Ullevi
Från Rilpedia
Ullevi | |
Placering | Göteborg, Sverige |
---|---|
Ägare | Göteborgs Stad |
Hemmalag | Inga permanenta |
Arkitekt | Jaenecke & Samuelson |
Kapacitet | 43 000[1] |
Datum | |
Öppnade | 1958 |
Arenaranking |
- Den här artikeln handlar om arenan som invigdes 1958. För andra betydelser, se Ullevi (olika betydelser).
Ullevi, Ullevi Stadion, under byggtiden Nya Ullevi, i Göteborg är Nordens största evenemangsarena. Den används för fotboll, friidrott och konserter.
Innehåll |
Historik
Sverige arrangerade Fotbolls-VM 1958, och för det behövdes några nya arenor, bland annat i Göteborg. Göteborgs stadsfullmäktige beslutade den 17 november 1955, med rösterna 36 för och 16 emot, att de förberedande arbetena för ett arenabygge skulle påbörjas och anslog 1,5 miljoner kronor till detta. Först den 14 juni 1956 tog stadsfullmäktige det formella beslutet att arenan skulle uppföras.[2][3] En allmän arkitekttävling 1954 resulterade i att arkitektkontoret Jaenecke & Samuelson fick det prestigefyllda uppdraget att rita Nya Ullevi. Namnet Ullevi betyder ungefär ”Ulls egendom eller tempel” och härstammar från Ull, ”spelens och lekens gud” i den fornnordiska mytologin.
På våren 1957 blev byggnadstillståndet färdigt, och under maj månad samma år[2] påbörjades uppförandet av de 52 meter höga stålskeletten till pylonerna och på våren 1958 stod anläggningen färdig, till en byggkostnad av 30 miljoner kronor (327 miljoner kronor i 2007 års penningvärde)[4]. Tävlingsförslaget var en bearbetning av de tidiga skisserna till Malmö Stadion, båda utformade av Fritz Jaenecke († 1978). I likhet med arenan i Malmö fick Ullevi en dynamisk, skulptural och organisk form. Till skillnad från öppenheten i Malmö är Ullevi dock en helt sluten "idrottsborg" och den skiljer sig också genom sin storlek och monumentalitet. Arenan rymde ursprungligen 52 000 åskådare och var avsedd för såväl fotboll som friidrott, speedway och skridskoåkning. Anläggningens konstruktion var för sin tid avancerad och väckte uppmärksamhet i utlandet. För konstruktionen stod Walter Hasselblad och Stig Åke Wermén. Byggherre var Göteborgs stad.
Invigningen av Ullevi skedde den 29 maj 1958 genom en fotbollsmatch mellan svenska landslaget och Göteborgs stadslag. Matchen slutade 2-2, och första målet på den nya arenan gjordes av Gunnar Gren på en straffretur. Bror Mellberg från AIK gjorde avspark i matchen till Rune Börjesson från ÖIS.[2]
Ullevi är byggt på det område som ursprungligen kallades ranängarna,[5] senare en öde tomt med namnet tegelbruksängen. Det var där holländaren, doktor Pieter á Naaldwyck i början på 1620-talet anlade ett tegelbruk. Tegelbruket såldes redan 1629 till Göteborgs stad, och först kring år 1850 upphörde denna verksamhet.[6][7]
Innan en ny idrottsarena fördes på tal diskuterades det på 1930-talet om att flytta Göteborgs Centralstation hit för att redan då bygga bort den än idag existerande säckstationen vid Drottningtorget. Det var den omedelbara närheten till Boråsbanan och Västkustbanan som föranledde spekulationerna om att knyta ihop även Bohusbanan och Västra stambanan på denna plats.
I fotbolls-VM 1958 spelades bland annat den klassiska semifinalen mellan Sverige och Västtyskland och senare bronsmatchen här. Finalen i Europamästerskapet i fotboll 1992 spelades även här.
Under perioden 1990-1995 hade arenan en kapacitet på 38 000, endast sittplatser på grund av internationella regler för fotbollsarenor. Inför VM i friidrott 1995 blev Ullevi utbyggd av Sten Samuelson och Curt Lignell och fick en utformning enligt Fritz Jaeneckes ursprungliga intentioner.
Arenan används för internationella idrottsmästerskap, stora musikgalor och sport- och showupplevelser. Ullevi har efter ombyggnad en publikkapacitet på 43 200 åskådare. Vid musikgalor är kapaciteten ca 60 000 platser, varav 25 000 ståplatser på planen.
Den 6 januari 1959 invigdes Ullevis konstfrusna ishockeybana samt träningsrink[8], vilka kom att användas fram till Frölundaborg öppnades 1967.
Den 28 december 2009 kommer Ullevi åter att bli en ishockeyarena då Frölunda HC möter Färjestads BK utomhus i ett försök att slå det svenska publikrekordet på 23 192 åskådare från 8 november 1962.
Publikrekord
Datum | Evenemang | Publik | |
---|---|---|---|
8 juni 1985 | Musik före ombyggnaden |
Bruce Springsteen | 64 312 |
7 augusti 2004 | Musik efter ombyggnaden |
Gyllene Tider | 58 977 |
26 Juli 2008 | Musik efter ombyggnaden |
Iron Maiden | 56 132 |
14 september 1958 | Boxning | Ingemar Johansson vs Eddie Machen | 53 614 |
3 juni 1959 | Fotboll | IFK Göteborg-Örgryte IS | 52 194 |
16 juli 2007 | Ungdomsfotboll | Gothia Cup invigning | 52 000 |
20 maj 1976 | Fotboll Div. II | GAIS-IFK Göteborg | | 50 374 |
10 september 2002 | Fotboll efter ombyggnaden |
IFK Göteborg - Örgryte IS | 42 386 |
6 september 1974 | Speedway | VM-final | 38 390 |
14 augusti 1988 | Amerikansk fotboll | Minnesota Vikings vs Chicago Bears | 33 150 |
2002 | Ungdomsfotboll | Gothia Cup finaler | 28 710 |
31 augusti 1990 | Motocross | Ullevi Supercross | 26 743 |
8 november 1962 | Ishockey | Västra Frölunda IF-Djurgårdens IF | 23 192 |
Publiksiffror över fler tillfällen
Datum | Evenemang | Publik | |
---|---|---|---|
13-14 februari 1971 | Skridsko | VM | 69 559 två dagar |
9 juni 2007 | Monstertrucking | Monster Jam | 50 000 två shower |
4-5 september 2004 | Friidrott | Finnkampen | 51 567 två dagar |
Större musikevenemang
# | Datum | Evenemang | Publik |
---|---|---|---|
1 | 8 juni 1985 | Bruce Springsteen & The E Street Band | 64 312 |
2 | 9 juni 1985 | Bruce Springsteen & The E Street Band | 62 544 |
3 | 11 juni 1983 | David Bowie | 61 206 |
4 | 7 augusti 2004 | Gyllene Tider | 58 977 |
5 | 12 juni 1983 | David Bowie | 58 914 |
6 | 5 juli 2008 | Bruce Springsteen & The E Street Band | 58 620 |
7 | 29 juli 2005 | U2 Vertigo//2005 Tour | 58 478 |
8 | 22 juni 2003 | Bruce Springsteen & The E Street Band | 58 310 |
9 | 4 juli 2008 | Bruce Springsteen & The E Street Band | 57 942 |
10 | 31 juli 1998 | Rolling Stones | 57 662 |
11 | 21 juni 2003 | Bruce Springsteen & The E Street Band | 57 441 |
12 | 2 juli 2006 | Robbie Williams | 57 245 |
13 | 1 juli 2006 | Robbie Williams | 56 967 |
14 | 3 augusti 2007 | Rolling Stones | 56 821 |
15 | 19 juni 1982 | Rolling Stones | 56 610 |
16 | 26 juli 2008 | Iron Maiden | 56 132 |
17 | 5 augusti 2000 | Tina Turner | 56 112 |
18 | 9 juli 2005 | Iron Maiden | 56 022 |
19 | 30 maj 2004 | Metallica | 55 802 |
20 | 20 juni 1982 | Rolling Stones | 55 567 |
21 | 27 augusti 1994 | Pink Floyd | 51 305 |
22 | 9 juni 1984 | Bob Dylan | 51 118 |
23 | 24 juni 2001 | AC/DC | 50 520 |
24 | 2 augusti 1997 | U2 | 48 006 |
25 | 16 augusti 1997 | Michael Jackson | 47 315 |
26 | 26 juli 1996 | De tre tenorerna | 42 000 |
27 | 9 augusti 2003 | The best of Rhapsody in Rock med Robert Wells | 40 339 |
28 | 27 juli 2002 | Rhapsody in Rock | 36 702 |
29 | 9 augusti 1996 | Tina Turner | 33 323 |
30 | 7 juli 1995 | Rod Stewart | 29 997 |
31 | 27 juni 1998 | Elton John | 25 447 |
32 | 8 augusti 1992 | Genesis | 20 233 |
33 | 2 juli 1991 | The Beach Boys | 18 093 |
Bilder
Referenser
Noter
- ↑ Kapaciteten avser antalet sittplatser. Vid konserter kan kapaciteten vara avsevärt högre, Gyllene Tider hade 58 977 åskådare 7 augusti 2004, se Publikrekord.
- ↑ 2,0 2,1 2,2 Boken om Ullevi: upplevelsernas arena, redaktörer: Bo Sigvard Nilsson & Bo Johansson, utgiven av Ullevi & Fritid Göteborg 1997 ISBN 91-630-5642-9 s. 21, 25, 26
- ↑ Vad hände egentligen i Göteborg på femtiotalet? Bengt Ason Holm, Winbergs Förlag, Hudiksvall 1992 ISBN 91-87004-43-7 s.60
- ↑ Kungliga Myntkabinettet
- ↑ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg, (andra utökade upplagan) Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s.67
- ↑ Det gamla Göteborg - staden i söder, öster och norr, Tredje delen, C R A Fredberg (1922), Facsimile 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s.460
- ↑ Göteborg på 1600-talet, Sören Skarback, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1992 ISBN 91-7029-103-9 s.18-19
- ↑ Frölundas historia - Historian till 1979
Webbkällor
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Ullevi