Fredrik Blom
Från Rilpedia
Fredrik Blom, född 1781, död 1853, överste, arkitekt, professor och överintendent.
I officersutbildningen vid svenska flottan ingick i äldre tider ritnings- och konstruktionslära, men det är få officerare som har blivit lika framstående arkitekter som Fredrik Blom. Inte heller finns det många arkitekter som kan förknippas med en sådan stor mängd arbeten inom såväl Flottans verksamhet som i Stockholms stadsbild liksom i det övriga landet.
Innehåll |
Biografi
I slutet av 1700-talet började Fredrik Blom sin bana som lärling hos en amiralitetsbildhuggare i Karlskrona, vilket så småningom förde honom vidare till Konstakademien i Stockholm. Bloms mentor var amiral Carl August Ehrensvärd, som under en period var utbildningschef för svenska marinen i Karlskrona. Under kriget mot Ryssland kom Blom 1808-1809 trots sin ställning som officer inte i direkt kontakt med krigshändelserna. Däremot kom han att ingå i Kurt von Stedingks stab vid förhandlingarna med Ryssland efter det svenska nederlaget i Finland. Denna position förde Blom till S:t Petersburg och tsar Alexanders hov, vilket måste imponerat på den unge Karlskronabon. Fortifikationsingenjörerna stod för lejonparten av dåtidens statliga projektering av byggnader. Bland 1800-talets militärarkitekter var Fredrik Blom en av de mest framträdande. Bloms stora genombrott kom 1817, när han dels blev professor i byggnadskonst vid Konstakademien, dels chef för byggnadsdepartementet vid Arméns flottas eskader i Stockholm med titeln överstelöjtnant mechanicus. Blom var en av den svenska empirestilens främsta företrädare och han var produktiv i hela landet. Han ligger begravd på Galärvarvskyrkogården och på hans gravsten står: "MED ÖVERLÄGSNA INSIGTER OCH OFÖRTRÖTTAD VERKSAMHET GAGNADE HAN I RIKT MÅTT STATEN OCH DET ALLMÄNNA"
Byggnader i Stockholm
I huvudstaden är exempelvis flertalet av byggnaderna på Skeppsholmen ritade av Fredrik Blom. Han svarade för uppförandet av Skeppsholmskyrkan, som påbörjades 1824. Den invigdes 1842 med det officiella namnet Karl Johans kyrka; Kastellet, den kasern som i dag, efter en omfattande ombyggnad på 1950-talet hyser Konsthögskolan; den byggnad, som kallades Exercishuset och som i dag hyser Arkitekturmuseet; ombyggnaden 1844-46 av det tegelröda Amiralitetshuset.
Bland hans övriga verk finns till exempel Karl Johanskyrkan i Göteborg, Amiralitetskyrkan i Karlskrona, Norra kyrkogården i Lund, monumentet över Jean Baptiste Bernadottes landstigning som blivande kronprins i Helsingborg samt mängder av byggnader för militära ändamål, som "Blomska förrådet", fältförrådsbyggnaden i Kristianstad, som uppfördes på 1850-talet och är statligt byggnadsminne.
Mycket känd för sin samtid blev Blom för sin idé med Prefabrikation av trähus, de flyttbara husen. Husens stomme bestod av dubbla brädväggar med lufttät papp emellan. Väggar, golv och tak transporterades i delar, som genom sin spontning var lätta att sammanfoga. Husen, som fanns i olika storlekar, var försedda med flyttbara kakelugnar och spiraltrappor. Dessa hus exporterades bland annat till Ryssland och Frankrike.
Rosendals slott byggdes 1823-1827 som Karl XIV Johans lustslott och ligger på Djurgården i Stockholm. Även om det inte byggdes för att flyttas användes en snarlik teknik. Det är ett trähus i empirestil, klätt med reverteringstegel. Matsalen, som är placerad i flygeln, är inredd för att ge en känsla av en fältherres härläger. I byggnaden finns även vad som bör vara en av landets första hissar. Inredningsarkitekt var Emanuel Limnell. Till slottet hör en del samtida paviljonger. I slottets närhet finns ett senare byggt orangeri.
Blom var arkitekten bakom flera av de byggnader som en gång tillhörde Kungliga lantbruksakademien vid Frescatiområdet, nuvarande Universitetsområdet. I dag finns Lantbruksakademiens huvudbyggnad, "Stora huset" ("Bloms hus") kvar (1837-38), och där huserar universitetets rektor och universitetsledningen sedan 1976.
De Blomska husen
En stor mängd byggnader på södra Djurgården är ritade och/eller ombyggda av Fredrik Blom, som till exempel Galärvarvsmuren med den Götiska portalen och Kastellet, Stenvillan på Beckholmen och Fjeldstuen, som byggdes för den norske ministern Fredrik Due. Blom erhöll 1827 ett område där han skapade en pittoresk sommarstugebebyggelse, som han namngav efter det Framnäs som förekommer i Tegnérs Frithiofs saga, utgiven 1827.
Bloms uppfinning av flyttbara hus lämpade sig ypperligt till mindre sommarpaviljonger. Karl XIV Johan hade ofta behov av snabbt uppförda byggnader och paviljonger. Kungen var en flitig beställare och det kungliga föredömet gjorde snabbt "de Blomska husen" à la mode. Blom är även känd för flera små och eleganta lusthus; ett är bevarat på Skansen.
Bloms karriär var anmärkningsvärd och han kom under sin livstid att ägna sig åt många skilda arbetsområden. Åren efter hans död ansågs hans arkitektur torr och fantasilös, men hans tekniska lösningar och grundliga kännedom om ovanliga arbetsmetoder kom att betyda mycket för den moderna stadens framväxt.
Byggnader ritade av Fredrik Blom
I Stockholm:
- Postmuseum
- Skeppsholmskyrkan
- Amiralitetshuset
- Kastellet
- Sparreska palatset, Fredsgatan (Konstakademien), ombyggnad
- Kammarrättens hus
- Rosendals slott
- Livgardet till häst
- Villa Oakhill, Djurgården (rivet 1907)
Övriga landet:
- Börsen i Göteborg
- Karl Johanskyrkan i Göteborg
- Amiralitetskyrkan i Karlskrona
- Norra kyrkogården i Lund
Källor
- "Fredrik Blom", manuskript av fil.lic. Carine Lundberg
Olof Hultin, Ola Österling, Michael Perlmutter: Guide till Stockholms arkitektur, Arkitektur Förlag, Stockholm [1998] 2002, 2:a upplagan. ISBN 91 86050-58-3. Libris 8465772.
Denna biografiska artikel behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.
