Steiermark

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Stajerska)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

**Steiermark**
Flagga	Vapen


Huvudstad:	Graz
Största stad:	Graz
Homepage:	http://www.stmk.gv.at/
Karta: Steiermark i Österrike


Geografi
Yta:	16 392 km²
- Rankad:	2:e
Högsta berg:	Dachstein (2 995 m ö.h.)
Befolkning
Invånare:	1 183 700 (2003)
- Rankad:	4:e
Befolkningstätthet:	72 inv. per km²
Politik
Regeringschef:	Franz Voves (SPÖ)
Regering:	koalition av SPÖ och ÖVP
Mandatfördelning i lantdagen (56 mandat):	SPÖ 25 ÖVP 24 KPÖ 4 De gröna 3
Administrativ indelning
Distrikt:	1 stad med eget statut 16 distrikt
Kommuner:	543
- varav städer:	34
- varav köpingar:	120
Karta: Distrikt i Steiermark

Steiermark (slovenska: Štajerska; latin: Styria) ungerska: Stájerország är en delstat (tyska: Bundesland) i sydöstra Österrike med 1 183 303 invånare. Huvudstaden är Graz.

Innehåll

1 Geografi
- 1.1 Distrikt
- 1.2 Befolkning
2 Politik
3 Historia
4 Näringsliv
5 Kommunikationer
6 Sevärdheter
7 Kända personer från Steiermark

Geografi

Steiermark är den till ytan näststörsta delstaten. Tre fjärdedelar av ytan är alpområde med utsträckta skogsområden. I alpområdet finns det större mineralfyndigheter som järnmalm, magnesit, grafit m m. Även brytning av sten och bergsalt är av ekonomisk betydelse. Steiermarks södra och sydöstra del är ett kuperat landskap med intensivt jordbruk (framför allt frukt- och vinodling). Landet är Österrikes skogrikaste region (över 50% är skogtäckt).

Distrikt

Befolkning

Drygt 15% av Österrikes befolkning bor i Steiermark. Den största staden är Graz med 226 000 invånare, andra viktiga städer är Liezen, Judenburg, Leoben och Bruck an der Mur i norra Steiermark, Voitsberg och Deutschlandsberg i sydvästra Steiermark, Leibnitz söder om Graz och Weiz, Fürstenfeld, Feldbach och Hartberg i östra och sydöstra Steiermark.

I söder bor en liten slovensk minoritet på 0,4% av befolkningen som är erkänd som autokton minoritet.

Politik

Steiermarks politiska styre regleras av delstatsförfattningen från 1960. Delstatens parlament är lantdagen med 56 ledmöter. Steiermarks regering består av 9 medlemmar (5 SPÖ, 4 ÖVP). Regeringschef (ty Landeshauptmann) är Franz Voves. Steiermark har 10 representater i förbundsrådet och 28 ledamöter i nationalrådet.

Historia

Grottmålningar visar att området var bebott redan under äldre stenåldern. Från yngre stenåldern och bronsåldern finns det talrika fynd, bl a fynden vid Hallstatt som gav namn åt en period i europeisk bronsålder (Hallstattkulturen). Under 300-talet f.Kr. invandrade kelter i området vilka så småningom skapade kungadömet Noricum. Noricum underkastade sig Romarriket 15 f.Kr. utan strid och blev romersk provins 45 e.Kr. Under folkvandringstiden drog olika germanska stammar genom området.

Mot slutet av 500-talet drog avarer och slaver in och upprättade herradömet Karantanien som kom under bairisk herravälde efter 740. När området tillsammans med de andra bairiska territorierna införlivades med Frankerriket år 788 började den tyska koloniseringen. På 900-talet upprättades flera markgrevskap i området, varav ett, Marchia Carentana eller Kärntner Mark, utvecklades till kärnan för det senare Steiermark. 1050 övertog greve Otakar markgrevskapet. Otakarerna kallade sig själva grevar av Steyr efter sin huvudfästning Steyr och på så sätt blev deras nya markgrevskap uppkallat efter dem som Steiermark (resp Marchia Styriae).

Markgrevarna Leopold (1122-29) och Otakar III (1129-64) byggde upp och enade landet under sitt herravälde. 1180 avskildes Steiermark från Bayern och upphöjdes till självständigt hertigdöme. 1192 dog Otakar IV barnlös och hertigdömet gick till Babenbergarna. Efter att deras ätt utslocknat tillföll Steiermark först Ungern 1254, sedan Böhmen 1260 och slutligen Habsburg 1282. Det inre styret fastslogs under 1300-talet. I förhandlingar mellan hertigen och landets adel inrättades lantdagen som ständerförsamling. Landets yttre gränser konsoliderades vid slutet av medeltiden. Fram till 1918 omfattade Steiermark även ett större område i nuvarande Slovenien med städerna Maribor, Ptuj och Cilli. Landet var då tvåspråkigt där tyska dominerade i norra och mellersta Steiermark och slovenska i södra Steiermark (se vidare: Untersteiermark).

1400-talet och 1500-talets första årtionden var en svår tid för Steiermark. 1418 och 1446 härjade ungerska trupper i landet, 1469 reste sig adeln mot sin herre, vilket ledde till inre strider, mellan 1471 och 1483 gjorde osmanska trupper 10 infall samtidigt som ungerska trupper ockuperade större delen av Steiermark mellan 1479 och 1490. 1515 reste sig bönderna i södra Steiermark, 1525 de i norra Steiermark tillsammans med bergmännen. 1529 och 1532 anföll osmanska trupper igen och skövlade landet. Därtill kom flera pestepidemier och anfall av gräshoppsvarmar som förstörde skörden.

Under reformationen övertog merparten av ständerna och befolkningen den lutherska läran. 1578 fick hertigen Karl II bevilja religionsfrihet. Som motvikt mot protestanterna tillkallade han jesuiterna och grundade universitet i Graz 1585. Under hans son Ferdinand (senare tysk-romersk kejsare Ferdinand II) tog motreformationen fart. Mellan 1598 och 1600 rekatoliserades landet, delvis med våld, och den protestantiska adeln förvisades ur landet 1628-29.

1600-talet var en någorlunda lugn tid, även om landet som gränsland var utsatt för flera militära hot. 1601 attackerade osmanska trupper landet, 1605 föll gäng av ungerska legoknekter in, 1683 samt 1704-11 brandskattade grupper av ungerska frihetskämpar landets gränsområden.

Under koalitionskrigen ockuperades landet av franska trupper 1797, 1805 och 1809. Efter revolutionen 1848 ersattes den gamla lantdagen med ny ståndslantdag med tre stånd: storgodsägare, borgare och bönder. Majoriteten i lantdagen utgjordes under andra hälften av 1800-talet av det tysk-liberala partiet. Motsättningarna mellan den tyskspråkiga majoriteten och slovenerna ökade så att den slovenska tredjedelen i söder fick avträdas efter första världskriget till det nybildade kungariket SHS (senare Jugoslavien, idag Slovenien).

Efter första världskriget ingick Steiermark som delstat i den nya republiken Österrike. Efter Österrikes anslutning till Tredje riket ombildades Steiermark till Reichsgau, i vilken den södra delen av Burgenland och – mellan 1941 och 1945 – även de f d sydsteiriska områdena ingick.

Efter andra världskriget var Steiermark del av den brittiska ockupationszonen.

Näringsliv

Steiermark är traditionellt ett industriland. Industrin är baserad på landets råvaror. Malmfyndigheterna (framför allt järnmalm) utgör basen för tungindustrin och skogsrikedomen för pappers- och träindustrin. Dessa industrier ligger mest i övre Steiermark, framför allt i Mur~ och Mürzdalen. Graz är centrum för Österrikes bilindustri (Autocluster Steiermark). Låglandet söder om Alperna är jordbruksområde. Där odlas bl a vin och frukt (främst äpplen, päron och persikor, men även plommon och aprikoser). I låglandets städer är livsmedelsindustrin av betydelse.

Turism är en av de viktigaste tjänstenäringar. Viktiga turismregioner är Salzkammergut, skidcentrena Loser-Sandling och Tauplitzalm, kurorterna med varma källor i sydöstra Steiermark (kallad Thermenland) och vinodlingsområdet i södra Steiermark.

Kommunikationer

I Graz möts två viktiga motorvägar: öst-väst-förbindelsen A2 från Wien till Klagenfurt och vidare till Italien samt nord-syd-förbindelsen A9 från Wels i norr, där den ansluter till motorvägen A8, till den slovenska gränsen i söder. En ytterligare förbindelse mellan dessa motorvägar är S6 som går från Seebenstein (A2) via Semmeringpasset genom Mürz- och Murdalen till St. Michael vid Leoben (A9). Vid Bruck an der Mur anlsuter S36 från Graz.

Den viktigaste järnvägförbindelsen är Sydbanan som går från Wien till Bruck an der Mur och därifrån söderut via Graz till Slovenien resp västerut via Leoben och Klagenfurt till Italien. Vid Leoben viker även en norrgående järnvägssträcka av mot Linz, Salzburg resp Innsbruck.

Söder om Graz ligger flygplatsen Graz-Thalerhof med internationella förbindelser.