Nauru

Från Rilpedia

(Omdirigerad från NAU)

Hoppa till: navigering, sök

Texten från svenska Wikipedia

Naoero
Republic of Nauru


Flagga

Valspråk: God's Will First

Nationalsång: 'Nauru Bwiema'

Huvudstad

Största stad Yaren¹

Officiella språk engelska, nauriska

Statsskick
President
Regeringschef

republik
Marcus Stephen
Marcus Stephen

Självständighet
• Deklarerad
• Erkänd Från Australien

31 januari 1968

Yta
• Totalt
• Vatten 21 km² (192:a)
försumbart

Folkmängd
• Totalt
• Befolkningstäthet 13 287 (192:a)
621,3 inv/km² (10:e)

Valuta Australisk dollar (AUD)

Tidszon UTC+12

Topografi
• Högsta punkt

• Största sjö

• Längsta flod Ej namngiven plats
61 m ö.h.

km²

km

Nationaldag

31 januari

Landskod NR, NRU

Landsnummer 674

¹Yaren är utsedd av FN som huvuddistrikt. Nauru är världens enda stat som saknar officiell huvudstad.

Nauru, tidigare känd som Pleasant Island, är världens minsta oberoende republik och utgörs av en ö i Stilla havet. Det är ett av världens minsta länder både sett till invånare och areal, arealmässigt är det även världens minsta ickeeuropeiska land.

Mycket av landets tidigare rikedom kom från de stora fosfatfyndigheterna, som antas komma från antingen guano eller havet. Fosfatet används som gödsel i hela världen, men det mesta exporterades till Australien. I och med att fosfatresurserna är i princip förbrukade, går Nauru en osäker framtid till mötes. På 1990-talet försökte landet locka till sig intäkter genom att agera skatteparadis, ett försök som avbröts i juli 2004.

Motorfordon från Nauru bär nationalitetsbeteckningen NAU.

Etymologi

Namnet Naurus ursprung är okänt, redan då ön upptäcktes av västerlänningar kallade invånarna ön "Naoero". Paul Hambruch, som besökte ön i maj 1909 och mellan september och november 1910, gav förklaringen att "Naoero" var en sammansättning av "A-nuau-A-A-ororo" (idag "A nuaw ea arourõ"), vilket betyder "jag går till stranden". Den här förklaringen användes i det tyska kolonilexikonet. Missionären Alois Kayser avvisade dock denna teori av språkvetenskapliga skäl.

Ön har också haft andra namn, de engelska kolonisatörerna innan 1888 kallade ön Pleasant Island eller Shank Island, och de tyska kolonisatörerna kallade den Nawodo eller Onawero. Namnet Nauru är en uttalsförenkling av nauriernas ursprungsnamn Naoero.

Historia

Huvudartikel: Naurus historia

Tyskar på besök 1888

Nauru befolkades i förhistorisk tid av polynesier och melanesier. Den förste europé som kom dit var kapten John Fearn 1796. Nauru hade kvar sitt oberoende som ett kungarike ända tills det annekterades av Tyskland 1888 och blev en del av Tyska Nya Guinea. I början av 1900-talet inleddes utvinningen av fosfat.

Efter första världskriget blev Nauru ett NF-mandat administrerat av Australien. 1968 blev Nauru självständigt och medlem av Förenta nationerna 1999.

Geografi

Karta över Nauru

Nauru är en korallö i Stilla havet vid 0° 32’ sydlig breddgrad och 166° 55’ östlig längdgrad. Den är en typisk atoll på en gammal vulkankrater. Korallbasen som Nauru ligger på har sina rötter omkring 2000 meter under havsytan, och når cirka 61 meter över havet. Denna punkt ligger längs kanten av öns platå, och kallas Command Ridge. Jämfört med övriga atoller har Nauru en väldigt liten lagun. Redan en kilometer från ön är havet redan 1000 meter djupt. Förr var öns inre i princip helt täckt av fosfater, i form av fågelexkrementer. Omkring 2 km² av Nauru består av skog. Naurus maritima krav är en fiskezon på 200 nautiska mil omkring ön, och 12 nautiska mil territorialvatten.

På grund av Naurus läge precis söder om ekvatorn ligger temperaturen på i genomsnitt 27,5 °C året om. Det är svårt att bedriva jordbruk på ön på grund av den porösa kalkstenen som gör att vatten omedelbart rinner undan.

Nauru berörs allvarligt av den globala uppvärmningen, då ön kan sjunka om havsnivån stiger ytterligare. Detta har påpekats flera gånger i FN, och Nauru kräver åtgärder från USA och andra industriländer.

Klimat och miljö

På Nauru råder ett tropiskt klimat. Regntiden varar från november till februari. Det förekommer monsuner.

Tillgången på naturligt färskvatten är begränsad. Man är beroende av en enda, åldrande avsaltningsanläggning.

Fosfatutvinningen har gjort att den största delen av centrala Nauru är ett öde landskap.

Ekonomi

Ett tåg som transporterar fosfat

Landets naturtillgångar är fosfat och fisk. Det finns ingen odlingsbar mark. Den enda jordbruksprodukten som exporteras är kokosnötter.

Naurus fosfat-tillgångar började exploateras i början av 1900-talet av ett tyskt-brittiskt konsortium. Produktionen har avtagit sedan 1989 på grund av minskad efterfrågan, samt att tillgångarna börjar ta slut och det är dyrare att utvinna fosfaten som återstår. Stora belopp från fosfatförsäljningen har sparats i fonder, för att klara en framtid utan fosfat. Nauru har uppmuntrat utländska banker och företag att registrera sig i landet.

Nauru måste importera det mesta, även färskvatten från Australien.

All elektricitet produceras av fossila bränslen, såsom olja.

Politik

Naurus parlament

Nauru är en parlamentaristisk-demokratisk republik.

Partier

I Nauru brukas ett löst flerpartisystem, de två formella partierna är oppositionspartiet Naoero Amo och deras rivaler Naurus demokratiska parti. Utöver detta finns ett informellt konservativt parti, Centerpartiet. Bägge oppositionspartierna grundades för att styrka parlamentets och tidigare presidentens roll. Idag spelar Naoero Amo störst roll, medan demokraterna och Centerpartiet har liten politisk makt.

Presidenter sedan självständigheten

Hammer DeRoburt, 1968-76, 1978-86, 1986-89
Bernard Dowiyogo, 1976-78, 1989-95, november 1996, 1998-99, 2000-01, januari-mars 2003
Lagumot Harris, april-maj 1978, 1995-96
Kennan Adeang, september-oktober 1986, november-december 1996
Kenas Aroi, augusti-december 1989
Rueben Kun, 1996-97
Kinza Clodumar, 1997-98
René Harris, 1999-2000, 2001-03, januari 2003, 2003-04
Derog Gioura, mars-maj 2003
Ludwig Scotty, 2004-2007
Marcus Stephen, 2007-

Försvar

Landet har inga militära styrkor, men genom en informell överenskommelse sköts Naurus försvar av Australien. Trots detta finns omkring 2000 personer i beredskap, och omkring 3000 är tillgängliga för rekrytering. Naurus interna säkerhet garanteras av en liten civil polisstyrka. De flesta lagbrott består av hastighetsöverträdelser, cykelstölder och husbråk.

Valsystem

I Nauru brukas ett prioritetssystem, där de röstberättigade väljer kandidater från sin valkrets efter sina prioriteter. En försteprioritet är detsamma som en röst, andreprioritet är en halv röst, tredjeprioritet är en tredjedels röst, och så vidare. Om det exempelvis är 21 kandidater i en valkrets, gäller den sista rösten som en tjugoförstedels röst.

För att rösta måste man vara naurisk medborgare, och på dagen 20 år gammal eller äldre. För att ställa upp som kandidat måste man uppfylla det kraven, och lämna en ansökan med sin egen signatur, tillsammans med minst två andra röstberättigades signaturer, minst 14 dagar före valet.

Valkretsar

Administrativ indelning

Denigomodu och Nibok-distrikten

Nauru har 14 distrikt. I följande tabell anges antal byar på landsbygden i varje distrikt.

Nr.	Distrikt	Areal (km²)	Befolkning (2005)
1	Aiwo	1,1	1092
2	Anabar	1,5	502
3	Anetan	2,2	516
4	Anibare	3,1	160
5	Baiti	1,2	572
6	Boe	0,5	795
7	Buada	2,6	716
8	Denigomodu	0,9	2827
9	Ewa	1,2	318
10	Ijuw	1,1	303
11	Meneng	3,1	1830
12	Nibok	1,6	432
13	Uaboe	0,8	335
14	Yaren	1,5	820
	Nauru	21	11 218

Demografi

Befolkningspyramid

Olika etniciteter på Nauru

Av de runt 13 000 invånarna på Nauru är 62 % etniska naurier, 25 % kiribatier och tuvaluer, 8 % kineser och vietnameser, samt 5 % européer och nyzeeländare. Den genomsnittliga livslängden är relativt låg, 62 år (58,8 för män och 66,1 för kvinnor), en av anledningarna till detta är diabetes. 2003 hade 30,2 % av alla vuxna på Nauru sjukdomen diagnostiserad, vilket gör Nauru till det land i världen med högst koncentration diabetiker.

Den årliga befolkningstillväxten ligger på 1,87 %; 38,2 % av befolkningen är yngre än 14 år, 60 % mellan 15 och 64, och 1,9 % över 64. Barndödligheten ligger på 1,014 %, fertiliteten på 2,73 födslar, och mortaliteten 0,72 dödsfall per hundra invånare. 48 % bor i städer och över 99 % är läskunniga, den högsta siffran i Oceanien, och bland de högsta i världen.

De flesta invånarna på Nauru tillhör någon form av kristendom (cirka 1/3 katoliker och 2/3 protestanter), men Nauru har även vad som kanske är världens största befolkningsandel tillhörande Bahai.

Sport

Australisk fotboll är Naurus nationalsport. En planerad arena, Meneñstadion, är under uppbyggnad, men på grund av finansiella problem har projektet skjutits upp. Den nuvarande nationalarenan ligger i Yaren.

Helgdagar

Datum	Namn	Kommentar
1 januari	Nyårsdagen
31 januari	Självständighetsdagen	Årsdag av självständigheten 1968
Mars/april	Påsk
17 maj	Konstitutionsdagen	Årsdag av konstitutionens antagande 1968
26 oktober	Angamdagen	Firar de tillfällen då Naurus befolkning passerat 1 500, den minsta hållbara befolkningsmängden
25, 26 december	Jul

Wikimedia Commons har media som rör Nauru
Bilder & media