Från Rilpedia

Österrikes politiska system

Österrikes författning Österrikes parlament Nationalrådet Förbundsrådet Revisionsverket Ombudsmän Förbundspresident Österrikes regering Förbundskansler Minister Österrikes rättssystem Författningsdomstolen Förvaltningsdomstolen Österrikes delstater Lantdag Delstatsregering Distrikt Kommun Direkt demokrati i Österrike Folkomröstning Folkinitiativ Politiska partier i Österrike BZÖ De Gröna FPÖ SPÖ ÖVP

Nationalrådet är en av det österrikiska parlamentets två kammare. Nationalrådet är folkrepresentationen i parlamentet. Den andra parlamentskammaren är förbundsrådet som representerar delstaterna. Båda kammare arbetar självständigt.

Nationalrådet har 183 folkvalda ledamöter. Därav är 126 män (69%) och 57 kvinnor (31%). Andelen kvinnor är beroende på partiet. Medan De gröna har en kvinnoandel på 57% har de två högerpopulistiska partierna BZÖ och FPÖ en kvinnoandel på 14,3% resp 9,5% bland nationalrådsledamöterna.

Innehåll 1 Val av nationalrådet 2 Nationalrådets organisation 3 Nationalrådets uppgifter 3.1 Lagstiftning 3.2 Medverkan i verkställandet 3.3 Kontroll av regering och administration 4 Nationalrådets sammansättning 5 Valresultat och mandat 1945–2006 6 Externa länkar

Val av nationalrådet

Nationalrådet väljs i allmänna, lika och direkta val. Fördelningen av mandaten sker enligt ett proportionellt valsystem i 9 valkretsar som är lika med delstaterna. Valberättigade är alla österrikiska medborgare som fyllt 16 år. Valbara är alla österrikiska medborgare som fyllt 19 år senast den 1. januari i valåret. Valrätten har ett inslag av personval (s k Vorzugsstimmen) som i stort sett är betydelselös för valutgången. För att ett parti ska komma in i nationalrådet måste det få minst 4% av rösterna eller tillräckligt många röster för ett grundmandat i en valkrets. Nationalrådets mandatperiod är fem år. Upplöses nationalrådet innan dess så slutar också mandatperioden och en ny mandatperiod tar vid efter nyvalet.

Nationalrådets organisation

Nationalrådet väljer förste talmannen (österr. Erster Nationalratspräsident) och ytterligare två talmän. Talmannen leder å ena sidan kammarens sammanträden och förestår å andra sidan parlamentskansliet, som sköter den inre administrationen. Planeringen av nationalrådsmöten sker i talmanskonferensen (österr. Präsidialkonferenz) som utöver talmän består av parlamentsgruppernas ordföranden och parlamentskansliets direktör.

Partierna i nationalrådet bildar parlamentsgrupper (österr. parlamentarische Klubs). Dessa grupper hat vissa rättigheter, t ex att utse företrädare i parlamentsutskott. I vissa utskott, framför allt i undersökningsutskott, ska alla parlamentsgrupper vara representerade. Parlamentsgruppernas arbete bekostas av statsmedel.

Nationalrådet inrättar också olika utskott som främst bereder lagförslag. Det finns såväl obligatoriska som fakultativa utskott. I den aktuella mandatperioden har nationalrådet 36 utskott. Några exempel är

• obligatoriska utskott
  • Huvudutskott (österr. Hauptausschuss)
  • Budgetutskott (österr. Haushaltsausschuss)
  • Revisionsverksutskott (österr. Rechnungshofausschuss)
  • Immunitetsutskott (österr. Immunitätsausschuss)
• fakultativa utskott
  • Justitieutskott (österr. Justizausschuss)
  • Socialutskott (österr. Sozialausschuss)
  • Försvarsutskott (österr. Landesverteidigungsausschuss)
  • Undersökningsutskott efter behov

Nationalrådets uppgifter

Nationalrådet har tre huvuduppgifter:

• Lagstiftning
• Medverkan i verkställandet
• Kontroll av regering och administration

Lagstiftning

Nationalrådet beslutar mellan 100 och 150 lag årligen. Det finns fyra sätt att väcka förslag

• Proposition (österr. Regierungsvorlage) är ett lagförslag från regeringen. Propositioner utgör merparten av laginitiativ som slutligen blir lag.
• Motion (österr. Initiativantrag) är ett lagförslag som väcks av minst fem av nationalrådets ledamöter eller ett nationalrådsutskott.
• Folkinitiativ (österr. Volksbegehren) är ett lagförslag som läggs fram av medborgarna
• Initiativ från förbundsrådet (österr. Bundesratsinitiative) är ett lagförslag från parlamentets andra kammare.

Efter att ett förslag väckts lämnas det till ett utskott för beredning. Därefter behandlas lagförslaget två gånger i nationalrådet. Efter att ett beslut fattats lämnas lagen till förbundsrådet till yttrande. Förbundsrådet kan lägga in sitt veto, men det har bara uppskjutande verkan. Genom ett ytterligare beslut kan nationalrådet hålla fast vid det första beslutet. Lagen går sedan vidare till förbundspresidenten som intyger med sin underskrift att lagstiftningprocessen var författningsenlig (han får inte pröva lagens innehåll) och till förbundskanslern för kontrasignering. Efter lagens kungörelse träder den i kraft.

Medverkan i verkställandet

Nationalrådet kan också på olika sätt påverka regeringens arbete. De viktigaste instrumenten är:

• parlamentariskt beslut (österr. parlamentarische Entschließung) som är ett bindande uppdrag till regeringen
• rätten att godkänna statsbudgeten (österr. Budgetbewilligungsrecht); därutöver deltar nationalrådet i budgetarbetet genom det obligatoriska budgetutskottet och genom revisionsverkets budgetgranskning.
• godkännande av statsfördrag
• huvudutskottets verksamhet; huvudutskottet deltar i viktiga regeringsbeslut som t ex i beslut om att skicka österrikiska trupper till utlandet, i beslut rörande statliga företag, i beslut beträffande prissättning av statliga monopolprodukter/~tjänster m m.

Dessutom är nationalrådsledamöter representerade i vissa institutionella råd såsom Försvarsrådet eller Rådet för utrikes ärenden som diskuterar politiken i sitt område, verkar som rådgivare och förbereder beslut.

Nationalrådet deltar – i motsats till de flesta andra europeiska parlament – inte i regeringsbildningen och väljer inte heller regeringen. Men nationalrådet har möjlighet att ställa misstroendevotum mot enstaka ministrar eller hela regeringen.

Kontroll av regering och administration

En viktig funktion är kontroll av regering och administration. Kontrollinstitut är:

• den skriftliga interpellationen (österr. schriftliche Interpellation) av enstaka ledamöter
• den angelägna interpellation (österr. dringliche Anfrage) som ska lämnas in av minst fem ledamöter
• tillsättning av undersökningsutskott

Därutöver ansvarar nationalrådet för två kontrollmyndigheter – revisionsverket och ombudsmän – vilkas redogörelser behandlas nationalrådet.

Nationalrådets sammansättning

Mandatfördelningen efter valet 2008:

Parti 2008 2006 2002 (1999) SPÖ 57 681 69 (65) ÖVP 51 66 79 (52) FPÖ 34 21 18(2)2 (52) BZÖ 21 7 (16)2 De gröna 20 21 17 (14) 1 Ett SPÖ-mandat går till partiet Liberales Forum pga ett valförbund. 2 Den 4. april 2005 splittrades partiet FPÖ. En utbrytargrupp bildade ett nytt parti (BZÖ). De flesta FPÖ-nationalrådsledamöterna (16 av 18) lämnade FPÖ och bytte till BZÖ. Men ledamöterna för båda partier bildade även fortsättningsvis en parlamentsgrupp. Valresultat och mandat 1945–2006 Valresultat 1945–2006 i procent och antal mandat: År SPÖ ÖVP De gröna1 FPÖ2 BZÖ3 LiF4 KPÖ5 Sonstige 1945–1970: 165 mandat Valet 1945 44,6 76 49,8 85 5,4 4 0,2 0 Valet 1949 38,7 67 44,0 77 11,7 16 5,1 5 0,5 0 Valet 1953 42,1 73 41,3 74 10,9 14 5,3 4 0,4 0 Valet 1956 43,0 74 46,0 82 6,5 6 4,4 3 0,1 0 Valet 1959 44,8 78 44,2 79 7,7 8 3,3 0 0,1 0 Valet 1962 44,0 76 45,4 81 7,0 8 3,0 0 0,5 0 Valet 1966 42,6 74 48,4 85 5,4 6 0,4 0 3,3 0 Valet 1970 48,4 81 44,7 78 5,5 6 1,0 0 0,4 0 Ökning till 183 mandat Valet 1971 50,0 93 43,1 80 5,5 10 1,4 0 0,0 0 Valet 1975 50,4 93 42,9 80 5,4 10 1,2 0 0,0 0 Valet 1979 51,0 95 41,9 77 6,1 11 1,0 0 0,0 0 Valet 1983 47,6 90 43,2 81 3,4 0 5,0 12 0,7 0 0,1 0 Valet 1986 43,1 80 41,3 77 4,8 8 9,7 18 0,7 0 0,3 0 Valet 1990 42,8 80 32,1 60 4,8 10 16,6 33 0,6 0 3,3 0 Valet 1994 34,9 65 27,7 52 7,3 13 22,5 42 6,0 11 0,3 0 1,4 0 Valet 1995 38,1 71 28,3 52 4,8 9 22,0 41 5,5 10 0,3 0 1,1 0 Valet 1999 33,2 65 26,9 52 7,4 14 26,9 52 3,7 0 0,5 0 1,5 0 Valet 2002 36,5 69 42,3 79 9,5 17 10,0 18 1,0 0 0,6 0 0,2 0 Valet 2006 35,3 68 34,3 66 11,0 21 11,0 21 4,1 7 1,0 0 3,3 0 1 1983 ALÖ (Alternative Liste Österreichs, 1,4%) och VGÖ (Vereinte Grüne Österreichs, 1,9%) 2 1949 och 1953 som VdU (Wahlpartei der Unabhängigen (WdU)) 3 BZÖ är ett utbrytarparti ur FPÖ (2005) och kandiderade för första gången 2006 4 Partiet Liberales Forum kandiderade inte 2006 men fick ett mandat pga ett valförbund med SPÖ 5 1953 VO (Wahlgemeinschaft Österreichische Volksopposition) 1956 - 1966 KuL/KLS (Kommunisten und Linkssozialisten) Externa länkar parlamentets webbsida (tyska)