Från Rilpedia

Fasta kroppar blir större (utvidgar sig) när de blir varmare och enligt samma princip mindre när de blir kallare. Utvidgningskoefficienten är ett tal som anger hur stor denna effekt är för ett visst ämne.

När ett material värms upp utvidgar det sig oftast. (Ett viktigt undantag är vatten mellan fryspunkt och 4°C.) Olika material utvidgar sig i olika grad, och ett mått på denna egenskap kallas längdutvidgningskoefficient, och den mäts i K^-1, men anges ofta i den mindre enheten mm/m/°C.

Det faktum att olika metaller har olika längdutvidgningskoefficient utnyttjas i bimetallfjädrar som sitter i termostater och blinkreläer.

Några exempel på ämnen och deras längdutvidgningskoefficienter:

• Aluminium: 2,3 mm/meter/100 kelvin
• Betong (torr): 1,2 mm/meter/100 kelvin
• Bly: 2,9 mm/meter/100 kelvin
• Glas (fönster): 0,8 mm/meter/100 kelvin
• Granit: 0,8 mm/meter/100 kelvin
• Guld: 1,4 mm/meter/100 kelvin
• Is: 5,0 mm/meter/100 kelvin
• Järn: 1,2 mm/meter/100 kelvin
• Kalksten: 0,5-1,6 mm/meter/100 kelvin
• Kisel: 0,25 mm/meter/100 kelvin
• Kol (grafit): 0,2 mm/meter/100 kelvin
• Koppar: 1,7 mm/meter/100 kelvin
• Magnesium: 2,6 mm/meter/100 kelvin
• Mässing: 2,1 mm/meter/100 kelvin
• Natrium: 7,0 mm/meter/100 kelvin
• Nickel: 1,3 mm/meter/100 kelvin
• Paraffin: 10-20 mm/meter/100 kelvin
• Platina: 0,89 mm/meter/100 kelvin
• Plexiglas: 7-10 mm/meter/100 kelvin
• Rostfritt stål: 1,8 mm/meter/100 kelvin
• Silver: 1,9 mm/meter/100 kelvin
• Stål: 1,2 mm/meter/100 kelvin
• Svavel (rombiskt): 6,1 mm/meter/100 kelvin
• Svavel (monoklint): 12 mm/meter/100 kelvin
• Tenn (vitt): 2,7 mm/meter/100 kelvin
• Trä: 0,5-3,0 mm/meter/100 kelvin
• Uran: 1,3 mm/meter/100 kelvin
• Volfram: 0,45 mm/meter/100 kelvin
• Zink: 3,0 mm/meter/100 kelvin