Från Rilpedia

Sjömanskyrkan i Göteborg, är en benämning som kyrkan använder på S:t Johanneskyrkan, byggd år 1866, som ligger mellan Stigbergsliden och Masthuggstorget i Göteborg. Initiativet till att bygga kyrkan kom från domprosten Peter Wieselgren, för att skapa en kyrka åt den fattiga befolkningen i stadsdelen Masthugget. Efter Wieselgrens död kom det en begäran om att man i Göteborg skulle bygga upp en verksamhet med gudstjänster och själavård för sjömän från Sverige, Norge, Danmark och Finland. På det sättet blev S:t Johanneskyrkan en sjömanskyrka år 1878.^[1]

Verksamheten startade redan den 15 maj 1875 i en lokal vid Surbrunn, Järntorget då sjömannen Josef Johansson var föreståndare.

Historia

Den 7 mars 1831 hölls ett möte hos traktör Möller på Breda Vägen (gammal väg, gick i riktning från Järntorget och sydväst mot Masthuggstorget) i Göteborg, med syftet att bättre tillgodose sjöfolkets intressen, såsom: utbildning av sjöbefäl - grundläggande sjömansutbildning - ombordförhållanden - åldriga sjömäns situation samt den höga arbetslösheten, men även att uppmana till gudsfruktan, laglydnad, måttlighet och seder. Man beslutade att bilda Sjömannasällskapet i Göteborg, och dess förste ordförande blev översten i flottan, C J Hjärne.

Om "...inrättandet av ett Bethelskepp" beslöts den 27 april 1838, "där gudstjänst ska hållas för svenskt sjöfolk...". I Stockholm hade kronprins Oscar skänkt sällskapet en Bethelflagga, som invigdes och välsignades av ärkebiskopen samt överlämnades till sällskapets förste kapten G J Behrman den 7 mars 1838.

• Sjömansskolan i Majorna lämnade fri undervisning åt blivande sjömän.
• Tackelskolan, på Gamla Varvet, där eleverna lärde sig rodd, segelskärning, sömnad med mera.
• Briggen Benjamin var sällskapets skolskepp.

Kronologi

• 1876 - Verksamheten flyttar till kapten J Elfversons hus vid Stigbergsliden, strax intill sjömanshuset.
• 1887 - Läsrummet flyttar till lokaler i det nya Sjömanshemmet vid Matshuggstorget.
• 1894 - Ett nytt läsrum i nybyggda huset Emaus vid Stigbergsliden. Pastor Bernhard Bolin vid S:t Johanneskyrkan blir ordförande.
• 1897 - Under fem år har man ett andra läsrum i fastigheten Nedre Kvarnbergsgatan 16, och efter år 1900 Postgatan 3 A.
• 1902 - Sammanslagning till ett gemensamt läsrum på Andra Långgatan 52, åren 1907-1909 i Sjömanshemmet vid Masthuggstorget.
• 1909 - Nytt läsrum Första Långgatan 25, samt nödhjälpsverksamhet, grötbespisning, föreläsningar och bokspridning till fartygen.
• 1925 - Flytt till en mindre lokal vid Stigbergstorget 2. Tidningscentralen börjar.
• 1928 - Amerikahuset, Oskarsgatan 7-9 erbjuder större lokaler. Under 1930-talet studiekurser och föreläsningar, stor besöksfrekvens under krigsåren. Hem- och sjukbesök.
• 1954 - Sjömansgården invigs.
• 1975 - Sammanslagning av S:t Johanneskyrkan och Sjömansgården till "Stiftelsen Sjömanskyrkan i Göteborg".

Källor

• Majornas kyrkokrönika, Per Pehrsson 1926
• Det forna Majorna, Axel Rosén 1940 ss. 332-334
• Sjömanskyrkan i Göteborg 100 år 1875-1975, Anders Bothén 1975 ss. 5-12

1. ↑ Göteborgs kyrkliga stadsmission (2007). Johanneskyrkans historia: