Skytteanska professuren i statskunskap och vältalighet
Från Rilpedia
Skytteanska professuren är en av Johan Skytte 1622 vid Uppsala universitet inrättad professur i vältalighet och statskunskap, ursprungligen i vältalighet och politik. Professuren är troligen den äldsta i statskunskap i världen.
Till underhåll av denna professur skänkte Johan Skytte vissa av honom själv förvärvade gårdar, bland annat en i staden befintlig fastighet, sedan dess kallad Skytteanum. Förr hade universitetet tjänstebostäder åt samtliga professorer. Skytteanum är den enda som ännu brukas som sådan.
Professurens innehavare, vilken av Gustav II Adolf erhöll försäkran om full likställighet med de övriga professorerna, skall enligt instiftelsebrevet tillsättas av Skytte och hans arvingar på svärdsssidan samt, om släkten dör ut på manssidan, av döttrarnas manliga avkomlingar, såvitt de är adliga. Patronatet övergick från Skyttes son till hans dottersson greve Göran Göransson Gyllenstierna, samt tillkommer numera huvudmannen för ätten Mörner af Morlanda. Patronus underställer numera sitt val konsistorium, vilket, om det gillar valet, stadfäster detsamma.
Fullständig lista över skytteanska professorer
- 1624-1627 - Johannes Simonius (ev. från 1625)
- 1628-1630 (tjf), 1630-1642 - Johannes Loccenius
- 1642-1647 - Johann Freinsheim
- 1647-1679 - Johannes Schefferus
- 1682-1697 - Elias Obrecht
- 1698-1716 - Johan Upmarck Rosenadler
- 1717-1738 - Johan Hermansson
- 1738-1780 - Johan Ihre
- 1781-1787 - Jakob Axelsson Lindblom
- 1787-1803 - Jacob Fredrik Neikter
- 1805-1838 - Olof Kolmodin d.y.
- 1839-1841 - Carl Thomas Järta
- 1843-1861 - Olof Wingqvist
- 1862-1882 - Wilhelm Erik Svedelius
- 1882-1900 - Oscar Alin
- 1901-1915 - Simon Boëthius
- 1915-1916 (tjf) - Gunnar Rexius
- 1916-1922 - Rudolf Kjellén
- 1922-1923 (tjf) - Georg Andrén
- 1923-1947 - Axel Brusewitz
- 1947-1972 - Carl-Arvid Hessler
- 1972-2008 - Leif Lewin
- 2008 - för närvarande Li Bennich-Björkman
(1622-1622 (tf) Jonas Magni)
Se även
Källor
- C. A. Reuterskiöld: Statskunskap eller historia? Några ord om den skytteanska lärostolens i Upsala ämnen och forne innehafvare, Uppsala, 1901.
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
