visa karaktärer från båda eller från nästan bara ena föräldern.
Hylle, hylleblad Avser både en blommas kronblad och dess foderblad, vanligen där dessa ej är differentierade.
Hårpensel se pappus.
Hänge hängande ax.
Hängefjäll litet fjäll som stöder blommorna i ett hänge.
Högblad små bladlika bildningar som sitter strax under blommorna. Kallas även stödblad. Dessa kan i många fall ha en annan färg än övriga blad och används då att locka insekter till själva blomman. Se exempelvis Julstjärna eller Trillingblommor.
Hölster, hölsterblad stora, ofta färgade högblad som omsluter blommorna.

I

Intermediär Mellanform

J

Jordstam underjordisk stamdel.

K

Kalk, kalkblad

termen används vanligen för blommor där foderbladen inte är gröna utan mer kronbladslika, eller där foder- och kronblad inte är differentierade. Se hylle och blomblad.
Kalkborst kalkblad som omvandlats till hårlika bildningar.
Kantblomma Kantblommor är blommor som befinner sig ytterst i blomkorgen. De blommor som sitter innanför kallas kantblommor. Blomkorg är den blomställning som till exempel maskrosor och prästkrage har. Kantblommor har ofta ett kronblad som är mycket stort. En sådan kantblomma kallas också strålblomma.
Kapsel torr frukt som öppnas. Bildad av flera fruktblad.
Karpofor förlängning mellan hyllebladens fäste och fruktens.
Kleistogam en självbefruktande blomma som aldrig öppnar sig.
Kladod Ett skott eller en gren som tagit över bladets funktion, ofta genom att bli bladliknande.
Klon genetiskt lika individer som bildats asexuellt från en förälder.
Klyvfrukt frukt som faller sönder i enfröiga, nötlika delfrukter.
Klängen smala klätterorgan, omvandlade småblad eller grenar.
Knapp den del av ståndaren där pollenkornen bildas.
Knopp förstadiet till en blomma eller blomman innan den slagit ut.
Knoppfjäll det eller de fjäll som täcker knoppen innan den slår ut.
Kolv eller spadix är ett ax med förtjockad stjälk. Förekommer framför allt hos kallaväxter.
Konnektiv översta delen av ståndarsträngen där knapphalvorna är fästa.
Korklister korkartade lister på kvistar.
Korkporer upphöjda, millimeterstora bildningar med smal öppning överst. På frukter eller årskvistar.
Kotte fortplantningsorgan (det finns både hon och hankottar), barrväxters (och alars) motsvarighet till blommor.
Kronblad den inre kransen av hylleblad, som vanligen har en skyltande funktion.
Kumarin väldoftande kemisk förening som finns i sötväpplingar, flera gräs och några måror.
Kärlsträng ledningsvävnad där transport av vatten och näring sker.
Könspelare eller gynostemium är ett organ hos orkidéer.

L

Led bladfästet på ett strå eller en stjälk.
Ledstycke avståndet mellan två leder.
Lian klättrande buske, vedartad klängväxt.
Lökskal tunt, pappersartat hölje kring lökar.

M

Makrospor och mikrospor Två olikstora sporer som bildas hos vissa kärlkryptogamer.
Klippkaktus i monstruosaform.
Mekofil Växt med fröspridning anpassad till djur som utför frötransporten.
Meristem En samlingar av celler i vissa delar av växter där celldelning sker för tillväxt på bredden eller längden.
Meteorisk art växt som uppträder med långa intervall.
Monotypisk familj eller släkte som omfattar endast ett art eller en art som bara omfattar ett taxa.
Monstruosa, Monstrosus kaktusar i pelarform som har flera tillväxtpunkter och växer åt alla håll.
Mykorrhiza samverkan mellan svamp och växtrötter som ger båda organismerna fördelar.
Mångbyggare växt med en- och tvåkönade blommor.
Märkesstrålar märken som sitter direkt på fruktbladen.

N

Naturaliserad införd växt som blivit bofast och förökar sig.
Nektar söt vätska som produceras av körtlar. Lockar insekter.
Nektargömme lagringsorgman för nektar. Vanligen fack eller sporrar.
Nektarium Körtel som producerar nektar. Kallas även honungskörtel.
Nod området där bladet är fästat vid stjälken eller grenen.

O

Oceanisk art växt som är bunden till ett milt, fuktigt vinterklimat.

P

Papill liten vårtliknande utväxt.
Papillös mycket fint vårtig, synlig i stark förstoring.
Pappus foder som bildar hår- eller fjällika bihang på frukten; hos korgblommiga.
Parbladig sammansatt blad, som ett rönnblad.
Petaler annat namn för kronblad.
Perenn en växt som lever längre än två år.
Pollen frömjöl, bildas i ståndarknapparnas fack.
Pollinium sammanhängande massa av pollen från ett ståndarknappsfack som fäster på besökande insekter; finns hos orkidéer och tulkörter.
Polygonmark markstruktur i fjällen och Arktis där frost rör och sorterar jorden i polygoner eller ringar.
Protallium förgrodd, den könliga generationen hos kärlkryptogamerna.
Protandri när en blomma först utvecklar ståndarna.

R

Radiärsymmestrik (akinomorf), så kallar man en blomma som uppifrån kan delas in i två lika delar, tre eller flera gånger genom centrum.
Radiärtaggar de taggar som sitter runt en så kallad centrumtagg på en kaktus.
Radiärtaggar i en ring runt centraltaggen.
Reva samma sak som utlöpare, se det ordet
Rikkärr närings- eller ofta kalkrika kärr.
Rhizom horisontell underjordisk stam som ofta är beströdd med ärr efter blad.
Ris låg buske, ej högre än 30 cm.
Rosett många, nästan alla, av växtens blad är samlade på en låg punkt på stammen och riktade åt olika håll, ganska jämnt fördelat på olika riktningar.
Rothår finns på de minsta rötterna på en växt. De är mycket tunna och suger in vatten med närsalter i växten (närsalterna finns upplösta i vattnet).
Rotskott skott från rot eller underjordiska stamdelar.
Ruderatmark mark där den naturliga floran störts, exempelvis utfyllnader, omlastningsplatser och upplagsplatser.

S

Sambyggare växt med enkönade blommor på samma individ.
Saprofyt växt, ofta utan klorofyll, som helt eller delvis utnyttjar dött organiskt material.
Snärp hinnartad bildning vid bladskivans bas hos bland annat gräs.
Snärpslida rörlik slida som omsluter stammen uppåt från bladet.
Sporgömme behållare där sporerna bildas hos kärlkryptogamerna.
Sporgömmesamling samling av sporgömmen ofta skyddade av ett svepefjäll.
Sporofytt sporbärande blad.
Sporre kronblad med säcklik utbuktning, innehåller ofta nektar.
ssp. förkortning av latinets "subspecies". Se underart.
Staminodium steril ståndare.
Steril kan ej ge avkomma genom sexuell förökning.
Stipelslida på en Åkerpilört.
Stiftkanal stiftsamlingens gemensamma kanal genom det blivande nyponets topp.
Stipelslida en kring stjälken sluten rörlik slida som går uppåt från ledknutarna; särskilt hos slideväxterna.
Stipler bladlika bildningar i par vid bladskaftets bas.
Stjärnhår grenade hår med flera nästan liklånga grenar.
Stoloner ovanjordiska utlöpare som rotar sig vid noderna.
Strierad fint fårad växtdel.
Strålblomma En strålblomma är en kantblomma som har ett stort kronblad. På en prästkrage hör varje vitt kronblad till en egen strålblomma och varje gult rör i mitten är en egen diskblomma.
Svepeblad ofta små blad under blomman eller blomställningen.
Svepefjäll täckfjäll som skyddar sporgömmesamlingarna hos kärlkryptogamerna.
subspecies latin för underart, taxonomisk rang under art. Förkortas vanligen subsp. eller ssp.
Suckulent köttig växt som lagrar vatten.
Sydberg sydexponerat brantberg med gynnsamt klimat för sydliga växter.

T

Tagg stickande utskott med bred bas från stammens yta.
Taxa systematiska enheter.
Tepal avser foder och kronblad där dessa inte differentierade. Som hos kaktusar och magnolior.
Torn stickande utskott bildat från ett lång- eller kortskott eller ibland från ombildade blad.
Träd vedväxt med huvudstam som förgrenar sig först en bit upp.
Turion övervintringsknopp hos vattenväxter, bildas på sensommaren.
Tvåbyggare växt med enkönade blommor på olika individer.
Tvååriga växter växter som lever två växtsäsonger och vanligen fortplantar sig den andra säsongen.

U

Uddsmåblad, uddblad ensamt småblad i spetsen av ett parbladigt blad.
Utlöpare sidoskott från växtens basaldel. Växer ovan eller under jord och kan vara rotslående.

V

Valvler skidans båda vägghalvor.
Vedartad växt som bildar ved i stjälkar och stammar och inte vissnar ner efter vegetationsperiodens slut. ett annat ord är lignoser.
Vedåsar åsar på veden, ses under barken.
Vegetativ könlös förökning med utlöpare, sticklingar eller groddknoppar.
Vindblotta öppen plats med låga fjällväxter som utsätts för kraftig vindpåverkan.
Vinterståndare fruktställning som står kvar under vintern.
Vingkantad kantad av breda bladartade lister.
Vivipari blommor som bildar groddknoppar med blad och kanske rötter.

Z

Zygomorfa blommor blommor med endast ett symmetriplan. Blomman kan bara delas på ett sätt för att få två lika delar. Exempel: jordrökar, ärtväxter, kransblommiga växter och julkaktus.
Zygomorfa blommor hos novemberkaktus.

Å

Årsskott skott som vuxit ut under senaste vegetationsperioden.

Ä

Ädellövskog skog av klimatkänsliga och näringskrävande träd som ask, bok, alm, lind och lönn.
Personliga verktyg