Pungspetsekorrar

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Pungspetsekorrar
Antechinus stuartii
Antechinus stuartii
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Infraklass: Pungdjur
Marsupialia
Ordning: Rovlevande pungdjur
Dasyuromorphia
Familj: Rovpungdjur
Dasyuridae
Släkte: Pungspetsekorrar
Antechinus
Vetenskapligt namn
§Antechinus
Auktor: Macleay, 1841
Arter

Se text

Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Pungspetsekorrar (Antechinus) är ett släkte i familjen rovpungdjur (Dasyuridae). Det skiljs mellan 10 arter som förekommer i östra Australien.

Innehåll

Kännetecken

Arterna liknar näbbmöss i utseende men tillhör gruppen pungdjur. Den korta grova pälsen är på ovansidan rosa, grå eller brun, undersidan är ljusare. Svansen är lika lång som övriga kroppen och täckt av korta hår. De har breda fötter som hos trädlevande arter är särskild påfallande. Kroppslängden utan svans ligger mellan 8 och 17 centimeter och vikten ligger mellan 30 och 90 gram. Hannar är oftast större och tyngre än honor.

Utbredning och levnadssätt

Pungspetsekorrar förekommer i stora delar av östra och sydöstra Australien och lever i olika habitat, bland annat i skogar, savanner och buskland. De är aktiva på natten, mycket skygg och kännetecknas av hastiga rörelser. Några arter lever på träd och har klor som anpassning till levnadssättet medan andra arter lever på marken. De vilar på dagen i bon som byggs i trädens håligheter eller i bergssprickor, ibland använder de tomma fågelbon. Vanligen lever varje individ ensam men under vintern syns ibland flera individer i samma bo.

Födan utgörs huvudsakligen av insekter men de äter även maskar, snäckor och mindre ryggradsdjur.

Fortplantning

Arternas parningsbeteende skiljer sig från flera andra liknande djur. Trots att det bara är små däggdjur finns bara en parningstid per år. Parningen sker synkron inom två veckor i augusti (australisk vinter). Vid parningstidens början uppsöker hannarna gemensamma bon som sedan besökas av honorna. Honor parar sig med flera hannar och det är vanlig att ungarna i en kull har olika fäder. Hannarna dör direkt efter parningen och under nästa vår består populationen bara av dräktiga honor. Dräktigheten varar i cirka 28 dagar. Ungarna bäras sedan fem till sju veckor i ett hudveck då honornas pung är bakåtbildade. Sedan dias ungarna i bon. Efter ytterligare åtta till tio veckor jagas ungar av hankön bort. Av honorna lever bara 15 % tillräcklig länge för att föda ungar en andra gång och andra kullen består av ett mindre antal ungar.

Hot

Allmänt hotas inga pungspetsekorrar av människor men ibland faller de offer för förvildade tamkatter. Dessa arter som lever i regnskogen i norra Queensland hotas dessutom genom förstörningen av levnadsområdet.

Arterna

  • Antechinus adustus, lever i regnskogen i Queensland.
  • Antechinus agilis, beskrevs så sent som 1998 och lever i sydöstra Australien.
  • Antechinus bellus, lever på savanner i Northern Territory.
  • Antechinus flavipes, förekommer i stora delar av östra och sydöstra Australien.
  • Antechinus godmani, lever i regnskogen på Kap Yorkhalvön.
  • Antechinus leo, finns likaså på Kap Yorkhalvön.
  • Antechinus minimus, lever på gräs- och träskmark i sydöstra Australien samt på Tasmanien.
  • Antechinus stuartii, finns i skogar och buskland av östra och sydöstra Australien.
  • Antechinus subtropicus, beskrevs först året 2000 och lever i östra Australien.
  • Antechinus swainsonii, förekommer i skogar av sydöstra Australien och Tasmanien men vistas på marken.

Flera arter på Nya Guinea som tidigare räknades till pungspetsekorrar listas idag till släktena Micromurexia, Murexechinus och Phascomurexia.

Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 10 november 2008.

Externa länkar

Personliga verktyg