Skansen Kronan
Från Rilpedia
Skansen Kronan är en försvarsanläggning på Risåsberget, egentligen Ryssåsen (Ryssååhsen 1624, Rysåhs 1644 och Rysås 1816 efter egendomen Ryet i nuvarande Annedal),[1] i stadsdelen Haga i Göteborg. Skansen byggdes 1687-1689 under ledning av Olof Örnehufvud och kapten Carl Magnus Stuart,[2] samt efter ritningar av Erik Dahlbergh.
Åren 1639-1641 anlades en förskansning med jordvallar på platsen, Ryssåsens skans eller Juteskrämman. År 1650 höggs all skog ner på Ryssåsen,[3] och därefter tillkom också en del murverk, samt ett batteri som lades på bergets högsta topp. Det var Johan Wärnschiöld som några år före sin död hade hand om detta arbete. Men skansen förföll och ersattes av den nuvarande vars grundsten lades den 9 juni 1687 sedan ritningarna godkänts av kung Karl XI.
Skansen består av ett åttkantigt torn där varannan sida är smalare än de andra. Murarna av gråsten är sju meter tjocka. Den första våningen var avsedd för kanoner och den andra för eldvapen. Där finns nu fyrtio rundbågade gluggar i två horisontallinjer och mellan taklistkonsolerna av granit finns också en rad skottgluggar. På taket uppsattes 1697 en krona av trä, klädd med förgylld koppar, så stor att den kunde rymma tolv personer. Den ersattes vid en renovering 1738 med en krona av endast trä, men 1899 fick skansen åter en krona av förgylld koppar som denna gången rymde hela 14 personer och var tillverkad på Kiellerska Mekaniska Verkstaden.[4] Den 12 juni 1806 blåste hela koppartaket av och först 1816 skickade Kungl. Maj:t "...892 RD 40 Sk.Banco, att användas till ett så beskaffadt tjäradt trädtak, i stället för det förut af koppar...".[5] I en av murarna fanns en bågformig port, som ännu står på sin plats. Den fick år 1839 två stenlejon som prydnad, då Kungsporten revs ner.
Fästningen är uppfördes i fyra våningar med kanonsalar eller kasematter i de två mellersta. Översta våningen försågs med skottgluggar för infanteri, och i nedervåningen blev det krutmagasin, logement och en ugn att tillverka kanonkulor i.
Mellan skansen och huvudfästningen - staden inom vallgraven, gick en kaponjär, en förbindelsegång med försvarsverk och vattengrav på båda sidor. Den stod färdig 1692, och förbindelser fanns då mellan Skansen Kronan och bastionen Christina Regina, varifrån en underjordisk gång ledde till bastionen på Lilla Otterhällan.
Skansen Kronan fick tjäna som fängelse år 1854, då nära tvåhundra fångar flyttades över från Carlstens fästning i Marstrand, flera av dem dömda till livstid.
År 1874 fungerade skansen som nödbostad för den snabbt ökande befolkningen.
Göteborg köpte Risåsberget av staten 1925, för 74 491 kronor och 18 öre.
Från den 23 november 1904 och fram till september 2004 var Skansen Kronan ett militärmuseum med historiska vapen och uniformer, men det är numera överflyttat till Stadsmuseets lager.
I dag används Skansen Kronan som festlokal för bröllop, middagar, disputationer, konferenser, kafé, samt olika publika evenemang.
Risåsberget kallas även Skansberget.
Där den så kallade "kaponjärtrappan" sträcker sig upp mot Risåsen, skall enligt legenden Karl XII ridit upp för berget vid ett tillfälle, då han besiktigade skansen och som minne av detta är ovanför porten i den norra kurtinen insatt en sten med inskriptionen "Carl XII Stig". Namnet nämns tidigast 1864 som Karl XII:s Väg.[6][7]
Till vänster om uppgången till tornets översta våning finns en en portalsten med inskriptionen:
-
-
- CASERNE
- UNDER
-
- KONUNG GUSTAF IV ADOLPH:S
-
- REGERING
-
- PÅ BORGERSKAPETS BEKOSTNAD
-
- UPPFÖRD
- ÅR 1798
-
På en lodrät häll i bergklacken omedelbart norr om tornet är Oscar II:s namnteckning inhuggen, vilken han skrev vid ett besök på platsen söndagen den 3 september 1905.[8]
Kring Skansen Kronan anlades år 1902 en så kallad Utsiktspark, cirka 2 hektar stor.[9]
Se även
Externa länkar
Källor
- Haga i Göteborg, Maja Kjellin, utgiven av Fastighetsaktiebolaget Göta Lejon 1971
- Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist/R. Scander/A. Bothén, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund 1982
- Göteborg berättar, Bengt A. Öhnander 1988
- Lejonet & Kronan - Stormaktstidens Göteborg, utgiven av Göteborgs museer 1989
- Berättelser ur Göteborgs Historia under Nyare tiden, Hugo Fröding 1924
- Göteborg före grävskoporna, Robert Garellick 1997
- ↑ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II - ortnamnen på Göteborgs Stads område, Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1925 s.41
- ↑ Där! sa unge kungen, red. Sven Schånberg, utgiven av Göteborgs Byggnadsnämnd 1975 s.31
- ↑ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg, (Andra utökade upplagan) C G Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s.19
- ↑ Skansen Kronan - vägledning genom militärhistoriska samlingarna, red. Amanuens Henrik Warfvinge, utgiven av Göteborgs historiska museum 1978 s.14
- ↑ Med hammare, sax och tång: En liten historik om plåtslageriet i Göteborg, red. Per Rhedin, utgiven av Göteborgs Bleck- & Plåtslagaremästareförening vid 100-årsjubiléet 1996 ISBN 91-630-4459-6 s. 19-20
- ↑ Skansen Kronan - vägledning genom militärhistoriska samlingarna, red. amanuens Henrik Warfvinge, utgiven av Göteborgs historiska museum 1978 s.7
- ↑ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, utgiven av Göteborgs Drätselkammares Gatunamnberedning 1945 s. 36
- ↑ Skansen Kronan - vägledning genom militärhistoriska samlingarna, red. Amanuens Henrik Warfvinge, utgiven av Göteborgs historiska museum 1978 s.18
- ↑ Parkernas Göteborg, Britt-Marie Mattsson, AB Långedrag, Tryckeri AB Framåt, Göteborg 1992 ISBN 91-630-1016-X s.204
