Marksänd digital-TV i Sverige

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Marksänd digital-tv i Sverige)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Marksänd digital-TV infördes i Sverige 1999. Fram till den 31 januari 2008 sände det analoga nätet parallellt med det digitala. En släckning av det analoga nätet påbörjades den 19 september 2005 och genomfördes i olika geografiskt indelade etapper fram till den 15 oktober 2007.

Ett av sändarnäten, (MUX1) täcker 99,8 procent av befolkningen, (MUX2-4) 98 procent och (MUX5) 85 procent. Näten byggs av det statliga företaget Teracom. Antalet mottagbara tv-kanaler varierar geografiskt.

Sändningarna sker med DVB-T-standarden. Sändningarna sker både fritt och med kryptering. De fria sändningarna kräver digital tv-mottagare (vanligtvis en extra låda om mottagaren inte är inbyggd i TV-apparaten). För att se krypterade sändningar behövs ett kort från Boxer, som har monopol på försäljning av dekoderkort för krypterade marksändningar.

Tillstånd för sändning tilldelades tidigare av Sveriges regering och har då i regel förnyats vartannat år. Sedan 2008 tilldelas tillstånd av Radio- och TV-verket och gäller i sex år. Om företaget i fråga inte sänder, eller på annat sätt inte följer sitt tillstånd kan företagets tillstånd dras tillbaka.

Innehåll

Historik

Före sändningsstart

Sveriges riksdag beslutade den 9 april 1997 att digitala marksändningar av TV skulle inledas. Den 13 november 1997 beslutade riksdagen att fem områden skulle bli först med marksänd digital-TV, nämligen Stockholm med Mälardalen och Uppsala, norra Östergötland, södra och nordöstra Skåne, Göteborg med omnejd samt Sundsvall och Östersund med omnejd. Sändningarna skulle fördelas över två frekvensutrymmen ("MUXAR").

Ursprungligen var digital-TV en uppgörelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna. I april 1998 meddelade Johan Jacobsson att Folkpartiet drog sig ur samarbetet efter att Digitalkommittén gett sitt förslag på vilka företag som skulle få rikstäckande sändningstillstånd. Jacobsson menade att kommittén godtyckligt hade prioriterat exempelvis TV3 framför Kanal 5 och Canal+ framför TV1000. [1] Folkpartiet har sedan tillsammans med Moderaterna motsatt sig planerna och de lämnade in åtskilliga motioner med krav på stopp för utbyggnaden under de följande åren.

Den 25 juni 1998 beslutade Sveriges regering om tillstånd för digitala sändningar. SVT, UR och TV4 fick förändrade tillstånd och dessutom gavs nya tillstånd om digitala sändningar till TV3, Kanal 5, Canal + Television, Kunskaps-TV i Sverige (kom att bli K-world), TV8, Cell Internet Commerce Development AB (kom att bli eTV), TV-Linköping Länkomedia AB (NollEttan) och Landskrona Vision AB (Skånekanalen). Eftersom frekvensutrymmet inledningsvis var begränsat till två sändarnät med plats för sammanlagt åtta kanaler, skulle SVT2 inte sändas digitalt och vissa kanaler skulle dela plats. Exempelvis fanns det inskrivet i sändningstillstånden att TV3 skulle sända under jämna veckor och Kanal 5 under udda veckor, TV8 fick sända under kvällstid, Cell fick sända under natt- och dagtid och Kunskaps-TV fick betydligt sänkt sändningskapacitet under vissa tider när SVT:s regionalprogram sände.[2]

Den 22 december 1998 beslutades att ytterligare ett frekvensutrymme, benämnt C, skulle släppas. Detta innebar de tidigare begränsningarna inte längre var nödvändiga.[3]

SVT släppte i januari 1998 ett pressmeddelande om att de sökte tillstånd för att sända fyra kanaler (SVT1, SVT2, nyhetskanalen SVT24 samt fem regionala kanaler) samt att de senare ville starta ytterligare kanaler: en repriskanal, en "guldkanal" (liknande BBC:s UK Gold) samt en egen version av kulturkanalen Arte [4].

Starten

En Digital-TV box från Nokia

Marknätets tidiga år präglades av problem. När de första sändningarna inleddes i april 1999 var det bara SVT:s analoga kanaler, SVT1 och SVT2, samt den nystartade SVT24 som sände. Vid starten kunde bara något hundratal hushåll ta del av sändningarna. SVT startade fem regionala kanaler i mindre skala några månader efter starten.

De kommersiella företagen dröjde. Först i september 1999 inledde TV4 sina sändningar. TV3, Kanal 5, Kunskaps-tv (K-world), TV8, Canal+ samt Cell (eTV) hade vid den här tidpunkten tillstånd, men hade inte börjat sända. Canal+, TV8 och K World kom igång med sina sändningar under andra halvan av 1999. Canal+ fick tillstånd att börja sända Canal+ Gul samt Canal+ Blå. Under andra halvan av 1999 började också Boxer TV Access bygga upp sin verksamhet.

En fjärde frekvenskanal, D, beslutades i juni 1999. Beslut om tillstånd för detta nät fattades den 20 januari 2000. Det innebar att hela MUX D skulle användas av Modern Times Group för att börja sända TV1000, ZTV och Viasat Sport. TV3 och TV8 flyttades samtidigt till denna multiplex. Man beslutade också att TV4 skulle få disponera två kanaler multiplex B och K World flyttades till multiplex C.[5]

Under första halvan av år 2000 hade de flesta företag med tillstånd börjat sända. Uppdelningen såg därefter ut såhär:

  • Nät A: SVT1, SVT2, SVT24 och regionala SVT-kanaler
  • Nät B: TV4, extra digital TV4-kanal, eTV och regionala kanaler
  • Nät C: Kanal 5, K World, Canal+, Canal+ Gul och Canal+ Blå
  • Nät D: TV3, ZTV, TV8, TV1000 och Viasat Sport

Regionala kanaler var Skånekanalen i Skåne, Nollettan i Östergötland och DTU Television i Göteborgsområdet och Sundsvall/Östersund. Även Stockholmskanalen Stockholm 1 hade tillstånd, men då de ännu inte inlett sändningar i maj 2001 drogs deras tillstånd tillbaka och utrymmet gavs till DTU.

Den 30 november 2000 beslutade regeringen att det digitala marknätet skulle byggas ut för att täcka hela landet, vilket i praktiken blev 90 procent av befolkningen år 2002.

Det var dock svårt att få befolkningen att investera i marksänd digital-TV. Ett halvår efter starten av nätet hade fortfarande bara några hundra hushåll köpt de boxar som behövdes. När SVT skulle starta den regionala kanalen SVT Mitt rapporterade tidningarna att kanalens redaktion var större än antalet potentiella tittare.

MTG

MTG hävdade att de inte fick sända reklam i det digitala marknätet. Därför redigerade de bort sina reklamavbrott och ersatte dessa med skyltar. Kanal 5 hade dock hela tiden sänt lika mycket reklam som via satellitversionen. Den 1 januari 2001 bestämde sig därför MTG för att ta ut en extra kostnad på 115 kronor för de som ville se deras kanaler TV3, TV8 och ZTV i marknätet.

I juni 2001 bestämde MTG att sändningarna i marknätet skulle upphöra den 15 augusti 2001, och så skedde. MTG ville dock behålla sina fem kanalplatser även om de inte sände på dem, men alla MTG:s tillstånd återkallades av RTVV.[6]

De fem Viasat-kanalerna skulle komma att ersättas av andra kanaler. Under andra halvan av 2001 tilldelades Eurosport Sales Organisation, MTV Networks Europe, TV4 AB och Discovery Communications Europe tillstånd för utsändning av kanalerna Eurosport, MTV Nordic, Nickelodeon, VH1, CNN International, Discovery Channel och Animal Planet. Nickelodeon och Eurosport hade redan sedan den 1 augusti börjat sända i marknätet genom att utnyttja K Worlds respektive DTU7:s kanalplatser. Nu fick de dock egna kanalutrymmen.[7][8][9]

I början av 2002 lades SVT:s regionala kanaler ner och ersattes av evenemangskanalen SVT Extra. Under år 2002 gick både eTV och K World i konkurs och i september fick NonStop Television tillstånd för start av kanalen E!.[10]

Fram tills slutet av 2002 hade alla TV-sändningarna varit kodade, men när Barnkanalen började sända i december var den okrypterad, vilket innebar att man inte behövde ett abonnemang med programkort för att se kanalen. Övriga SVT-kanaler blev okrypterade den 1 januari 2003. I början av året relanserades SVT24 som 24 och TV4 startade TV4 Plus.

Efter flera års tröghet och problem för Boxer TV Access tog införskaffandet av de nödvändiga set top-boxarna fart under 2003 och 2004.

Under första halvan av 2003 bestämde riksdagen att det analoga nätet skulle släckas. Man har även beslutat att bygga ut SVT och UR:s nät så det täcker 99,8 procent av befolkningen och minst ett nät till ska byggas ut så att de täcker 98 procent. Dessutom har regeringen tillsatt Digital-TV-kommissionen som ska förbereda och ta hand om övergången.

Tillståndsgivning 2004

Under andra halvan av 2003 meddelades det att nya tillstånd för marknätet kommit och att man genom statistisk multiplexering och ett femte sändarnät kunde sända åtta nya kanaler. MTG hade under året lobbat för att bli operatör i marknätet och sökte tillstånd för nio kanaler. RTVV:s förslag lämnades till regeringen den 12 november 2003. De rekommenderade att tillstånd skulle ges för sändning av TV3, filmkanal från TV4 (blev TV4 Film), BBC World, The Disney Channel Scandinavia, Viasat Sport, ZTV, Discovery Science och TCM/Cartoon Network.[11] TV4:s filmkanal fick tillstånd i december 2003, de övriga meddelades av regeringen i januari 2004. Regeringen hade gjort flera förändringar i RTVV:s rekommendation: MTG hade lobbat för att Viasat Sport ersattes av TV8 och fick som de ville, Discovery Science byttes ut mot Discovery Travel & Adventure, Turner Broadcasting fick inget tillstånd för TCM/Cartoon Network och NonStop Television fick tillstånd för kanalen NonStop Film (som blev Showtime).[12] Samtidigt meddelade MTG-kanalerna att de inte skulle bli en del av Boxers utbud utan sända utan kryptering. Alla kanaler fick tillstånd för sändningar i två år, förutom MTG:s kanaler som bara hade tillstånd för ett år.

TV3, ZTV, TV4 Film och Disney Channel skulle sända i de befintliga näten som nådde 90 procent av befolkningen, övriga skulle sändas i det femte nätet som kom att börja sända i april och bara nådde 50 procent. Disney Channel var först ut och började sända den 15 februari[13], följd av TV3 och ZTV den 12 mars 2004 [14] samt TV4 Film den 18 april 2004.[15] Det femte nätet startades den 26 april 2004 och sände TV8, Discovery Travel & Adventure och BBC World (NonStop började sända först under andra halvan av 2004).[16] I juni 2004 delades tillstånd ut till TCM, vilka började sända ganska omgående.

TV3, ZTV och TV8 valde i augusti 2004 att kryptera sina sändningar. När deras sändningstillstånd gick ut efter årsskiftet fick de dessa förnyade i ytterligare ett år. Man valde också att mer tydligt ingå i Boxers utbud genom att skriva på ett treårigt distributionsavtal med Boxer. TV8 flyttades samtidigt till ett nät med större räckvidd.[17]

SVT hade i juni 2004 börjat sända samtliga regionala nyhetsprogram i det digitala nätet. Under 2005 byggdes det lokala TV-utbudet ut ytterligare. TV4 ordnade under året så att "rätt" lokal reklam och lokala program kunde sändas digitalt. Dessutom startade den jämtska kanalen ByTV i Jämtland och under andra halvan av 2005 lanserades Kanal Lokal i Stockholm, Östergötland, Skåne och Göteborg. Den 15 september 2005 startade även TV4 Fakta.[18]

I slutet av 2004 påbörjades utbyggnaden att öka muxarna 1-4:s täckning från 90 procent till 98 procent. Utbyggnaden slutförs under 2006 då 98 procent av befolkningen kan ta emot huvuddelen av digitalsändningarna.

I september 2005 kunde också nedsläckningen av det analoga nätet börja.

Tillståndsgivning 2006

Inför tillståndsgivningen för perioden 2006-2007 har kulturminister Leif Pagrotsky talat om att premiera de kanaler som väljer att sända utan kryptering. Det beräknades finnas plats för två-tre nya kanaler. När ansökningsperioden var över hade samtliga kanaler i nätet ansökt om förnyade tillstånd och dessutom hade verket fått 36 ansökningar om nya tillstånd.

Den 21 november 2005 presenterade RTVV sina rekommendationer om vem som ska få tillstånd och man hade tagit hänsyn till Pagrotskys önskan om mer fria TV-kanaler i marknätet. I första hand rekommenderades Aftonbladet (kanalen "Storstads-TV Blev TV7"), Axel och Margareta Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål ("Axess Television"), TV4 AB ("Sverigekanalen") och Viasat Broadcasting ("Seniorkanalen") för fri-tv-tillstånd och AB Arapten 3389 (Big TV), BBC Worldwide (BBC Prime), Kanal 5 ("Ny Kanal 1"), NonStop Television (NonStop Filmfestival) och Turner Broadcasting System Europe (CNN International) för betal-TV.[19]

Regeringen beslutade några dagar senare att förlänga de befintliga tillstånden till utgången av februari 2006.

Det slutgiltiga beslutet om vilka kanaler som skulle få förlängt tillstånd fattades den 23 februari 2006. Det innebar att Viasat fick tillstånd för TV6 (tidigare Seniorkanalen) i hela landet, Axess Television och Aftonbladet fick dela på ett utrymme, The Voice TV och Kanal 5:s nya kanal "C 5" (tidigare "Ny Kanal 1") fick dela på ett utrymme, BBC Prime fick ett nytt tillstånd och NonStop Television fick byta ut sin kanal Showtime mot den nya NonStop Filmfestival. Star! (också en NonStopkanal) fick sin sändningstid halverad genom att kanalen tar över VH1:s dåvarande sändningsutrymme mellan 18.00-06.00. TV6, Axess, Aftonbladet TV och The Voice blir fri-TV-kanaler medan C 5, BBC Prime och NonStop Filmfestival blir betalkanaler. Övriga kanaler fick sina sändningstillstånd förlängda.[20]

Omedelbara förändringar i början av mars var att Stars sändningstid halverades och att VH1 började sända dygnet runt. Showtime fortsatte sända, men skulle bytas ut mot NonStop Filmfestival innan utgången av maj.

Den 21 april lade Teracom in kanalplatserna för de nya kanalerna. C 5 hade nu blivit ONE Television, Storstads-TV bytte namn till Aftonbladet TV och Axess Television kom att kallas Axess 25. Samtidigt flyttas Kanal Lokal och ByTV till det femte sändarnätet, som har sämre täckning än de övriga fyra. Aftonbladet/Axess 25, NonStop Filmfestival och BBC Prime lades också i det femte nätet medan TV6 och The Voice/ONE lades i två av de nät som har 98 procent täckning.

Planerna på Nonstops filmkanal presenterades den 27 april och kanalen gavs namnet Silver. I maj startades kanalerna en efter en. TV6 var först ut den 9 maj. Efter att BBC Prime börjat sända lanserades de övriga kanalerna inom bara några dagar. ONE Television inledde sändningarna den 23, Silver den 26, Axess TV den 27 och Aftonbladet TV, sedermera omdöpt till TV7 den 29. VH1 försvann därmed från det digitala marknätet, men återkom senare igen genom att kanalen sände under natten på MTV:s utrymme.

I juni 2006 började SVT och TV4 sända en HDTV-kanal via tillfälliga frekvenser från fyra master. Kanalen sände fotbollsmatcher i HDTV och frekvenserna togs tillbaka när turneringen avslutats.[21]

Regeringsskiftet 2006

Moderaterna och Folkpartiet motsätter sig ännu det marksända digital-TV-nätet, medan Kristdemokraterna och Centerpartiet stödjer det. Därmed kommer förmodligen en fortsatt majoritet i riksdagen att medföra att det analoga nätet släcks ned som planerat.

Den 21 december 2006 beslutade regeringen att ett sjätte sändarnät skulle tas i bruk i Mälardalsregionen, närmare bestämt sändarna Nacka, Stockholm/Marieberg, Södertälje/Ragnhildsborg, Norrtälje, Västerås och Uppsala. Sverigefinska Riksförbundet fick samtidigt tillstånd att sända TV Finland i detta nät. Sändningen i nätet inleds den 12 mars 2007 och ersätter den analoga sändningen av TV Finland.[22]

Den 15 oktober 2007 avslutades den analoga släckningen officiellt. Detta markerades genom en ceremoni vid Hörbymasten där kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth släckte ner SVT2, TV4:s vd Jan Scherman släckte ner TV4 och slutligen SVT:s programdirektör Annie Wegelius stängde av SVT1. Några sändare fortsatte dock sända SVT1 till och med 29 oktober, varefter de analoga sändningarna helt upphört. [23]

I oktober 2007 beslutade regeringen om ett förslag om förändrad tillståndsgivning för det digitala marknätet. Makten att bestämma över vilka kanaler som ska sändas i marknätet flyttas från regeringen till Radio- och TV-verket (undantaget SVT och UR vars sändningstillstånd fortfarande beslutas av riksdagen). Man föreslår också att flera företag ska kunna sälja abonnemang för betal-TV, men att det ska vara möjligt att ta emot alla kanaler med ett enda programkort eller motsvarande. Sändningstillstånden ska gälla i sex år. De existerande sändningstillstånden förlängs till den 31 mars 2008 och nya tillstånd börjar gälla den 1 april 2008. [24]

I samband med debatten kring hur det utrymme som blivit ledigt efter den analoga släckningen ska användas gjorde företrädare för Sveriges fyra största TV-bolag ett gemensamt yrkande till regeringen där de föreslog att det frekvensutrymmet skulle användas till TV-tjänster under en övergångsperiod. Under denna period vill tv-bolagen genomföra ett byte av komprimeringsteknik från den befintliga MPEG-2-kodningen till en mer effektiv MPEG-4-kodning. En sådan övergång skulle innebära att fler tv-kanaler och HDTV kan göras tillgängligt men kommer att innebära att de befintliga digitalboxarna kommer behöva bytas ut. [25]

Den 19 december 2007 fattade regeringen beslut om hur det frekvensutrymme som blivit ledigt efter den analoga nedsläckningen skulle användas. Beslutet innebar att man inledningsvis kommer fortsätta använda fem frekvensnät i UHF-bandet för TV-sändningar. Senare ska ett nät göras tillgängligt i VHF-bandet. Dessutom gavs Post- och Telestyrelsen i uppdrag att omplanera frekvensnäten så att de högsta TV-frekvenserna i UHF-bandet (790-862 MHz, eller kanal 61-69) frigörs och kan användas för andra tjänster. Samtidigt planerar man in ett till frekvensnät för TV i UHF-bandet så att man sammanlagt får två nya frekvensnät för TV. [26]

Tillståndsgivning 2008

I december 2007 utlyste Radio- och TV-verket för första gången i egen regi tillstånd för det digitala marknätet. [27] När ansökningstiden löpte ut den 6 februari 2008 hade verket fått in sammanlagt 87 ansökningar, varav femton gällde regionala sändningar. Under tillståndsprocessen beslutade verket att denna omgång skulle omfatta de fem befintliga näten samt det nät som planeras i UHF-nätet. Man beslutade också att det nya nätet skulle användas för standardupplösta sändningar och inte för HDTV. Sändningarna i detta nät ska använda en mer effektiv komprimering kallad H.264 eller MPEG-4 AVC vilket ger utrymme för fler TV-kanaler, men också kräver att tittaren har en box som klarar av denna komprimering. HDTV skjuts upp tills man kan starta nätet i VHF-bandet och omfattas då av en ny tillståndsprocess.

Den 27 mars 2008 meddelade RTVV resultatet av tillståndsprocessen. Detta innebar att alla befintliga kanaler fick stanna kvar i nätet samt att nya nationella tillstånd gavs till Comedy Central, Discovery Science, Jetix, National Geographic Channel, Showtime, TV4 Sport, Viasat Sport 1 och TV1000. Dessutom gavs nya tillstånd för nio regionala kanaler: 24 Västra Götaland i Västra Götaland, 24Norrbotten i Norrbotten, 24nt i Östra Götaland, Borås Tidning TV i Borås, Kanal 12 i Värmland, ST TV i Västernorrland samt Kanal Lokal i Dalarna/Gävleborg, Jämtland/Norrbotten/Västernorrland och Småland/Blekinge. De nya tillstånden ska gälla mellan 1 april 2008 och 31 mars 2014.

Av de nya nationella kanalerna var det bara TV4 Sport och Comedy Central som skulle sända i de befintliga näten, övriga ska sända i det nya nät som ännu inte hade startats. BBC World och Discovery Travel & Living fick ändrade tillstånd som innebar att de skulle flyttas från MUX5 till det nya nätet. Några kanaler fick ändrade sändningstider som följd av de nya tillstånden. Axess TV fick börja sända hela veckan, TV7 ska sända mellan 6.00-19.00, Canal 7 flyttas till MUX5 och ska sända 19.00-6.00, VH1 flyttas till MUX3 och ska sända 22.00-6.00, Nickelodeon fick utökad sändningstid till 5.00-19.00, vilket ledde till att Star! fick minskad tid.

I sändningstillstånden för TV7, The Voice TV och Star! stod det också skrivet att de skulle flytta till det nya nätet den 1 januari 2009 och samtidigt bli dygnet runt-sändande kanaler. Detta innebär att Canal 7 och Kanal 9, som fram till dess delar sändningsutrymme med TV7 respektive The Voice TV, kan bli dygnet runt-kanaler. Stars gamla utrymme ska användas för Comedy Central.

Den 26 juni 2008 började Sveriges Radio sända tre av sina radiokanaler – P1, P3 och SR Klassiskt – i SVT:s utrymme i det digitala TV-marknätet.[28] SVT och SR hade i oktober 2007 kommit överens om att SR skulle sända radio i det utrymme som blivit över efter att SVT lade ner sin interaktiva MHP-tjänst.[29]

Den 8 september 2008 upphörde The Voice TV med sina sändningar i marknätet. Detta gjorde att Kanal 9 kunde börja sända dygnet runt från den 1 november.[30] I oktober 2008 inledde de lokala kanalerna 24nt, 24Corren och 24Norrbotten sändningar i sina respektive områden.

BBC Prime väljer att avsluta sina sändningar i marknätet den 1:a december 2008. I Com hem och Canal digital ersätts kanalen med nya BBC Entertainment. I marknätet förblir dock kanalplatsen svart. BBC hade inte funnit det möjligt att få en kommersiell gångbarhet i sändningarna i marknätet då kanalen placerats i ett kanalpaket med få abonnenter. Istället valde man att avsluta sändningarna där. Eftersom även BBC World News slutat sända i och med förseningen av MUX6 innebar förändringen att BBC helt och hållet var borta från marknätet.

Det nya sjätte rikstäckande nätet skulle ha startat innan den 1 januari 2009, men i slutet av oktober 2008 hade inte byggandet påbörjats och Teracom meddelade att de skulle frysa investeringen i det nya nätet. Skälen var flera, bland annat var Teracom missnöjda med ett beslut Post- och Telestyrelsen tagit om prissättning av företagets utsändningstjänster. Teracom hävdade att beslutet inte skulle göra att det inte skapas kapital för nya investeringar i marknätet.[31] Det fanns också oenighet kring huruvida programbolagen eller Boxer skulle betala utbyggnaden. Tidigare har Boxer stått för utsändningskostnaden för betal-tv-kanalerna, men om de får konkurrens vill de dela sändningskostnaden med eventuella konkurrenter. [32] Vidare krävs MPEG-4-boxar för att ta emot sändningarna, och sådana var fortfarande ovanliga vid tidpunkten.

Kanal Lokal försatte sig i början av 2009 i konkurs. Sändningarna av dess fyra kanaler upphörde den 19 januari 2009.[33] Kanal 12 kunde börja sända i Värmland i februari 2009.[34] Under våren 2009 kommer SR Klassiskt att ersättas av P2 Musik.[35]

Den 19 mars presenterade PTS en utvärdering av konkurrenssituationen i marknätet. I den kom man fram till det på betal-tv-området fanns konkurrens från andra plattformar, men att det inte fanns konkurrens för utsändning av fri-tv. Således föreslog PTS att man skulle ta bort prisregleringen för betal-tv i marknätet, men att kostnaden för utsändning av fri-tv fortsatt skulle regleras.[36]

Övergången

Karta som visar hur den analoga släckningen framskred.

Övergången till det digitala nätet, egentligen släckningen av det analoga nätet (det digitala igång redan innan släckningen började) är sedan den 15 oktober 2007 helt genomförd.

Etapp 1

De första stationerna att släckas blev Motala, Gävle och Gotland (samt nio småstationer), vilket berörde 155 000 hushåll i tolv kommuner. I december 2004 bestämde man att det skulle ske mellan 1 september och 13 december 2005. Detta enligt en bestämd tidsplan med start den 19 september 2005 på Gotland.

Släckningen på Gotland inleddes klockan 9.45 på morgonen genom släckning av de analoga sändningarna av SVT2 och TV4 samt alla digitala sändningar. Under dagen skedde "tekniskt arbete med sändarna", det vill säga att vissa kanaler flyttades till lägre frekvenser. Under denna tid skulle det vara sändningsuppehåll fram till klockan 18.00 då de digitala sändningarna skulle återupptas, enligt planeringen (man hann dock återuppta sändningarna på Gotland något tidigare). Analoga SVT1 fortsatte dock att sända hela dagen och släcktes inte förrän den 3 oktober. Samma tidsplan gällde i Gävle den 10 oktober. I Motala krävdes dock inget sändningsavbrott för frekvensomflyttningar under dagen som man haft i Gävle och på Gotland; de analoga sändningarna släcktes utan att de digitala behövde avbrytas. Även i Gävle och Motala fortsatte SVT1 sända i ytterligare två veckor (även om det ursprungligen var sagt TV4 skulle vara den kanal som sände under övergångsperioden i Motala).

Etapp 2

Enligt digital-TV-kommissionens förslag som kom i april 2005 skulle den analoga nedsläckningen ske i fem etapper andra halvan av 2005, första halvan av 2006, andra halvan av 2006, första halvan av 2007 och andra halvan av 2007. I maj 2005 var den första etappen redan beslutad.

Den 22 juni 2005 godkändes förslaget av regeringen med viss förändring. Förändringen bestod av att man flyttade vissa sändare mellan etapperna. Bland annat flyttades sändarna i Västerås och Örebro från etapp 3 till etapp 2 så att fler hushåll berördes tidigare. Anledningen till detta var enligt Pagrotsky att man ville sätta ökad press på handeln och tillverkarna så att billigare och bättre boxar tillhandahålls. Pagrotsky hade veckan innan meddelat att han skulle skåla i champagne med tillverkare som kan sälja en digitalbox under 500 kronor (och som blivit godkänd i de tester som krävdes). Löftet kunde infrias den 18 november 2005 då han skålade tillsammans med tillverkaren Emitor som då började sälja sin Smartbox T10 för 499 kronor på detaljhandelskedjan El-Giganten.

Etapp 2, februari-maj 2006 omfattar 940 000 hushåll i Mellansverige. Den inleddes med sändarna Norrköping/Krokek och Kisa den 27 februari och gjorde att de sista delarna av Östergötland blev "digitala". Liksom i etapp 1 fortsatte SVT1 sända analogt två veckor efter släckningen. På Krokekssändaren behövdes inget avbrott i de digitala sändningarna under dagen, men Kisasändaren gjorde ett sändningsuppehåll på knappt två timmar för att låta SVT:s kanaler byta frekvens.

Den andra delen av etapp 2 omfattar storsändarna Uppsala/Vedyxa, Västerås/Lillhärad, Örebro/Lockhyttan och Östhammar samt slavsändare. Den analoga sändningen av SVT2 och TV4 släcks 9.45 den 3 april 2006. För Västerås/Lillhärad släcks också de digitala sändningarna för att återupptas under dagen efter frekvensomflyttning. För de övriga tre huvudsändarna sker ingen sådan omflyttning. SVT1 fortsätter sända analogt fram till den 18 april.

Sist ut i etapp 2 var sändarna i Dalarnas län och resterande Gävleborgs län: Bollnäs, Borlänge/Idkerberget, Hudiksvall/Forsa samt Mora/Eldris. Här släcktes SVT2 och TV4 klockan 9.45 den 2 maj 2006. Alla sändare berördes av den digitala frekvensomflyttningen som innebär att de digitala sändningarna hade ett sändningsuppehåll under dagen.

Etapp 3

Hela etapp 3 genomfördes samtidigt den 6 november 2006. Den omfattar 735 000 hushåll i södra Sverige, närmare bestämt Halland, Småland, Öland och delar av Västra Götalands län samt de tio storsändarna Borås, Emmaboda, Finnveden, Halmstad, Jönköping, Nässjö, Skövde, Varberg, Vislanda och Västervik. Analoga SVT2 och TV4 släcktes 9.45. För sju av sändarna gjordes en frekvensflyttning som medförde ett sändningsuppehåll under dagen.

Etapp 4

Etapp 4, mars-maj 2007 omfattade 1 120 000 hushåll och inleddes den 12 mars när Nackasändaren, som förser större delen av Stockholmsregionen med marksändningar släcks ner.

Större delen av Norrland digitaliserades därefter, först i södra Norrland den 16 april 2007 följt av norra Norrland 14 maj 2007 (undantaget Västerbotten).

Etapp 5

Etapp 5, september-november 2007 omfattade återstoden av hushållen, 1 355 000. Dessa var geografiskt placerade i Västerbottens län, Västsverige mellan Värmland och Göteborg samt Skåne och Blekinge, vilka var analoga längst tid.

Tidsplan

Nedan följer en tidsplan över släckningen.

Datum Område Kanaler
19 september 2005 Gotland SVT2 och TV4
3 oktober 2005 Gotland SVT1
10 oktober 2005 Gävle SVT2 och TV4
24 oktober 2005 Gävle SVT1
21 november 2005 Motala SVT2 och TV4
5 december 2005 Motala SVT1
27 februari 2006 Kisa, Norrköping SVT2 och TV4
13 mars 2006 Kisa, Norrköping SVT1
3 april 2006 Västerås, Uppsala, Örebro, Östhammar SVT2 och TV4
18 april 2006 Västerås, Uppsala, Örebro, Östhammar SVT1
2 maj 2006 Bollnäs, Borlänge, Hudiksvall, Mora SVT2 och TV4
16 maj 2006 Bollnäs, Borlänge, Hudiksvall, Mora SVT1
6 november 2006 Borås, Emmaboda, Finnveden, Halmstad, Jönköping, Nässjö, Skövde, Varberg, Vislanda, Västervik SVT2 och TV4
20 november 2006 Borås, Emmaboda, Finnveden, Halmstad, Jönköping, Nässjö, Skövde, Varberg, Vislanda, Västervik SVT1
12 mars 2007 Stockholm SVT2 och TV4
26 mars 2007 Stockholm SVT1
16 april 2007 Sollefteå, Sundsvall, Sveg, Tåsjö, Ånge, Örnsköldsvik, Östersund SVT2 och TV4
30 april 2007 Sollefteå, Sundsvall, Sveg, Tåsjö, Ånge, Örnsköldsvik, Östersund SVT1
14 maj 2007 Arvidsjaur, Gällivare, Kalix, Kiruna, Pajala, Älvsbyn, Överkalix SVT2 och TV4
28 maj 2007 Arvidsjaur, Gällivare, Kalix, Kiruna, Pajala, Älvsbyn, Överkalix SVT1
3 september 2007 Filipstad, Karlstad, Lycksele, Skellefteå, Storuman, Sunne, Vännäs SVT2 och TV4
17 september 2007 Filipstad, Karlstad, Lycksele, Skellefteå, Storuman, Sunne, Vännäs SVT1
24 september 2007 Bäckefors, Göteborg, Trollhättan, Uddevalla SVT2 och TV4
8 oktober 2007 Bäckefors, Göteborg, Trollhättan, Uddevalla SVT1
15 oktober 2007 Helsingborg, Hörby, Karlshamn, Karlskrona, Malmö SVT2 och TV4
15 oktober 2007 Hörby SVT1
29 oktober 2007 Helsingborg, Karlshamn, Karlskrona, Malmö SVT1

Information

För att göra osäkra tittare uppmärksamma på om de behöver byta eller ej har riktade informationskampanjer förekommit i de berörda områdena. Bland annat monterade Teracom en textgenerator på Motalamasten som skickar ut en kryptext med information under ett par veckor.

Val av plattform

Innan övergången inleddes mottog uppskattningsvis 30 procent av svenskarna sina TV-sändningar från marknätet [37]. De som berörts har haft flera alternativ för hur de ska ta emot television efter övergången: Marksänd fri-TV, marksänd betal-TV (Boxer), satellit-TV (Canal Digital eller Viasat), kabel-TV eller IPTV-lösningar.

Enligt de undersökningar som gjorts efter etapp 1, 2 och 3 av Mediavision för Digital-TV-kommissionen har större delen av de som påverkats av övergången valt en lösning för marknätet. Övergången har också inneburit en omfattande tillväxt för betal-TV, av de som behövt gå över har majoriteten valt en betal-TV-lösning.

Följande tabell visar fördelningen av distributionsform bland de som skaffat digital-TV en månad innan övergången, eller senare, enligt undersökningar gjorda av Mediavision för Digital-TV-kommissionen.

Etapp Marksänt Satellit Kabel IPTV
Fri-TV Betal-TV
1 38% 37% 18% 9% 2% [38]
2 41% 30% 9% 28% 1% [39]
3 41% 37% 9% 22% 1% [40]

MUX-innehåll

Digital-TV-box med Boxerkort. Foto: Johan Olsson/Teracom

Sedan år 2000 finns det fem multiplexer (förkortat MUX, sändarnät med ungefär fem-sju TV-kanaler i varje nät) i det digitala marknätet. I april 2004 etablerades en femte multiplex.

Den sjätte multiplexen testades först i november 2005, då världens första marksända HDTV-sändning med MPEG-4-kompression genomfördes. I juni och juli 2006 sändes HD-kanalen i muxen från fyra sändare: Västerås, Uppsala, Stockholm (kanal 44 från Nackamasten) och Visby. I HD-kanalen sände SVT och TV4 matcherna från fotbolls-VM i HDTV-format. Under andra halvan av 2006 inleddes försöksverksamhet med marksänd digital-TV för mobiltelefoner. I Mälardalen sänder MUX M sedan mars 2007 TV Finland och sedan maj 2007 SVT HD.

Efter den analoga nedsläckningen täcker MUX1 99,8 procent av befolkningen, medan MUX2, 3 och 4 täcker 98 procent. Den femte muxen täcker drygt 85 procent och den sjätte kan enbart ses i Mälardalen.

Sammanlagd bandbredd för ett nät är 22 Mbit/s. Varje sändarnät rymmer sammanlagt 4-5 kanaler, men genom användning av statistisk multiplexering har man lyckats få in maximalt sju kanaler i vissa nät.

MUX1 är reserverad för public service, det vill säga SVT och UR. För de flesta regioner finns det även möjlighet att emottaga två regionala nyhetsprogram så att exempelvis vissa tittare i gränsområdet mellan Västnytts och Värmlandsnytts regioner kan ta emot båda nyhetsprogrammen. Detta har gjorts för att rätta till fel när TV-sändarnas områden inte överensstämt med länsgränserna och nyhetsprogrammens regioner.

Sedan januari 2009 ser uppdelningen ut så här. Sändningarna i multiplex 6 hade dock inte påbörjats i januari 2009 men kommer att komma igång under 2009. MUX5 byggs ut och kommer täcka 98 procent av befolkningen efter första halvåret 2009. Marknätet kommer att förberedas för att efter 2015 sända ut alla kanalerna med MPEG4 och DVB-T2 som gör att det får plats ca 40 st HDTV-kanaler i etern. MUX1 kommer sända parallellt under övergången[2].

Multiplex 1
SVT1 (i olika regionala varianter)
SVT2 (i olika regionala varianter)
SVT24
SVTB (5.30-20.00) Kunskapskanalen (20.00-1.00)
Talande textremsa för SVT1 och SVT2
SR P1
SR P2
SR P3
Multiplex 2
TV4 (i olika lokala varianter)
TV4 Plus
TV400
TV4 Fakta
TV4 Film
CNN
TV6
Multiplex 3
TV3
Kanal 5
TV8
Disney Channel (6.00-22.00) VH1 (22.00-6.00)
Canal+ First
Canal+ Hits
Canal+ Sport 1
Multiplex 4
Eurosport
Discovery
Nickelodeon (5.00-19.00) Comedy Central (19.00-3.00)
Kanal 9
MTV Sverige
Animal Planet
ZTV
Multiplex 5
Canal 7 (19.00-06.00)
Silver
Turner Classic Movies
Axess TV
TV4 Sport
24nt/24Corren/24Norrbotten (i Östergötland och Norrbotten)
Multiplex 6 (Endast MPEG-4)
BBC World
Discovery Travel & Living
Discovery World
National Geographic Channel
TV1000
Viasat Sport
Jetix (06.00-18.00) Showtime Scandinavia (18.00-06.00)
TV7
Star!
Multiplex M
TV Finland
SVT HD (HDTV)

Kritik mot digital-TV

Digital-TV-övergången och satsningen på ett digitalt marknät har mött kritik.

För varje analog mottagare behövs en digitalbox vilket innebär att varje analog video och TV ofta måste ha en egen digitalbox för att samtidigt kunna se olika kanaler oberoende av varandra (undantag finns dock, till exempel multiboxen som samtidigt konverterar tre digitala kanaler till analoga), och heldigitala TV- och videoapparater var ovanliga när det analoga nätet började släckas. Om två digitalboxar med samma märke står bredvid varandra kan även en krock uppstå då fjärrkontrollerna till de båda boxarna ligger på samma frekvens.

Satsningen på ett marknät har kritiserats av de som tycker att tekniken är föråldrad redan när den införs. Både digitala satellitsändningar och bredbandssänd digital-TV har exempelvis större utrymme än marknätet, vilket både ger plats till fler kanaler och fler HDTV-kanaler.

Kritiker brukar också mena att marksänd digital-TV är ett sätt för den svenska regeringen att kunna fortsätta kontrollera TV-sändningarna. Den höga graden av politisk kontroll, där regeringen i slutändan har bestämt vilka kanaler som fått sända och vilka som inte fått sända har också varit föremål för kritik.

EU-kommissionen drog Boxer inför rätta för att de bröt mot ett utfärdat direktiv om förbud för monopol inom kryptering av TV-tjänster. Enligt EUs direktiv skulle det monopolet ha avskaffats redan under 2003. Boxer hade till och med december 2007 ett de facto-monopol på betal-TV i marknätet. Sedan dess finns i programbolagens tillståndsvillkor inte längre några krav på att anlita Boxer för krypteringstjänster.

Kanaler

Följande kanaler finns i det digitala marknätet. Siffran representerar det nummer som kanalen automatiskt får i kanallistorna.

Fri-TV indikerar att kanalen sänder utan kryptering, MUX5 indikerar att kanalen sänds i det femte nätet som har sämre täckning än de övriga fyra.

Se även

Referenser

  1. ↑ TT (30 april 1998). ”s och c gör upp om digital-tv”. 
  2. ↑ Tillstånd att sända television med digital sändningsteknik - Regeringsbeslut 1998-06-25
  3. ↑ Ändring av tillstånd att sända marksänd television med digital teknik - Regeringsbeslut 1998-12-22
  4. ↑ Pressmeddelande (27 januari 1998). ”Sveriges Television vill ha fyra digitala kanaler i marknätet”. Sveriges Television. http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=10175&a=148126. 
  5. ↑ Tillstånd att sända television - Regeringsbeslut 2000-01-20
  6. ↑ Beslut om återkallelse av sändningstillstånd, Radio- och TV-verket, 25 oktober 2001
  7. ↑ NICKELODEON KLAR ATT BÖRJA SÄNDA I DET DIGITALA MARKNÄTET, Boxer, 21 juni 2001
  8. ↑ [http://web.archive.org/web/20021204173400/www.boxer.se/releaser/press_2001_06_21.html EUROSPORT NU I DET DIGITALA MARKNÄTET ], Boxer, 21 juni 2001
  9. ↑ SÄNDNINGSSTART FÖR NYA KANALER I DET DIGITALA MARKNÄTET, Boxer, 30 november 2001
  10. ↑ Nöjeskanalen E! klar för sändning i det digitala marknätet, pressmeddelande, Millenium Media Group, 13 september 2001
  11. ↑ Förslag till fördelning av tillstånd för digitala TV-sändningar, Radio- och TV-verket, 12 november 2003
  12. ↑ Sju nya kanaler i digitala marknätet, Radio- och TV-verket 29 januari 2004
  13. ↑ Boxer utvidgar med Sveriges mest populära familj- & barnkanal - Disney Channel, pressmeddelande, Boxer, 29 januari 2004
  14. ↑ TV3, ZTV och TV8 klara att sända i marknätet, pressmeddelande, Boxer, 11 mars 2004
  15. ↑ Boxer sänder TV4 Film, pressmeddelande, 15 april 2004, Boxer
  16. ↑ Tre nya kanaler börjar sända i det digitala marknätet, pressmeddelande, Boxer, 26 april 2003
  17. ↑ TV3, ZTV och TV8 en del av Boxerpaketet, pressmeddelande, Boxer, 26 januari 2005
  18. ↑ Boxer sänder TV4 Fakta, pressmeddelande, Boxer, 7 september 2005
  19. ↑ Förslag till fördelning av tillstånd för digitala sändningar, Radio- och TV-verket, 21 november 2005
  20. ↑ Från 3 till 10 fri-tv-kanaler - nya sändningstillstånd i det digitala marknätet, Utbildnings- och kulturdepartementet, 23 februari 2006
  21. ↑ Uppdaterat: Fotbolls-VM sänds i HDTV i marknätet, pressmeddelande, Boxer, 31 maj 2006
  22. ↑ Pressmeddelande (21 december 2006). ”Nytt TV-nät över Stockholmsområdet”. Utbildnings- och kulturdepartementet. http://kultur.regeringen.se/sb/d/7597/a/74336. 
  23. ↑ Sista analoga tv-nätet släckt, Sydsvenskan, 15 oktober 2007
  24. ↑ Sammanfattning av regeringens proposition 2007/08:8: Nya regler för digital marksänd TV, Riksdagskansliet
  25. ↑ [1]
  26. ↑ Beslut om sändningsutrymmet för marksänd TV, pressmeddelande, 19 december 2007, Kulturdepartementet och Näringsdepartementet
  27. ↑ Tillstånd för digital marksänd TV , 21 december 2007, Radio- och TV-verket
  28. ↑ Tre av Sveriges Radios kanaler i marknätet för digital-tv, Sveriges Radio, 26 juni 2008
  29. ↑ SVT upplåter frekvensutrymme till SR, SVT, 12 oktober 2007
  30. ↑ Kanal 9 börjar sända dygnet runt, Boxer kundservice, 24 oktober 2008
  31. ↑ Fryser planerade investeringar i sjätte sändarnätet, Elektronikbranschen, 29 oktober 2008
  32. ↑ Nya kanaler i marknätet stoppas, Svenska Dagbladet, 29 oktober 2008
  33. ↑ Kanal Lokals sändningar upphör, Teracom Nätmeddelanden, 16 januari 2009
  34. ↑ Kanal 12 börjar sända digitalt, NWT.se, 6 februari 2009
  35. ↑ P2 Musik ny renodlad musikkanal, SR Mitt i musiken, 8 januari 2009
  36. ↑ PTS föreslår fortsatt reglering för tv i marknätet, PTS, 19 mars 2009
  37. ↑ Medieutveckling 2005, sidan 40, Radio- och TV-verket
  38. ↑ Sammanfattande slutrapport Digital-TV-övergången etapp 1, pdf, Digital-tv-kommissionen
  39. ↑ Slutrapport Digital-TV-övergången etapp 2, pdf, Digital-tv-kommissionen
  40. ↑ Slutrapport Digital-TV-övergången etapp 3, pdf, Digital-tv-kommissionen

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Marks%C3%A4nd_digital-TV_i_Sverige"
Personliga verktyg
På andra språk