Från Rilpedia

Fission betyder klyvning. Ordet används oftast i fysikaliska sammanhang för klyvningen av atomkärnor, kärnklyvning, så som sker i exempelvis kärnkraftverk och kärnvapen, i denna process frigörs enorma mängder energi. Inom biologi kan fission vara synonymt med celldelning.

Motsatsen till fission är fusion, sammanslagning.

Begreppet används även vid delning av bolag och ekonomiska föreningar inom bolags- och skatterätten.

Kärnklyvning

När man vill åstadkomma kärnklyvning kan man använda till exempel plutonium eller uran. Det går till så att man skickar iväg en neutron mot en klyvningsbar atomkärna. Atomkärnan går då i bitar. I processen lösgörs nya neutroner som i sin tur kan klyva nya atomkärnor. Det bildas alltså en kedjereaktion, som frigör stora mängder energi. I ett kärnkraftverk är kedjereaktionen kontrollerad medan den i kärnvapen är okontrollerad.

Det som händer vid fission som inducerats på detta sätt är att de repellerande krafterna mellan protonerna i kärnan med den extra neutronen blir större än de sammanhållande kärnkrafterna. När atomen klyvs stöts därför delarna isär med våldsam kraft och repulsionen omvandlas till rörelseenergi. När denna rörelseenergi sprids i omgivande gods, genom att partiklarna krockar med omkringliggande atomer, upplever vi det som värme.

Formel för reaktionen: ²³⁵U + 1 neutron → ⁹²Kr + ¹⁴¹Ba + 3 neutroner + energi

Klyvningsprodukterna från fissionen blir här krypton och barium, två ämnen som är starkt radioaktiva.

Andra klyvningsprodukter kan vara ¹³¹I (Jod-131), ¹³⁷Cs (Cesium-137) och ⁹⁰Sr (Strontium-90)

Se även

• Otto Hahn
• Kärnteknik
• Fusion
• Vätskedroppmodellen
• Kärnvapen