Från Rilpedia

Saltgurka är en slags gurka. Traditionellt är gurkan inlagd i en lag som bildar mjölksyra eller fermentering, en skonsam metod att konservera. Redan under romerska antiken gjorde denna metod att lägga in gurkor att dessa blev en delikatess. I dag bereder hela östra Europa fortfarande gurkor på detta sätt. Saltgurkor är rika på vitaminer och mineraler.

Att lägga in saltgurkor går till på följande sätt: Medelstora fasta och felfria gurkor väljs ut och tvättas i kallt vatten. Ett krus eller en tunna görs ren med ättika, viktigt för den kommande processen. Kryddor: peppar, nejlikor, dillkronor, basilika, lagerblad, vinblad, körsbärsblad, pepparrot, socker. Gurkor och kryddor läggs i kärlet, kall saltlake hälls över tills gurkorna är under ytan av saltlaken. Behållaren täcks över med en steriliserad duk. En bräda med en sten läggs på som vikt, ej lufttätt. Kärlet placeras de första dagarna i ca 30 °C för att mjölksyreprocessen ska starta. När det har gått några dagar placeras kärlet kallt i källare. Den gamla svenska jordkällaren är bra när det gäller att att förvara konserver och grönsaker.

Saltgurka äts ofta tillsammans med leverpastej på smörgås eller på hamburgare. Finns även som bilägg på middagsbordet eller julbord. I Tyskland och östra Europa kan saltgurka ätas vid kiosk eller på marknaden, oftast tillsammans med vodka eller öl.