Jod

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Radiojod)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För den hebreiska bokstaven, se Yod.
tellur - jod - xenon
Br
I
At 
 
I-TableImage.png
Periodiska systemet
Allmänt
Namn, kemiskt tecken, nummer jod, I, 53
Ämnesklass halogener
Grupp, period, block 17, 5, p
Densitet 4940 kg/m3 (273 K)
Utseende mörk-violett
glänsande
Iodine-sample.jpg
Atomens egenskaper
Atommassa 126,90447 u
Atomradie (beräknad) 140 (115) pm
Kovalent radie 133 pm
van der Waalsradie 198 pm
Elektronkonfiguration [Kr]4d105s25p5
e per skal 2, 8, 18, 18, 7
Oxidationstillstånd (oxid) ±1,5,7 (starkt sur)
Kristallstruktur ortorombisk
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd fast
Magnetiska egenskaper ickemagnetisk
Smältpunkt 386,85 K (114 °C)
Kokpunkt 457,4 K (184 °C)
Molvolym 25,72 ·10-6 m3/mol
Ångbildningsvärme 10,752 kJ/mol
Smältvärme 7,824 kJ/mol
Diverse
Elektronegativitet 2,66 (Paulingskalan)
Värmekapacitet 145 J/(kg·K)
Elektrisk ledningsförmåga 8,0×10-8 S/m (Ω−1·m−1)
Värmeledningsförmåga 0,449 W/(m·K)
1a jonisationspotential 1008,4 kJ/mol
2a jonisationspotential 1845,9 kJ/mol
3e jonisationspotential 3180 kJ/mol
Mest stabila isotoper
Isotop Förekomst Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
127I 100 % 127I, stabil isotop med 74 neutron(er)
129I syntetisk 1,5×107 år β- 0,194 129Xe
131I syntetisk 8,0207 dagar β- 0,971 131Xe
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Jod är ett icke-metalliskt grundämne som tillhör gruppen halogener. Jod är dock det minst reaktiva grundämnet i denna grupp.

Jod är nödvändigt för syntes av sköldkörtelhormonerna, som bland annat reglerar ämnesomsättningen i kroppen. Rekommenderat dagligt intag är för barn 40-120 μg samt för män och kvinnor 150 μg (gravida/ammande 175/200 μg). Se vidare RDI-tabell.

För lågt dagligt intag av jod kan orsaka symptom som struma.

De största jod-källorna i maten är jodberikat salt, fisk och skaldjur. Måttliga källor är mejeriprodukter och ägg. Även alger är en rik jodkälla.

I Sverige är risken för jodbrist ganska liten. Vid eventuell brist kan man drabbas av struma eller hypotyreos. Hos barn kan brist medföra hämmad tillväxt och mental utveckling, kretinism.

131I är en klyvningsprodukt i kärnreaktorer. Isotopen har en halveringstid på 8 dagar. Vid Tjernobylolyckan delade myndigheterna ut tabletter med stabilt jod för att förhindra att den radioaktiva isotopen skulle upptas i sköldkörteln. I sjukvården kallas 131I för radiojod och används för strålbehandling av giftstruma.

Övriga egenskaper

Jod reagerar med koncentrerad ammoniak varvid kvävetrijodid bildas, ett svartbrunt, kristallint, mycket stötkänsligt ämne. Vid minsta mekaniska påverkan exploderar kvävetrijodidkristaller under bildandet av kvävgas och gasformigt jod.

Alkaliejodider t ex KI, är antiseptiska och sk jodlösning (en brun vätska) finns på Apoteket för tvättbehandling av sår.

Se även

Personliga verktyg