Maria från Magdala

Från Rilpedia

(Omdirigerad från S:ta Maria Magdalena)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Maria Magdalena, målning av Caravaggio (1596-1597)

Maria från Magdala, eller Maria Magdalena, en av de kvinnor som följde Jesus. Maria från Magdala var enligt Bibeln den som fann Jesu grav tom, och den första som vittnade om hans uppståndelse. I de östliga kyrkorna räknas hon som en av myrrbärarna.

En tolkning är att hon är Martas syster. Hon kallas även Maria Magdalena eftersom tillnamnet, som troligen åsyftar födelseorten, kom att uppfattas som ett egennamn. Romersk-katolska kyrkan vördar henne som helgon, festdag 22 juli.

Innehåll

Primära källor

Enligt Lukasevangeliet 8:2 hade Jesus drivit ut sju demoner ur henne. Hon var bland dem som stod vid korset när Jesus dog, i Matteusevangeliet 27:55f, Johannesevangeliet 19:25, och gravläggningen nämns i Matteus 27:57. Maria som den som först fick möta Jesus efter uppståndelsen nämns i Markusevangeliet 16:9, och Johannes 20:11ff.

1896 fann man i Kairo en papyrusskriftkoptiska, skriven på 400-talet. Denna text kallas Maria Magdalenas evangelium, och publicerades 1955. Maria Magdalena tycks också, bland annat från fynd vid Nag Hammadi, ha varit viktig för många av de tidiga kristna riktningar som stod i motsättning till den etablerade kyrkan, bland annat gnosticismen. Denna Maria Magdalena nämns även i Petrusevangeliet, och av kyrkofäderna, till exempel av Augustinus i Tractat CXI från 400-talet.

Den kristna tolkningen

De tre stora kristna riktningarna har olika synsätt på Maria Magdalena. Den grekisk-ortodoxa kyrkan menar att det är tre olika personer: synderskan i Lukas, Martas och Lazarus syster, och Maria Magdalena. Den katolska kyrkan menar vanligen att de är en och samma. Den protestantiska grenen tvekar och menar att det är två eller tre personer, men avvisar helt tanken att Maria Magdalena var prostituerad. Tolkningen av tillnamnet "Magdalena" är mycket viktig i denna debatt: en tolkning är att det är en benämning på "lockigt kvinnorhår" som enligt Talmud skulle vara en benämning på en äktenskapsförbryterska. Den vanliga tolkningen är dock, som nämnts, att hon var från en stad som hette Magdala [1] även benämnd Dalmanuta i Markusevangeliet 8:10

Om man bortser från kyrklig tradition och håller sig till det som står i Bibeln, står det klart att "Maria, Lasarus syster" och "Maria Magdalena" är två olika personer. I skildringen av hur Maria häller dyrbar olja över Jesu kropp, anges det att det är Maria, Lasarus syster (Johannes 12:1-3). Hon förekommer flera gånger i evangelierna. Maria Magdalena nämns bland annat i samband med att hon var en av de kvinnor som kom till Jesu grav och upptäckte att den var tom (Markus 16:1). Det nämns också att hon hade haft sju demoner som Jesus drev ut. Uppfattningen att hon skulle ha varit prostituerad har inget stöd i Bibeln. Den kvinna som grät vid Jesu fötter och torkade tårarna med sitt hår (se Jesu smörjelse) nämns aldrig vid namn. Skulle det ha varit Maria Magdalena, hade någon av evangelieskribenterna säkerligen nämnt den detaljen.

Den grekisk-ortodoxa kyrkan menar att hon följde jungfru Maria till Efesos, där hon dog, och relikerna fördes till Konstantinopel. I Frankrike menar man att Martas syster for med sina syskon till Marseille och konverterade Provence. Hon skall ha begravts i Villa Lata, numera kallad St. Maximin, men på grund av oroligheter skall kroppen ha flyttats. Genom Clemens VIII:s försorg finns vad katoliker menar är huvudet av Maria Magdalena i basilikan i Saint-Maximin-la-Sainte-Baume, dit folk vallfärdar.

I katolska kyrkan är Maria från Magdala ett av de mest älskade helgonen, vars dag firas den 22 juli i hela världen (i Sverige namnsdag samma dag). Hon kom att betraktas som den ångerfulla synderskan i den tidiga kyrkan, vilket bygger på påve Gregorius den stores tolkning i Homilia 33, som finns publicerad i Homiliarum in evangelia libri duo troligen från år 591.

Tolkningen av hennes betydelse för Jesus i form av hans kärlek och förlåtelse och Guds nåd, har varit avgörande för kristendomens syndbegrepp och tron på omvändelse.

”Den botgörande Magdalena”, målning av Tizian (cirka 1533)

Maria Magdalena i konst och litteratur

Maria Magdalena är ett vanligt motiv i konsten och litteraturen, till exempel Tizians Den botgörande Magdalena, Georges de La Tours Den botgörande Magdalena och Correggios Noli Me Tangere. Traditionellt avbildas hon som en skönhet med en dödskalle, som symboliserar livets förgänglighet.

I en spridd medeltidsballadtyp (SMB 43) skildras Maria Magdalena som en synderska som av Jesus dömes till en lång och sträng botgöring, men efter att denna fullgjorts får förlåtelse.

Författaren Marianne Fredrikssons internationellt berömda roman Enligt Maria Magdalena är en fri tolkning av evangelierna, berättad ur Maria från Magdalas perspektiv. Maria Magdalena spelar även en avgörande roll i Dan Browns da Vincikoden, där det påstås att hon och Kristus var ett gift par och hade ett barn tillsammans. Enligt Da Vinci Koden är Maria Magdalena samma person som aposteln Johannes i da Vincis målning, Nattvarden.

Se även

Referenser

  1. http://www.newadvent.org/cathen/09761a.htm

Externa länkar

Personliga verktyg