Kaspisk trut
Från Rilpedia
?Kaspisk trut Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
---|---|
Adult kaspisk trut i Polen.
|
|
Systematik | |
Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
Rike: | Djur Animalia |
Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass: | Fåglar Aves |
Ordning: | Vadarfåglar Charadriiformes |
Underordning: | Måsfåglar Lari |
Familj: | Måsar och trutar Laridae |
Släkte: | Larus |
Art: | Kaspisk trut L. cachinnans |
|
|
§Larus cachinnans Auktor: Pallas, 1811 |
|
Juvenil kaspisk trut i Polen.
|
|
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
Kaspisk trut (Larus cachinnans) är en trut inom familjen Laridae. Dess taxonomi är omdiskuterad och tidigare klassificerades den som underart till gråtrut.
Innehåll |
Taxonomi
Detta taxon, som ingår i gråtrutskomplexet, har en mycket omdiskuterad status. Den räknades tidigare som en underart av gråtrut och ibland har även medelhavstrut (Larus michahellis) klassificerats som underart till kaspisk trut. Vintern 2003 beslutade SOF att splitta upp delar av gråtrutskomplexet i fyra goda arter, varav kaspisk trut var en. I januari 2008 publicerade British Ornithologists' Union (BOU) sitt beslut att även de numera behandlar kaspisk trut som god art.[2]
Taxonet Larus (cachinnans) barabensis (Johansen, 1960), ibland kallad "stäpptrut",[3] behandlas ofta som underart till kaspisk trut men kan vara en egen art. Ibland kategoriseras den även som underart till gråtrut eller silltrut. Den är också genetiskt mycket närbesläktad med sin nordliga granne, underarten taimyrensis av sibirisk trut (Larus heuglini). Larus (cachinnans) barabensis häckar i Centralasien, i synnerhet i norra Kazakhstan. Data om dess exakta vinterkvarter är få men man tror att den är en långflyttare som övervintrar i sydvästra Asien, från Persiska viken till nordvästra Indien. Det finns möjliga fynd av detta taxon i Hong Kong och Sydkorea.
Taxonet Larus (vegae/cachinnans) mongolicus (Sushkin, 1925), ibland kallad "mongolisk trut", kan antingen vara en underart till kaspisk trut eller "vegatrut" (Larus vegae) men behandlas ibland som egen art. Den häckar i Mongoliet och områden däromkring, och den flyttar sydöst om vintern.
2007 beslutade (BOU) att klassificera barabensis som nära besläktad med heuglini, och båda dess taxon som underarter till silltrut (Larus fuscus), medan man istället klassificerade mongolicus, vegae och smithsonianus (Amerikansk gråtrut) som en art. Denna uppdelning är dock omdiskuterad.
Populationen som häckar i västra delen av kaspiska havet uppvisar ibland vissa dräktskillnader i jämförelse med de som häckar i de östra delarna. På grund av detta så behandlar vissa den västliga populationen som underarten L. c. ponticus (Stegmann, 1934).
Taxonet armenisk trut (Larus armenicus), som häckar i Armenien, östra Turkiet och nordvästra Iran, behandlas idag oftast som en egen art men kategoriseras ibland fortfarande som en underart till kaspisk trut.
Utseende
Att artbestämma en kaspisk trut från en gråtrut eller en medelhavstrut kräver stor erfarenhet, speciellt om man inte befinner sig i fågelns häckningsområde och man får se en fågel på sitt andra levnadsår i en gråspräcklig fjäderdräkt. Men det finns signifikanta skillnader. Däremot ska det tilläggas att en av dessa skillnader inte räcker för att man ska vara säker på att det är en kaspisk trut, utan det behövs flera diagnostiska detaljer som ska överensstämma för att man med säkerhet ska veta vad det är man tittar på.
Eftersom kaspisk trut häckar längre söderut än svenska gråtrutar så ruggar de tidigare och anlägger därför sina dräkter tidigare. Därför kan en grå trut som är inne i en annan dräktfas än de andra trutarna runt omkring vara en bra indikation på att det är en annan art. Rätt åldersbestämning är en förutsättning för att man ska kunna arta fågeln.
- Bild av adult kaspisk trut fotograferad 4 december 2006 i Brantevik i Skåne.
- Bild av adult gråtrut fotograferad vid samma tillfälle för jämförelse.
Notera förutom de olika ruggningsfaserna även att den kaspiska truten har en större utbredning av svart på de yttre vingpennorna och att den har komplett svart band på sex vingpennor istället för gråtruten som vanligtvis har det på fem. Det svarta partiet på de yttre vingpennorna hos den kaspiska truten har en utbredning som en månskära medan gråtrutens är mer triangelformad.
Läs mer om trutars ruggning.
Den kaspiska truten har längre ben än en gråtrut och den häckande fågeln har en gulaktig ton istället för gråtrutens tuggummiskära. Däremot är nyansen mer gulgrön än hos medelhavstruten som har kraftigt gulare färg. Dessa nyansskillnader gäller också för näbben. Då ska det tilläggas att de adulta kaspiska trutarna som inte häckar, vilket gäller den absoluta merparten av sedda fåglar i Sverige, har en än mer ickegul ton som istället går mer i gul-grön-grå-rosa. Kaspisk trut har oftast mörk pupill.
Näbben hos kaspisk trut ser längre ut än hos gråtruten och näbbspetsen är mer flack. Huvudformen skiljer sig då näbben i det närmaste omärkligt glider över i den flacka pannan och huvudets högsta punkt befinner sig bakom ögat till skillnad från gråtruten som har ett mer jämnt rundat huvud utan tydliga vinklar. Medelhavstruten i sin tur har ett mer fyrkantigt format huvud.
Den flygande kaspiska truten har en buk som i det närmaste går lite inåt vilket gör att de lägsta punkterna på fågeln befinner sig både framför och bakom buken till skillnad från gråtruten som har en rund buk.
Utbredning
Tidigare ansågs kaspisk trut bara häcka i området runt Kaspiska havet och österut till Transbajkal. På senare tid har man funnit att den även häckar i Polen och Tyskland, och österut till Balkhashsjön och allra västligaste delarna av Xinjiang.[4] Vissa delar av populationen flyttar vintertid. Den övervintrar vid Kinas sydostkust, runt Persiska viken och Pakistans kustremsa, vid Röda havet, runt Turkiets kuster både i norr mot Svarta havet och i sydväst mot Medelhavet, och vid norra Europas kuster i främst Nederländerna, Danmark, Tyskland och Polen.
Kaspisk trut i Sverige
Sedan 2003 då kaspisk trut blev en egen art i Sverige har fågelskådare haft ett större fokus på att finna dessa trutar och därmed har också antalet dokumenterade kaspiska trutar ökat markant. Speciellt höst och vintertid ses de främst kring kusterna i södra Sverige, på västkusten och kring de södra kusterna i Östersjön främst kring Öland och Gotland. Merparten av dessa fåglar har setts från och med augusti till och med första veckan i november. Till största delen är det icke adulta fåglar som påträffas.
Status
Kaspisk trut har ett stort utbredningsområde som uppskattas till 1,000,000-10,000,000 km². Värdlspopulationen uppskattas till 770,000-1,800,000 individer och IUCN klassificerar den som livskraftig (LC).[1]
Referenser
Noter
- ↑ 1,0 1,1 BirdLife International 2008. Larus cachinnans, In: IUCN 2008. 2008 IUCN Red List of Threatened Species. <www.iucnredlist.org>. Läst 28 november 2008.
- ↑ BOU recommends Caspian Gull and American Herring Gull split, www.birdwatch.co.uk, läst 2008-11-28
- ↑ Stäpptrut (Larus f barabensis), www.sofnet.org, läst 2008-11-28
- ↑ <Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom.
Källor
- Christian Cederroth (2004) Grå trutar av tre slag, Vår fågelvärld, vol.63, nr.7, sid:30-36
- A. R. Dean (2008) Caspian Gull Larus cachinnans, Gulls in the West Midlands Region, <www.deanar.btinternet.co.uk>, läst 2008-11-28
- A. R. Dean (2008) Steppe Gulls Larus barabensis (/cachinnans?), Gulls in the West Midlands Region, <www.deanar.btinternet.co.uk>, läst 2008-11-28
- Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
Externa länkar
- Sveriges ornitologiska förening - Kaspisk trut
- Club 300 - Fyndstatistik