Från Rilpedia

Masthuggstorget, är ett torg i stadsdelen Masthugget i Göteborg, i den västra änden av Tredje Långgatan och cirka 500 meter söder om Göta älv. Namnet Masthugget syftar på den tillverkning av båtmaster som skedde i området, och torget fick sitt namn fastställt år 1769. Även benämningen Sänkverkstorget förekom från senare hälften av 1700-talet, efter det i Göta älv närbelägna sänkverket, som var en höj- eller sänkbar bom eller liknande i vattnet, avsedd att hindra fientliga fartyg att ta sig in. Sänkverksgatan finns fortfarande kvar.

Torget som marknadsplats kom igång den 9 november 1877 då handeln med livsmedelsprodukter startade och den 1 oktober 1887 invigdes saluhallen vid torgets södra del som sägs ha kostat 21 000 kronor att uppföra.^[1][2]

På torget låg (Nya) Sjömanshemmet, invigt den 9 september 1886 i närvaro av kung Oscar II och drottning Sofia. Hemmet uppfördes till minne av kungens och drottningens silverbröllop den 6 juni 1882.^[3] Den renässansinspirerade byggnaden, ritad av göteborgsarkitekten Daniel Petterson, stod här fram till år 1943 då ett nytt hus med samma funktion uppfördes.

För att förbättra hygien på torget, byggdes det om 1935, då asfalterades kullerstenen, saluplatser lades ut, en hästinhägnad tillkom och en rad små popplar planterades mot norr. Den gamla Aron Berg Järnhandel, en tvåvånings byggnad i hörnet Första Långgatan - Masthuggstorget, revs 1961 med resten av kvarteret.^[4]

I december 1971 placerades skulpturen Masterna av konstnären Erling Torkelsen på torget och den 13 meter höga skulpturen i tjärad furu har sedan dess satt sin prägel på platsen. Fram till och med 2005 låg den kända skivbutiken Skivhugget i det sydöstra hörnet av torget.

Referenser

Noter

1. ↑ Bilden av Göteborg II : färgfotografier 1910 - 1970 : västerut - södra Älvstranden, Robert Garellick, Göteborg 2008 ISBN 978-91-633-2988-3 s. 32
2. ↑ Sekelskiftets Göteborg i färg, Gösta Carlson/Hans Falklind 1987 ISBN 91-970916-1-8 s.50
3. ↑ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg, (andra utökade upplagan) Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s.171
4. ↑ Garellick (2008), s. 32

Källor

• Ett svunnet Göteborg, Kjell Hjern 1964 fig. 66
• Hamnbilder från Göteborg, Björn Olson/Curt Svenson 1981 s. 54
• Göteborgs Gatunamn 1621-2000, Greta Baum 2001 s. 206 + s. 281
• Göteborg före grävskoporna, Robert Garellick 2002 s. 122