Vit näckros
Från Rilpedia
| ?Vit näckros | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Familj: | Näckrosväxter Nymphaeaceae |
| Släkte: | Näckrossläktet Nymphaea |
| Art: | Vit näckros N. alba |
|
|
|
| §Nymphaea alba Auktor: L., 1753 |
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Vit näckros (Nymphaea alba) är en flerårig vattenväxt i familjen näckrosväxter.
Innehåll |
Alternativa namn [1]
- Abborrgräs (Vilhelmina)
- Lava (Fredrika)
- Sjöblad (Svealand)
- Sjöblomm (Umeå)
- Tjärnrosur (Medelpad)
- Vämblad (Lycksele)
Beskrivning
Den vita blomman är mycket stor (10—20 cm), den största av Sveriges vilda blommor. De mycket stora bladen flyter på sjöarnas och åarnas yta, förbundna med stammen som ofta ligger inbäddad i bottenslammet på stort djup. Stammen är en horisontell jordstam, som uppnår en diameter av 1—2 dm. Varje vår uppsänder den blad och blomskaft (eller 1-blommiga stänglar) så tidigt att den kan blomma i juni. Blomman har fyra foderblad med grön undersida och vit översida och ett stort antal kronblad i spiralställning eller rosettlik ordning. Ståndarna är talrika och av olika utseende i samma blomma. De yttersta liknar små kronblad med två korta frömjölssäckar i spetsen. De innersta liknar vanliga ståndare, med smal sträng och lång, smal, tvårummig ståndarknapp. De mellanliggande är mellanformer mellan dessa ytterligheter. I denna blomma finns alltså påtagliga tecken på att ståndarna utvecklats ur blad. Det är därför de ibland kallas ståndarblad.
I mitten av blomman ser man det stora kransrunda, stjärnlikt mångstråliga märket, som är mer eller mindre konkavt genom strålarnas eller flikarnas uppåtkrökning. I märkets fördjupning är blomaxelns översta spets ett knapp- eller klubblikt organ.
Blomman doftar milt, frisk och behagligt och besöks av flera olika insekter för frömjölets skull (skalbaggar, humlor). Troligen bör den också räknas till nektarblommorna. Det skålformiga märket avsöndrar redan vid blomningens början en riklig, svagt sötaktig vätska. Märket har höggula strålar, men mitten är prydd av en mörkt purpurröd stjärna. Hos andra former är hela märket gult.
Fröspridningen sker genom att frukten, som är ett stort, mångrummigt bär, på hösten sönderfaller i flera delar, som ruttna sönder eller upplöses, så att fröna blir fria. Kring varje frö sitter ett mjukt, slemmigt hölje, som genom inneslutna gaser håller fröet flytande, såsom med en simblåsa. Fröna kan därför driva omkring på vattenytan länge. När fröhöljet till slut sönderfaller sjunker de till bottnen.
Underarter
Det är svårt att avgöra var gränsen mellan arterna går i näckrossläktet. Linné, som i allmänhet gav arterna ganska vid omfattning, ansåg att alla vita näckrosor i Sverige hör till samma art, Nymphaea alba. Senare har man kommit fram till att dessa växter i norra Europa är så mångformiga med avseende på en del mindre iögonenfallande egenskaper att de utgör flera arter (även om detta är i en annan mening än Linnés artbegrepp).
Av vit näckros kan tre underarter urskiljas:
- Sydnäckros (subsp. alba) — har stora blad, blommor med talrika märkesstrålar, platt blomfäste och taggiga pollenkorn.
- Nordnäckros (subsp. candida) — har mindre blad, blommor med färre märkesstrålar, konkavt blomfäste och vårtiga pollenkorn.
- Atlantnäckros (subsp. occidentalis) — liknar mest nordnäckros, men har en kal zon utan ståndare närmast märkena.
Det finns i Sverige en mutation av vit näckros (subsp. alba) med rosenröda eller purpurröda kronblad. Denna har fått namnet röd näckros (Nymphaea alba subsp. alba f. rosea) och räknas som en form av sydnäckrosen. Den förekommer naturligt i sjön Fagertärn i södra Närke och ett par sjöar i Tiveden i Västergötland. Röd näckros fridlystes 1905 (Örebro län), men har därifrån utplanterats till många trädgårdar.
Systematik
Näckrosorna har två hjärtblad men är inte nära släkt med den stora tvåhjärtbladiga klassen, trikolpaterna. Man har alltså sent (på 1990-talet) tvingats att dela upp klassen tvåhjärtbladiga i flera, där trikolpaterna är den stora majoriteten.
Etymologi
- Nymphaea kan härledas från grekiska νύμφη, nymf, som i den grekiska mytologien var ett kvinnligt övernaturligt källväsen. Den vita näckrosen skulle ha uppstått när en nymf dog av svartsjuka.
- Alba är latin, och betyder vit.
- Bakgrunden till namnet vämblad är okänd, men Rietz framför en hypotes [1] att den fått sitt namn av älven Veman, där den vita näckrosen finns, och att en person, som flyttat från Vemdalen till Lycksele tagit namnet med sig dit.
Den vita näckrosen är Södermanlands landskapsblomma.
Noter
- ↑ 1,0 1,1 Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Geebers, Lund 1867/Malmö 1962, sida 830 [1]
Externa länkar
- Den Virtuella Floran Här finns utbredningskartor.
- Bilder ur Nordens Flora
- Wikimedia Commons har media som rör Vit näckros
