Från Rilpedia

Fil:Paleoltikum.ogg

Paleolitisk konst från grottan Apollo 11 i Namibia

Paleolitikum, eller äldre stenåldern (latiniserad ordbildning av grek. παλαιός palaios ’gammal’ och λιθικός lithikós ’som rör stenar’), är en arkeologisk period. Den inleddes för omkring 2,5 miljoner år sedan, med de äldsta bevisen för redskapstillverkning, och varade till omkring år 10 000 f.Kr., den senaste istidens slut.^[1] Paleolitikum är den första av stenålderns underavdelningar och delas i sin tur in i tidig-, mellan- och senpaleolitikum. Därefter följer (beroende på vilken region det gäller och hur utvecklingen ser ut):

• Neolitikum (yngre stenåldern, bondestenåldern) följer direkt på paleolitikum i Mellanöstern, där man uppfinner jordbruket cirka 10000 f.Kr.
• Mesolitikum (mellanstenåldern) följer paleolitikum i norra Europa, och innebär en förändrad livsföring jämfört med den tidigare istiden, dock inte så att man börjar med jordbruk.
• Epipaleolitikum (grekiska "epi" betyder "på") följer paleolitikum i trakter där man varken börjar med jordbruk eller upplever förändrade livsvillkor i och med istidens slut. Dit hör stora delar av Afrika.

Innehåll 1 Kronologi 1.1 Tidigpaleolitikum 1.2 Mellanpaleolitikum 1.2.1 Moustérienkulturen 1.2.2 Ateriankulturen 1.3 Senpaleolitikum 1.4 Tidslinje 2 Temata 2.1 Människans utveckling 2.2 Klimat 2.3 Kosthållning 2.4 Stenhantverk 3 Referenser 3.1 Noter

Kronologi

Paleolitikum

Kronologi Tidigpaleolitikum 2 600 000 - 250 000 f.Kr. Olduwantraditionen Acheuléenkulturen Abbevillienkulturen Mellanpaleolitikum 250 000 - 40 000 f.Kr. Moustérienkulturen Ateriankulturen Senpaleolitikum 40 000 - 12 000 f.Kr. Châtelperronienkulturen Aurignacienkulturen Gravettienkulturen Solutréenkulturen Magdalénienkulturen Hamburgkulturen Brommekulturen Federmesserkulturen Ahrensburgkulturen Stenteknologi Levallois Clacton

redigera

Tidigpaleolitikum

Tidigpaleolitikum varar mellan cirka 2 500 000 och 250 000 f.Kr. Det är den äldsta delen av stenåldern och således den första tiden i människans historia som kulturvarelse. Det är under denna epok i den arkeologiska tidsindelningen som den första människoarten börjar utnyttja och framställa stenverktyg. Den första mycket enkla verktygstraditionen benämns Oldowan efter fyndplatsen Olduvai i Tanzania.^[2] Efter hand utvecklas en handkilskultur, Acheuléenkulturen, som dateras till mellan 1,65 miljoner och 100 000 år sedan.^[3] Sådana fynd har gjorts vid Turkanasjön i Kenya.^[4]

Den första människoart som tillverkade stenföremål var troligen Homo habilis.^[5] Stenverktygens främsta funktion var förmodligen som hjälp vid slakt av djur. Stenverktygens inträde i det arkeologiska fyndmaterialet hänger därmed sannolikt samman med en förändrad diet hos förmänniskorna.^[6] Från början var de tidigpaleolitiska människorna troligen asätare, men efter hand tycks jakten ha ökat i betydelse.^[1] Vid Olduvai har man påträffat lämningar som visar att åtminstone Homo erectus, men troligen också Homo habilis, använde stenverktyg till att stycka djurkroppar. Man har nämligen funnit benrester med tydliga skrapmärken från stenverktyg på den platsen.^[7] Andra intressanta fynd som gjorts i relation till jakt är något yngre. I Tyskland har man påträffat spjut tillverkade helt i trä (alltså utan stenspetsar), troligen tillverkade av Homo heidelbergensis för 400 000 år sedan. På samma plats där spjuten påträffades hittade man också rester efter hästar, som troligen är det byte som jagades med dessa träspjut.^[8] Det kan inte uteslutas att liknande spjut använts av andra förmänniskor redan tidigare under förhistorien eftersom så gamla träföremål endast bevaras under mycket exceptionella förhållanden.

Elden kan man ha lärt sig att använda redan för 1,5 miljoner år sedan, att döma av brända djurben funna i en grotta i Swartkrans i Sydafrika. Detta fynd gjordes 1988 och är ännu omdiskuterat. Tidigare sattes gränsen för eldanvändning till för cirka 500 000 år sedan.^[9] Att fyndet är omdiskuterat som bevis beror på att det är svårt att skilja märken av naturlig eld från sådana spår som mänskligt kontrollerad eld ger. Benen från Swartkrans visar dock tecken på att ha tillagats under en längre tid. De är hur som helst intressanta eftersom de är de tidigaste tecknen som finns på att människans förfäder kan ha kontrollerat elden. Elden kan därmed ha varit en naturlig del av arten Homo erectus hela historia.^[10]

Mellanpaleolitikum

Mellanpaleolitikum är den andra av de tre paleolitiska perioderna. Perioden varar, mycket ungefärligt, mellan 250 000 och 40 000-30 000 f.Kr. Stora skillnader i datering föreligger dock mellan olika regioner.

Jakt och insamling av ätliga växter var fortfarande det viktigaste näringsfånget och det är även möjligt att man rökte eller torkade kött för att bevara det. Under denna period finns också de äldsta tecknen på att man började använda skaldjur till föda. Detta är känt från en fyndplats vid Pinnacle Point i Sydafrika.^[11]

Från denna period stammar också de första tecknen på konstnärlig verksamhet. Ett exempel på detta är fynd från Sydafrikas sydkust (även det från Pinnacle Point), där man har hittat spår av modifierade pigment av röd ockra.^[11] Troligen användes denna ockra till kroppsmålning. Vidare är det från mellanpaleolitikum som den första klippkonsten stammar. Sådana konstyttringar tyder på att man hade ett utvecklat symboliskt tänkande.

Den moderna människan separerades från andra människoarter under mellanpaleolitikum. Fossil och genetiska beräkningar pekar på att detta skedde för omkring 150 000-200 000 år sedan.^[12]

Två kulturgrupper är huvudsakligen kända från mellanpaleolitikum: Moustérienkulturen och Ateriankulturen.^[13][14]

Kända fyndplatser från denna tid är:

• Le Moustier, Frankrike
• Neandertal, Tyskland

Moustérienkulturen

Huvudartikel: Moustérienkulturen

Denna arkeologiska kultur, som fått namn efter ett par fyndrika klippskjul vid Le Moustier i södra Frankrike^[15], hänger samman med neandertalmänniskan, Homo neanderthalensis. Tidiga varianter av neandertalarna fanns i Europa redan för 350 000 år sedan och den "klassiska" neandertalaren existerade från omkring 70 000 fram till för 30 000 år sedan. Denna hominid förekom i stora delar av Europa och även i Mellanöstern samt Centralasien. Mest kända är dock neanderthalarna för sin utbredning i Europa.

Bland fyndmaterialet som påträffats från kulturgruppen märks bland annat små handyxor, redskap tillverkade med avslagsteknik, som skrapor och triangulära spetsar som troligen använts som knivar. Man har också påträffat runda kalkstenar som man tror använts som bola.^[15] Utmärkande för den materiella kulturen på Moustérienlokaler är Levalloistekniken.^[13]

Religiöst eller rituellt beteende kan ha uppkommit under mellanpaleolitikum, vilket visas av förmodat avsiktliga begravningar. Tolkningen av dessa gravar har dock ifrågasatts på senare år och endast på två ställen kan man med säkerhet konstatera att gropar med branta sidor har grävts för att gravlägga de döda. Dock kan man inte vara säker på att avsiktlig gravläggning är synonymt med religiösa föreställningar. Även äldre teorier om björnkult under denna period har avfärdats.^[16]

Ateriankulturen

Huvudartikel: Ateriankulturen

Afrika uppvisar en delvis annorlunda stenteknologi än Europa under mellanpaleolitikum, sannolikt beroende på att kontinenten redan dominerades av tidiga Homo sapiens och inte neanderthalare. Här förekommer under denna period tillslagningstekniker som når Europa först med vår arts invandring under senpaleolitikum. Aterianska stenverktyg tillverkades med en sofistikerad teknik där man för första gången preparerat en kärna från vilken man sedan slår avslag, vilket tillåter en mera kontrollerad produktion av spån (Levalloisteknik). Dessa skaftades ibland och kunde användas i sammansatta verktyg. I Östasien förekommer föremål av bambu under denna period.^[1] Vid Pinnacle Point på Sydafrikas sydkust har man hittat 164 000 år gamla stenredskap tillverkade med Levalloisteknik och på samma plats har även upptäckts skrapor i varierande storlekar.^[11]

Senpaleolitikum

Senpaleolitikum varar mellan cirka 40 000 och 10 000 f.Kr. och inleds med den moderna människans (Homo sapiens, Cro-Magnonmänniskan) invandring till Europa.^[1] Från denna tid är flera kulturgrupper kända, bland annat Gravettiankulturen, Magdalénienkulturen och Ahrensburgkulturen. Från Magdalénienkulturen kommer de kända Venusfigurinerna och ben- och hornredskap. De är ofta dekorerade, vilket visar på konstens betydelse under denna period. Man gravlade också sina döda under denna tid och man har hittat spår av rödockra vid utgrävningar av sådana gravar. Smycken, vapen och dräktdetaljer följde också de döda i gravarna.^[16] Från denna tid finns belägg för de första riktigt långa transporterna av råmaterial, där man kunde frakta eller stegvis utbyta saker över 1 000 kilometer.^[1] Homo sapiens samexisterade med neanderthalarna under tusentals år i Europa innan den senare arten av oklara skäl dog ut.

Cro-Magnonmänniskan använde alltså sofistikerade stenverktyg, målade grottmålningar och tillverkade venusfiguriner.^[17][18][19] Denna utveckling i övergången mellan mellanpaleolitikum och senpaleolitikum har kallats den senpaleolitiska revolutionen. Denna revolution inkluderar dock inte Neanderthalmänniskorna som fortsatte att använda Moustérienteknologin.

Från senpaleolitikum kommer också de tidigaste beläggen för organiserade boplatser. Hur många människor som levt i olika regioner är svårt att svara exakt på. Inom arkeologin talar man om begreppet "carrying capacity", som åsyftar de antal människor ett visst område kan föda. Säkerligen har mildare områden, som till exempel södra Frankrike, hyst betydligt flera människor än mindre gästvänliga områden närmare iskanten. Beräkningar visar att flera hundra personer kan ha levt mer eller mindre permanent i områden som Laugerie-Haute, Laugerie-Basse eller St. Christoph vid Vézèrefloden, medan tundraområdena kanske haft en tiondel av den befolkning som rymts i södra Frankrike (i tundraområdena räknar man med högst en individ per 10 kvadratkilometer).^[20]

Under senpaleolitikum bedrev man troligen jakt med flera olika tekniker. Spjutet var, som vi redan sett, känt sedan länge. De äldsta tecknen på att pilbågen har använts härstammar dock från senpaleolitikum. Det finns belägg för att pil och båge har använts som jaktvapen i 20 000 år eller mer.^[21]

Tidslinje

Paleolitikum börjar vid olika tillfällen på olika platser beroende på när människan kommer dit.

<timeline> ImageSize = width:900 height:200 PlotArea = width:720 height:180 left:65 bottom:20 AlignBars = justify

Colors =

 id:epoch     value:rgb(1,0.9,0.1)       # yellow
 id:period    value:rgb(0.5,0.7,0.3)     # green
 id:age       value:rgb(0.8,0.30,0.30)   # red
 id:era       value:rgb(1,0.7,0.3)       # orange
 id:orangesom value:rgb(0.9,0.45,0.25)   # dark orange
 id:eon       value:gray(0.8)            # grey
 id:black     value:black
 id:scale     value:rgb(1,1,0.6)

Period = from:-2500 till:0 TimeAxis = orientation:horizontal ScaleMajor = unit:year increment:500 start:-2500 ScaleMinor = unit:year increment:100 start:-2500

Define $markred = text:"*" textcolor:red shift:(0,3) fontsize:10

PlotData=

 align:center textcolor:black fontsize:10 mark:(line,black) width:25 shift:(0,-5)

 bar:Tid color:eon

 at:      0   align:right  $markred
 from: -2500   till:    -250   text:Tidigpaleolitikum
 from: -250   till:    -40    text:mellan
 from: -40     till:    -10    text:sen
 from: -10   till: -0
 
 bar:Afrika color:epoch
 from: -2500   till: -10   text:Paleolitkum i Afrika
 from: -10   till: -0

 bar:Orienten color:period
 from: -1880   till: -10   text:Paleolitikum i Mellanöstern
 from: -10   till: -0

 bar:Asien color:age
 from: -1830   till: -10   text:Paleolitikum i Asien
 from: -10   till: -0

 bar:Europa color:era
 from: -1250   till: -10   text:Paleolitikum i Europa
 from: -10   till: -0

 bar:Resten color:orangesom
 fontsize:6
 from: -45   till: -10   text:R
 from: -10   till: -0

 bar:Skala color:scale
 fontsize:8
 from: start  till: 0  text:tid i tusental år

</timeline>

redigera

Temata

Människans utveckling

Huvudartikel: Människans utveckling

Människans tänkta utvecklingsträd

För omkring sju miljoner år sedan gick schimpanserna och de varelser som föregick människan skilda vägar. Människosläktets tidiga utveckling skedde i Afrika, där alla fynd av fossil inom vår utvecklingsgren från cirka sju fram till två miljoner år sedan har gjorts. Australopitheciner antas i dag vara släktet Homos stamfäder. A. afarensis och A. africanus är de arter inom släktet som är bäst beskrivna. Båda hör till familjen Hominidae men just Australopithecus africanus roll som människans stamfader har ifrågasatts, det är fullt möjligt att africanus i stället utgör en återvändsgränd på evolutionens träd och att någon annan australopithecin är vår förfader. Den tidigaste arten av släktet Homo, Homo habilis, levde i Afrika för 2,4 till omkring 1,4 miljoner år sedan. Homo erectus anses ha utvecklats från H. habilis, även om detta har blivit ifrågasatt^[22].

Vid skiftet mellan pliocen och pleistocen för omkring 1,8 miljoner år sedan emigrerade H. erectus (ibland kallad Homo ergaster) från Afrika och spred sig till olika delar av Eurasien. Detta var första gången som förmänniskor lämnade Afrika. Fossila lämningar från dessa förmänniskor har bland annat hittats i Indonesien och Kina. En fyndplats som diskuterats mycket i vetenskaplig press de senaste åren är Dmanisi i Georgien. Fossilen där har bedömts vara 1,7 miljoner år gamla. Enligt upptäckarna pekar dessa fynd på att förmänniskor lämnade Afrika relativt kort tid efter att större hjärnor hade utvecklats^[23].

För 350 000 år sedan fanns Homo neanderthalensis (neanderthalmänniskan, uppkallad efter en fyndort i Neandertal i Tyskland) i Europa och de västra delarna av Asien. Det har hittats enstaka fossil med "blandade" egenskaper som eventuellt skulle kunna vara korsningar av modern människa och neanderthalare^[24], men dessa är omstridda och tvetydiga. Undersökningar av fossilt neanderthal-DNA pekar å andra sidan entydigt på att neanderthalare inte är förfäder till dagens människor, utan en distinkt art som dog ut utan efterlevande^[25][26][27].

Enligt Ut ur Afrika-hypotesen utvecklades i stället den anatomiskt sett moderna människan, Homo sapiens, endast i Afrika. Sedan spred sig människan därifrån ut över världen och konkurrerade ut andra hominider ^[28]. Enligt denna teori, som är dominerande bland forskare i dag, härstammar alla nu levande människor från en isolerad grupp i Afrika; ett antal av dessa individer lämnade Afrika och från dem härstammar alla icke-afrikaner^[12].

Fossila fynd visar att den anatomiskt sett moderna människan utvecklades för mindre än 200 000 år sedan^[12]. Mitokondrisk Eva antas ha levt för cirka 150 000 år sedan och Y-kromosoms Adam för cirka 90 000 år sedan (se dessa artiklar för definitioner av begreppen). H. sapiens emigrerade till Eurasien och ersatte efter hand H. erectus. Den första vågen av utvandrare dog dock ut för cirka 90 000 år sedan. För 60 000-80 000 år sedan gjordes nästa försök att lämna Afrika. Via Etiopien lyckas en grupp ta sig över Röda havet till nuvarande Jemen. Kanske bestod denna grupp av endast 150 personer. Ättlingarna till dem nådde Sydostasien för 50 000 år sedan och Australien för 40 000 år sedan. Dessa tidsangivelser är omtvistade och kommer säkerligen att revideras. De tidiga moderna människorna som kom till Europa kallas Cro Magnon, och befolkade kontinenten för omkring 40 000 år sedan. Detta innebär att moderna människor och neandertalare var samtida några tusen år i Europa.^[29]

Tidpunkten för ankomsten till Amerika är mycket omdebatterad. Den klassiska teorin säger att de tidigaste spåren av människor är föremål (bland annat spjutspetsar) funna i Clovis, New Mexico, USA. Fynd av tidigare mänsklig närvaro i Amerika har dock gjorts^[30].

Denna tidslinje visar ett förenklat schema över hur de olika människoarterna utvecklats. Det finns även andra teorier om hur människan utvecklats under paleolitikum^[31].

<timeline> DateFormat = yyyy ImageSize = width:800 height:auto barincrement:18 PlotArea = left:20 right:20 bottom:20 top:10 Colors =

 id:white             value:rgb(1,1,1) 
 id:black             value:black
 id:canvas            value:gray(0.98)
 id:holocene          value:rgb(1,0.984,0.941)
 id:pleisto           value:rgb(1,0.968,0.690)  
 id:pliocene          value:rgb(1,1,0.6)
 id:miocene           value:rgb(1,1,0)
 id:paleo             value:rgb(0.651,0.875,0.616)
 id:gray             value:gray(0.80)
 id:darkblue            value:rgb(0.3,0.3,0.7)
 id:blue              value:rgb(0.45,0.45,0.80)
 id:lightblue        value:rgb(0.65,0.65,0.90)
 id:red             value:rgb(0.8,0.30,0.30)
 id:rougemoy          value:rgb(0.88,0.45,0.45)
 id:lightred       value:rgb(0.92,0.64,0.64)
 id:lightred2       value:rgb(0.95,0.84,0.84)
 id:orange            value:rgb(1,0.7,0.3)
 id:orangesom         value:rgb(0.9,0.45,0.25)
 id:or                value:rgb(1,0.9,0)  
 id:grilleMajor       value:gray(0.7)  
 id:grilleMinor       value:gray(0.9)
 id:darkgreen         value:rgb(0.5,0.7,0.3)
 id:green             value:rgb(0.5,0.764,0.1098)
 id:lightgreen        value:rgb(0.702,0.698,0.369)

Period = from:-3000 till:1 TimeAxis = orientation:horizontal format:yyyy AlignBars = justify ScaleMinor = unit:year increment:100 start:-3000 gridcolor:grilleMinor ScaleMajor = unit:year increment:500 start:-3000 gridcolor:grilleMajor BackgroundColors = canvas:canvas bars:canvas BarData=

 bar:evenement1
 bar:espace1 
 bar:evenement2
 bar:espace2
 bar:evenement3
 bar:espace3
 bar:evenement4
 bar:espace4 
 bar:evenement5
 bar:espace5 
 bar:evenement6
 bar:espace6 

1. barset:evenement

 bar:ages0
 bar:ages

Define $center = anchor:from align:center Define $left = anchor:from align:left shift:( 4,-4) Define $right = anchor:till align:right shift:(-4,-4) Define $left2 = anchor:from align:left shift:( 4, 3) Define $right2 = anchor:till align:right shift:(-4, 3)

PlotData=

 bar:evenement1 color:black width:20 $left
 from:-3000  till:-1950 color:gray
               at:-2650 textcolor:black text:" Australopithecus"

 bar:espace1 width:12 at:-2556 mark:(line, blue)

 bar:evenement2   color:black width:20 $left
 from:-2556  till:-1700 color:or
               at:-2300 textcolor:black text:" Homo habilis"

 bar:espace2 width:12 at:-2043 mark:(line, blue)     

 bar:evenement3   color:black width:20 $left
 from:-2043  till:-1000 color:darkgreen
               at:-1650 textcolor:black text:" Homo ergaster"
 from:-700   till:-300 color:green textcolor:black text:"Homo rhodesiensis"
 from:-200  till:0 color:lightgreen
               at:-300 textcolor:black text:" Homo sapiens"
               at:-880  textcolor:black text:"?"

 bar:espace3 width:12 at:-1121 mark:(line, blue)
 bar:espace3 width:36 at:-1750 mark:(line, blue)

 bar:evenement4   color:black width:20 $left
 from:-1121  till:-800 color:red
               at:-1125 textcolor:black text:"Homo antecessor"
 from:-700   till:-201 color:rougemoy
               at:-675 textcolor:black text:"Homo heidelbergensis"
 from:-199   till:-35 color:lightred
             at:-225 textcolor:black text:"Neanderthalare"
             at:-1750  mark:(line, darkblue)
             at:-770  textcolor:black text:"?"
 bar:espace4 width:12 at:-1750 mark:(line, darkblue)

 bar:evenement5   color:black width:20 
 bar:evenement5   color:black width:20 $left
 from:-1750  till:-100 color:orange
               at:-1000 textcolor:black text:" Homo erectus"

 bar:espace5 width:12 at:-100 mark:(line, blue)

 bar:evenement6   color:black width:20 $left
 from:-100   till:-27 color:orangesom
               at:-315 textcolor:black text:" Homo soloensis"

 bar:ages0
 from:-2500 till:-10 width:10 color:paleo textcolor:white
              at:-1600 text:"Paleolitikum"

 bar:ages fontsize:9
   from:-3000 till:-1806   color:pliocene    
              at:-2400 text:"Pliocen"                
 from:-1806 till:-11     color:pleisto 
              at:-1000 text:"Pleistocen"            
 from:-11   till:0    color:holocene
              at:-100  text:"H->"
              at:-3000 mark:(line, black) 
              at:-1806 mark:(line, black)
              at:-11 mark:(line, black) 
              at:0 mark:(line, black)

</timeline>

redigera

Tabell 1. Tidslinje över människans utveckling, skalan är i tusental år.

Klimat

Huvudartiklar: Istid och Pleistocen

Den geologiska period som i stort motsvarar paleolitikums utbredning i tid kallas pleistocen. Det är en geologisk epok som sträcker sig från ungefär 1,65 miljoner år sedan till 11 500 år sedan enligt den vedertagna kronologin. Nyare forskning visar dock att denna gräns troligen skall flyttas tillbaka till cirka 2,5 miljoner år sedan ^[32]. Namnet pleistocen kommer från lagerstudier utförda på Sicilien av Charles Lyell i mitten av artonhundratalet.

Perioden karaktäriseras av omfattande, återkommande, nedisningar på norra halvklotet. Mellan istiderna återkommer perioder av varmare klimat (värmeperioderna kallas Interglacialer). De senaste 1,8 miljoner åren har det funnits sex större glaciationer som har täckt Skandinavien (och delar av Tyskland), Alperna och större delen av Nordamerika och Brittiska öarna (se nedanstående schema). Brittiska öarna har ett något annorlunda schema, men motsvarigheterna till Eem och Weichsel kallas för Ipswichian och Devensian. Modern forskning av havssediment visar att de geologiska skeendena är mycket komplicerade och den klassiska kronologin delvis idag är föråldrad^[33].

Viktiga karaktäristika för perioden är den omfattande nedkylningen av klimatet på jorden, som leder till att vattenlevande blötdjur som klarar sig i kallare vatten utvecklas och att äldre vattenbaserade organismer (latin: Discoaster) försvinner. Därtill uppträder moderna hästar och elefanter och sprider sig över större områden.

Även i områden som inte direkt berördes av nedisningarna var klimatförändringarna ändå omfattande, bland annat på grund av den kraftiga variationen i nederbörd och förskjutningen av klimatzonerna mot ekvatorn som istiderna medförde^[33].

Geologisk tid		Istid (Nordeuropa)	Istid (Alperna)	Istid (Nordamerika)	Tidsintervall (eller år sedan periodens början år 2000)
Holocen		Flandern			10 000
Pleistocen	Sen	Weichsel	Würm	Wisconsin	110 000
		Eem	Reiss-Würm	Sangemon	130 000
		Saale	Reiss	Illinoian	240 000
	Mellan	Holstein	Mindel-Reiss	Yarmouth	800 000 - 240 000
		Elster	Mindel	Kansan
		Cromer	Günz-Mindel	Aftonian
		Menap	Günz	Nebraskan
	Tidig	Waal			1,8 milj - 800 000
		Eburon
		Tegelen
		Pre-tegelen

redigera

Tabell 2. Istid och interglacialer. Interglacial = ljusblå - Istid = vit.

Kosthållning

De paleolitiska jägare-samlarna åt främst kött, frukt och grönsaker.^[34] Det finns dock för lite data för att säkert kunna bedöma vilka proportionerna var däremellan.^[35] Enligt några antropologer, och ett stort antal förespråkare för stenålderskost åt de paleolitiska människorna stora mängder kött, så mycket att man menar att majoriteten av maten införskaffades genom jakt.^[36] Andra menar dock att den paleolitiska kosten snarare generellt kom från växtriket,^[37][38][39] eller att jakt och insamling bidrog med lika delar till kosthållningen.^[40] Inälvsmat, bland annat bestående av lever, njurar och hjärnor var också en del av den paleolitiska maten.

Undernäring och svält var mindre vanligt under paleolitikum än vad de neolitiska bönderna fick genomleva, bland annat på grund av att de paleolitiska människorna åt en mer varierad kost och hade tillgång till fler olika växter än vad som var vanligt under neolitikum. Detta gjorde att man generellt åt en mer varierad kost och led mindre risk för svält än vad man gjorde under neolitikum (och, på vissa platser, än idag), eftersom man inte var beroende av ett litet urval av grödor.^[41][42][43] Dessutom är det inte troligt att man var utsatt för välfärdssjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt-kärl-sjukdomar.^[44]

Baljväxter var en del av den mänskliga kosten långt innan neolitikum, vilket syns tydligt i arkeobotaniska fynd från kulturlager på en moustérienboplats vid Kebaragrottan i Israel.^[45] Dessutom visar nya rön att människan kan ha ätit säd så långt tillbaka som för 23 000 år sedan.^[46] Nya arkeologiska fynd visar också att vin kan ha druckits för första gången då paleolitiska människor drack naturligt jäst juice från vilda druvor.^[47]

Fiske uppfanns också under senpaleolitikum^[48], något som möjliggjorde för en del jägar-samlarsamhällen att bli bofasta, eller åtminstone semi-sedentära, under den nästföljande, mesolitiska, perioden. Exempel på detta finns från både Serbien och den amerikanska nordvästkusten, där man till och med utvecklade ett socialt stratifierat samhälle.

Antropologer som Tim White menar att kannibalism var vanligt i mänskliga samhällen innan början på senpaleolitikum. Tecken på detta är fynd av stora mängder ben, som uppvisar tecken på slakt, som påträffats vid neanderthal och andra tidig- och mellanpaleolitiska lokaler.^[49] Denna kannibalism kan ha varit en följd av matbrist.^[50]

Stenhantverk

Stenåldern börjar när den moderna människans förfäder (de så kallade hominiderna) börjar tillverka stenverktyg. De äldsta kända spåren av verktygsframställning kommer från Olduvaiklyftan i Östafrika. Denna stenteknologi kallas Olduwan efter platsen där de första spåren påträffats. Där har primitiva handyxor upphittats.^[2] Handyxor är en typ av redskap som tillverkas genom att avslag slås från en sten, så att en egg bildas.

I takt med att den mänskliga hjärnan ökade i storlek ökade också förmågan att tillverka allt mer avancerade stenverktyg. Ursprungligen slås endast avslag från den en sidan av kärnan (så kallad unifacial teknik), men ganska snart börjar förmänniskorna att slå avslag från kärnans bägge sidor (bifacial teknik) och eggen blir successivt allt längre tills den når runt kärnans hela omkrets. Så skapades Acheuléenkulturens handyxa efter hundratusentals års utveckling. Nästa steg i utvecklingen kommer när man börjar använda själva avslagen och egglängden per kilo sten blir därmed ännu längre (se tab. 1). Den första avslagsteknologin benämns levalloisteknik^[51]. Levalloistekniken utnyttjas både av neanderthalmänniskor och den moderna människan. Dock finns en hel del betydelsefulla skillnader mellan neandertalmänniskans moustérienkultur och den moderna människans aurignacienkultur. Bland annat nyttjar neandertalarna en skivteknik medan homo sapiens har en fullt utvecklad spånteknologi vid denna tid.^[16]

Det är ej klarlagt exakt vilken art av förmänniskor som tillverkade de första stenverktygen. Homo habilis, den första arten i vårt eget släkte Homo, är en stark kandidat, men det kan inte uteslutas att även australopitheciner kunde göra enkla stenverktyg.

Kulturgrupp	Egglängd (cm/500g sten)
Olduwan	5
Acheuléenkulturen	20
Moustérienkulturen	100
Gravettiankulturen	300-1200

Tabell 3. Egglängd under olika perioder. ^[52]

Referenser

Noter

1. ↑ ^{1,0 1,1 1,2 1,3 1,4} Uppslagsordet paleolitikum från Nationalencyklopedins internettjänst. Hämtat 2009-05-10.
2. ↑ ^{2,0 2,1} Nationalencyklopedins internettjänst, uppslagsordet "Oldowan". Hämtat 17 april 2008.
3. ↑ Clark, J.D. 2001. "Variability in primary and secondary technologies of the Later Acheulian in Africa" i: Milliken, S and Cook, J (eds). A very remote period indeed. Papers on the Palaeolithic presented to Derek Roe. Oxbow Books. Oxford
4. ↑ "Koobi Fora" Encyclopædia Britannicas internettjänst. Hämtat 17 april 2008.
5. ↑ Nationalencyklopedins internettjänst, uppslagsordet "Homo habilis". Hämtat 17 april 2008.
6. ↑ Lockwood, Charles: Human story: where we come from and how we evolved, Natural history mseum, 2007 (eng), sid. 62. ISBN 978-0-565-09214-6. Libris 11210910. 
7. ↑ Lockwood, Charles: Human story: where we come from and how we evolved, Natural history mseum, 2007 (eng), sid. 75. ISBN 978-0-565-09214-6. Libris 11210910. 
8. ↑ Lockwood, Charles: Human story: where we come from and how we evolved, Natural history mseum, 2007 (eng), sid. 82. ISBN 978-0-565-09214-6. Libris 11210910. 
9. ↑ Renfrew, C. & Bahn, P. 2001. Archaeology: Theories Methods and Practice. Thames & Hudson. London. Sidan 256
10. ↑ Lockwood, Charles: Human story: where we come from and how we evolved, Natural history mseum, 2007 (eng), sid. 72. ISBN 978-0-565-09214-6. Libris 11210910. 
11. ↑ ^{11,0 11,1 11,2} Marean C. W., Bar-Matthews M., Bernatchez J., Fisher E., Goldberg P., Herries A. I. R., Jacobs Z., Jerardino A., Panagiotis K., Minichillo T., Nilssen P. J., Thompson E., Watts I., Williams H. M. "Early human use of marine resources and pigment in South Africa during the Middle Pleistocene". i: Nature 449: 905-908, 2007-10-18
12. ↑ ^{12,0 12,1 12,2} Berg, Lasse: Gryning över Kalahari: hur människan blev människa, Ordfront, Stockholm 2005 (swe). ISBN 91-7324-934-3 (inb.). Libris 9876388. 
13. ↑ ^{13,0 13,1} Nationalencyklopedins internettjänst, uppslagsordet "moustérien". hämtat den 17 april 2008.
14. ↑ Nationalencyklopedins internettjänst, uppslagsordet aterian". Hämtat 17 april 2008.
15. ↑ ^{15,0 15,1} "Le Moustier." Encyclopædia Britannicas internettjänst. Encyclopædia Britannica Online. Hämtat 17 april 2008.
16. ↑ ^{16,0 16,1 16,2} Burenhult Göran: Arkeologi i Norden. 1, Natur och kultur, Stockholm 1999 (swe), sid. 151. ISBN 91-27-07345-9 (inb.). Libris 2884126. 
17. ↑ Biological origins of modern human behavior part3
18. ↑ Biological origins of modern human behavior part 1
19. ↑ Modern' Behavior Began 40,000 Years Ago In Africa
20. ↑ Burenhult Göran: Arkeologi i Norden. 1, Natur och kultur, Stockholm 1999 (swe), sid. 160f. ISBN 91-27-07345-9 (inb.). Libris 2884126. 
21. ↑ Lindbom, P. 2006. Vapnen i wreccornas tid, 150 - 500 e.Kr. om de romerska auxilarpilspetsarna och den västliga traditionens framväxt. Uppsala universitet. Uppsala. s. 35.
22. ↑ Spoor, F., Leakey, M. G., Gathogo, P. N., Brown, F. H., Antón, S. C., McDougall, I., Kiarie, C., Manthi, F. K. & Leakey, L. N."Implications of new early Homo fossils from Ileret, east of Lake Turkana, Kenya". i: Nature 448:688-91, 2007-08-09.
23. ↑ ”Researchers Find Skull Remains Pointing To First Hominids Out Of Africa”. ScienceDaily. http://www.sciencedaily.com/releases/2000/05/000512083134.htm. Läst 2008-03-10. 
24. ↑ Duarte C, Maurício J, Pettitt PB, Souto P, Trinkaus E, van der Plicht H, Zilhão J (1999). The early Upper Paleolithic human skeleton from the Abrigo do Lagar Velho (Portugal) and modern human emergence in Iberia. Proceedings of the National Academy of Sciences 96:7604-7609 http://www.pnas.org
25. ↑ Krings M, Geisert H, Schmitz RW, Krainitzki H, Pääbo S (1999). DNA sequence of the mitochondrial hypervariable region II from the Neandertal type specimen. Proceedings of the National Academy of Sciences 96(10):5581-5585 http://www.pnas.org
26. ↑ Ovchinnikov IV, Götherström A, Romanova GP, Kharitonov VM, Lidén K, Goodwin W(2000). Molecular analysis of Neanderthal DNA from northern Caucasus. Nature 404:490-493
27. ↑ Knight, A. (2003). The phylogenetic relationship of Neandertal and modern human mitochondrial DNAs based on informative nucleotide sites. Journal of Human Evolution 44:627-632
28. ↑ Berg, Lars: Gryning över Kalahari : Hur människan blev människa, Ordfront, 2005. ISBN 9173249343. 
29. ↑ "Neanderthal". Encyclopædia Britannicas internettjänst. Hämtat 17 april 2008.
30. ↑ Overbye, S.. ”Arkeologer är på jakt efter de första amerikanerna”. Illustrerad vetenskap", nr 2/2008, sidan 36-43. http://www.illvet.se/polopoly.jsp?a=1218&id=1154. Läst 2008-03-08. 
31. ↑ ”Human evolution”. Archaelogy.info. http://www.archaeologyinfo.com/species.htm. Läst 2007-04-09. 
32. ↑ Uppslagsordet kvartär från Nationalencyklopedins internettjänst. Hämtat 2008-03-18.
33. ↑ ^{33,0 33,1} Uppslagsordet kvartär, klimat och istider från Nationalencyklopedins internettjänst. Hämtat 2008-03-18.
34. ↑ Weiss E, Wetterstrom W, Nadel D, Bar-Yosef O, The broad spectrum revisited: evidence from plant remains. (2004) Proc Natl Acad Sci U S A. 101. (26).sid. 9551-5.
35. ↑ Richards MP, A brief review of the archaeological evidence for Palaeolithic and Neolithic subsistence (2002) Eur J Clin Nutr. 56. (12).sid. 1270–1278.
36. ↑ Cordain L. 2006. "Implications of Plio-Pleistocene Hominin Diets for Modern Humans." i: Ungar, P (Ed.). Early Hominin Diets: The Known, the Unknown, and the Unknowable. Oxford University Press. Oxford. Sidorna 363-383.
37. ↑ McClellan III, J. E. & Dorn, H. 2006. Science and Technology in World History: An Introduction. JHU Press. Baltimore.
38. ↑ Dahlberg, F. 1981. Woman the Gatherer. Yale University Press. New Haven.
39. ↑ Zihlman, A. & Tanner, N. 1978. "Gathering and the hominid adaptation." i:Tiger, L. & Fowler, H. (eds.) Female Hierarchies. Beresford Book Service. Chicago. Sidorna 163-194.
40. ↑ Corning, P.A. 2003. Nature's Magic: Synergy in Evolution and the Fate of Humankind. Cambridge University Press. Cambridge.
41. ↑ Schultz, E. & Lavenda, R.H. 2008. "The Consequences of Domestication and Sedentism" i: Schultz, E. & Lavenda, R.H. (eds.). Cultural Anthropology: A Perspective on the Human Condition. Oxford University Press. Oxford.
42. ↑ Diamond, J.. ”The Worst Mistake in the History of the Human Race”. Discover. http://www.awok.org/worst-mistake/. Läst 2008-01-14. 
43. ↑ Russell, S.A. 2006. Hunger: An Unnatural History. Basic Books. New York. Sidan 2.
44. ↑ Cordain L, Eaton SB, Sebastian A, Mann N, Lindeberg S, Watkins BA, O'Keefe JH, Brand-Miller J, Origins and evolution of the Western diet: health implications for the 21st century Am. J. Clin. Nutr.. 81. (2).sid. 341-54.
45. ↑ Lev, E., Kislev, M. E., Bar-Yosef, O., Mousterian vegetal food in Kebara Cave, Mt. Carmel (2005) Journal of Archaeological Science. 32. (3).sid. 475-484.
46. ↑ Piperno DR, Weiss E, Holst I, Nadel D., Processing of wild cereal grains in the Upper Palaeolithic revealed by starch grain analysis. (2004) Nature. 430. (7000).sid. 670-3.
47. ↑ Cocke, W.. ”First Wine? Archaeologist Traces Drink to Stone Age”. National Geographic News. http://news.nationalgeographic.com/news/2004/07/0721_040721_ancientwine.html. Läst 2008-02-03. 
48. ↑ National Geografic. ”African Bone Tools Dispute Key Idea About Human Evolution”. National Geographic News. http://news.nationalgeographic.com/news/2001/11/1108_bonetool_2.html. Läst 2008-03-08. 
49. ↑ White, T. D.. ”Once were Cannibals”. Evolution: A Scientific American Reader. http://books.google.com/books?id=-TVHr_XtDJcC&pg=PA338&lpg=PA338&dq=paleolithic+cannibalism&source=web&ots=Aso6yWbVfw&sig=y8t9jwbtzGyQcSpPlintukgjN6A#PPA338,M1. Läst 2008-02-14. 
50. ↑ Owen, J.. ”Neandertals Turned to Cannibalism, Bone Cave Suggests”. National Geographic News. http://news.nationalgeographic.com/news/2006/12/061205-cannibals.html. Läst 2008-02-03. 
51. ↑ Renfrew, C. & Bahn, P. 2001. Archaeology: Theories Methods and Practice. Thames & Hudson. London. Sidan 319.
52. ↑ Tabell efter Renfrew, C. & Bahn, P. 2001. Archaeology: Theories Methods and Practice. Thames & Hudson. London. Sidan 321.