Vasa
Från Rilpedia
- För andra betydelser av detta namn, se Vasa (olika betydelser).
|
|||||||
| Vasa Vaasa |
|||||||
| Kommunkod | 905 | ||||||
| Län | Västra Finlands län | ||||||
| Landskap | Österbotten | ||||||
| Läge - Latitud - Longitud |
63° 10′ 00″ 22° 00′ 00″ |
||||||
| Yta - totalt - land |
397 km² 183 km² |
||||||
| Folkmängd - Totalt Befolkningstäthet - inv/km² |
57 030 311 inv/km² |
||||||
| Språkfördelning - finska - svenska - övriga |
71,8 % 25,0 % 3,2 % |
||||||
| Webbplats | Vasa stad | ||||||
| Politik | |||||||
| Stadsdirektör/Borgmästare | Markku Lumio | ||||||
| Stadsfullmäktiges ordförande | Håkan Nordman, SFP | ||||||
| Stadsstyrelsens ordförande | Kouhi Heikki, Saml | ||||||
| Politisk fördelning |
(51 mandat) [1] - SFP: 13 - SDP: 11 - Saml: 11 - Vf: 5 - Pro Vaasa: 3 - Gröna: 3 - C: 2 - KD: 2 -Sannf: 1 |
||||||
| Administrativa data | |||||||
| Landskapsförbund | Österbottens förbund | ||||||
| Regioncentrum | Vasa | ||||||
| Härad | Vasa | ||||||
| Magistrat | Vasa | ||||||
| Skattebyrå | Vasa | ||||||
| Sjukvårdsdistrikt | Vasa | ||||||
| Försäkringskrets | Västra Finland | ||||||
| Nödcentral | Österbotten | ||||||
| Räddningsverk | Österbotten | ||||||
| Miljöcentral | Västra Finland | ||||||
| Arbetskrafts- och näringslivscentral | Österbotten | ||||||
| EU-målområde | |||||||
Vasa (finska Vaasa) är en stad med omkring 57 000 invånare i landskapet Österbotten i Västra Finlands län i Finland. Staden Vasa grundlades intill Korsholms slott 1606 av Karl IX av Vasaätten, kung över dåvarande Sverige i vilket Finland ingick. Staden hade en bit in på 1900-talet svenska som majoritetsspråk, men numera är finska språket i majoritet även om Vasa är en verkligt tvåspråkig stad den svenskspråkiga besökaren klarar sig på svenska i nästan alla offentliga sammanhang. Vasas närmaste grannkommun är Korsholm. Infjärden (fi Pukinjärvi) är en sjö i Vasa.
Innehåll |
Förteckning över orter i Vasa stad
I kommunen ingår byarna och bosättningsområdena: Aspnäs, Bobäck, Brändö (stadsdel med högskolor och universitet som Yrkeshögskolan Novia), Centrum, Dragnäsbäck, Gamla Vasa (den svenska yrkesutbildningen i Yrkesakademin), Gerby, Hemstrand, Högbacken, Höstves, Kappsäcken, Kilskiftet, Klemetsö (industriområde), Korsnäståget, Kronvik (badstrand), Melmo, Molnträsket (sjö och naturområde), Orrnäs, Prästgårdsbacken, Roparnäs (med mentalvårdsanstalt), Runsor (med Vasas internationella flygplats och industriområdet Vaasa Airport Park), Stenhaga (affärsområde), Vapenbrödrabyn, Vikinga, Västervik, Vöråstaden, Sandviken (med många av idrottsanläggningarna, t.ex. Sandvikens fotbollsstadion), Sunnanvik (med bostadsmässo-området från 2008) och den svenskaste stadsdelen i Vasa: Sundom, en intressant landsby med Söderfjärden och Öjberget intill. Enligt vetenskaplig datering finns vasaregionens äldsta spår av mänsklig aktivitet uppe på Öjberget, för 4000 år sedan.
Här finns också stranden Risöfladan, berget Öjberget, öarna Domarskäret, Långskäret (med fiskehamn), Smulterö, halvöarna Borgaren (med oljehamn), Utterön, grundet Gåsgrund (med fiskefyr), fjärdarna Korshamnsfjärden, Kråkfjärden, Norra Stadsfjärden och Södra Stadsfjärden, sundet Penikarströmmen samt viken Metviken. Cirka 10 kilometer söder om Vasa ligger Söderfjärden, ett meteoritnedslag ungefär 520 miljoner år gammalt. Det är unikt så tillvida att hela området är fast mark. Alla de tio övriga meteoritkratrarna i Finland är täckta av vatten. Kraterns randberg är klart synliga, i norr t.ex. Öjberget, som också är Vasas vintersportcentrum.
Sevärdheter
Österbottens museum är regionmuseum och är beläget i Vasa. Som konstmuseum räknas det som ett av de mest betydande i Finland med verk av många namnkunniga konstnärer. Kvarkens naturcenter Terranova finns i bottenvåningen och fungerar också som infopunkt för Finlands första och enda Unescos världsnaturarv i Finland: Kvarkens skärgård.
Mitt på Söderfjärden finns den nyaste sevärdheten i vasatrakten: Söderfjärdens Meteoria (fi. Meteoriihi), invigd av minister Ole Norrback 27.6.2008. Den är ett besökscenter, uppbyggd i en ria. Inne i rian finns utställningar om meteoritnedslaget och den i många avseenden unika Söderfjärden. En tio minuters multimedia-visning (finns på svenska, finska och engelska) berättar åskådligt om detta. Bakom projektet står Sundom Bygdeförening och ett flertal sponsorer. I rian finns också inrymt vasaregionens enda astronomiska observationspunkt med ett rymdteleskop. Den astronomiska föreningen Andromeda i Vasa svarar för observatoriedelen. Söderfjärden är Finlands viktigaste rastplats för höstflyttande tranor. Hösten 2006 fanns samtidigt 7160 tranor på Söderfjärdens tröskade åkrar.
På ön Vasklot (uttalas vassklo:t, fi. Vaskiluoto) strax utanför Vasa finns hamn, järnvägsstation, nöjesparken Wasalandia, badanläggningen Tropiclandia och campingplatsen. Från färjehamnen avgår så gott som dagligen, året om, RG-lines färja RG1 till Umeås uthamn Holmsund i Sverige, körtid 4,5 h. Vasklot fick järnvägsförbindelse år 1900 och stationen är ritad av arkitekten Bruno Granholm. Stationsområdet är skyddat av Museiverket. De intilliggande byggnaderna är från 1890- och 1910-talet.
Historia
Vasa grundlades 1606 av Karl IX invid foten av Korsholms vallar, och erhöll sina första privilegier 1611, varvid staden, som därförinnan kallats Mustasaari, Mussor, tilldelades namnet Vasa till åminnelse av Sveriges då regerande konungaätt, Vasaätten. Karl IX var den yngste sonen till Gustav Vasa.
Under finska kriget utkämpades på stadens gator den 25 juni 1808 en häftig strid mellan en avdelning landstigna svenska trupper under Bergenstråhles befäl och ryska ockupationstrupper, efter vilken strid följde en fem dagars våldsam plundring av staden genom de ryska trupperna.
Efter att ha förstörts vid en brand den 3 augusti 1852 flyttades staden 7 km närmare havet. Kyrkoruinen och det fåtal stenbyggnader som kvarstod efter branden kan beses i Gamla Vasa.
Genom kejserligt manifest 1855, med anledning av några enskilda stadsbors anhållan, förändrades den nya stadens namn till Nikolaistad. Alla försök att få ändringen att återgå var förgäves, intill dess efter ryska revolutionen 1917 staden återfick sitt gamla namn, som hela tiden fortlevat i dagligt tal.
I augusti 1855, under det pågående Krimkriget bombarderade den engelska flottan Brändö hamn.
Under finska inbördeskriget 1918 tog en del av landets regering sin tillflykt till Vasa, som blev det vita Finlands centrum. Den vita senaten, Finlands Senat, höll till i stadshuset. Som erkänsla för det understöd stadens invånare lämnat vid den lagliga ordningens återställande erhöll staden rätt att i sitt vapen föra Finlands frihetskors. På de rikssvenska frivilliga brigadmedlemmarnas hjältegrav i Vasa, den s.k. Svenska kullen, har på initiativ från Sverige rests ett monument med de stupades namn.
Isvägen över Kvarken från Umeå uthamn i Holmsund till Vasa utgjorde en viktig försörjningsrutt för Finland under vinterkriget 1939–1940, då Vasa utsattes för ryskt bombardemang.
Medier
I Vasa utges den svenskspråkiga tidningen Vasabladet samt den finskspråkiga Pohjalainen och på nätet Vaasalaisia.info (http://www.vaasalaisia.info).
Högre utbildning
- Helsingfors universitets juridiska utbildning i Vasa
- Västra Finlands designcentrum Muova
- Svenska handelshögskolan
- Yrkeshögskolan Novia
- Vasa yrkeshögskola
- Vasa universitet
- Åbo Akademi
Sport
- VPS Vaasan Palloseura
- Vasa IFK Vasa Idrottsförening Kamraterna
- Vasa Sport
- Sundom IF En växande idrottsförening
Kända människor från Vasa
- Rabbe Grönblom - affärsman
- Kenneth Haglund - autor till datorprogrammet YAWC
- Barthold Rudolf Hast - läkare
- Jarl Hemmer - författare
- Mikaela Ingberg - spjutkastare
- Björn Kurtén - paleontolog, författare
- Toivo Kuula - kompositör
- Viljo Revell - arkitekt
- Jacob Tegengren - poet
- Abraham Wasastjerna - affärs- och industriman, från början namnet Falander
- Inga-Britt Wik - poet
- Oskar Osala - ishockeyspelare
Se även
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Vasa
- Vasa stad
- Landskapet Österbotten
- Länsstyrelsen i Västra Finlands län
- Om tvåspråkigheten
- Art-blog på finska
Referenser
- Julkunen, Mikko: Vaasa - Vasa. Vasa: bokförlaget Vaasa, 1982. ISBN 951-660-076-X (Bilderbok med svensk text.)
Fotnoter
|
|||||||||||||||||||
