Sveriges kommuner

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Kommuner i Sverige)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Kommungränserna inom Sverige.

Sverige är indelat i 290 kommuner (se även lista över Sveriges kommuner). Kommunerna grupperas i landets 21 län. Sverige har en enhetlig kommuntyp och ingen rangordning och inga privilegier förekommer. Sveriges kommuner är, i internationell jämförelse, ytmässigt stora och omfattar i allmänhet såväl tätbebyggelse som landsbygd. Den tätort som är huvudort i en kommun benämns centralort.

Kommunernas verksamhet regleras genom kommunallagen från 1992. En kommun bildas genom beslut av regeringen och i detta beslut fastslås också kommunens namn, medan beslut om kommunens vapen däremot sedan 1970-talet tas av kommunen själv.

I varje kommun finns en folkvald församling, kommunfullmäktige, som beslutar om kommunens frågor; kommunstyrelsen, utsedd av kommunfullmäktige, leder verksamheten. Verksamhetern regleras till största delen av kommunallagen och finansieras av kommunalskatter, avgifter och statsbidrag. Kommunala beslut kan överklagas antingen genom laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär.

Vissa kommuner, speciellt större, kan ha kommundelsnämnder (ibland med andra benämningar som områdesnämnd eller stadsdelsnämnd). Alla kommuner är vidare indelade i församlingar (totalt 2 512 stycken) som tjänar en viss roll inom folkräkning och valsystem.

Innehåll

Historia

Förr sköttes alla socknens ärenden på sockenstämman. Det förändrades 1843 då kyrkorådet tog hand om det kyrkliga medan sockennämnden fick ansvaret för de borgerliga frågorna. Sockenstämman tog hand om andra ärenden, såsom hälsovård. År 1863 avskaffades socknen som administrativ enhet. Samtidigt skildes de världsliga uppgifterna från de kyrkliga. Kyrkans grundorganisation blev församlingen, den världsliga grundenheten kallades därefter kommun.

I och med 1862 års kommunalförordningar skapades således grunden till det nuvarande kommunala systemet i Sverige. År 1863 bildades borgerliga landskommuner som i de allra flesta fall motsvarade en gammal socken. Utöver landskommunerna fanns även ett antal stads- och köpingskommuner.

Man inrättade kommunalstämma som var högsta beslutande i alla små kommuner. Från 1919 blev kommunfullmäktige obligatoriskt även i de små kommunerna. Den löpande skötseln av kommunen handhades av kommunalnämnd som senare kom att benämnas kommunstyrelse. Man inrättade landsting som skulle ta hand om de områden som blev för tunga för en kommun att sköta. Riksdagen beslutade 1946 att förändra kommunsystemet. 1952 års storkommunreform resulterade i att antalet kommuner minskade från 2 498 till 1 037 genom sammanslagningar. Efter storkommunreformen utökades kommunernas ansvarsområden ytterligare vilket innebar att reformen ansågs otillräcklig och 1961 fastslog en statlig utredning att en ny kommunreform var nödvändig. Utredningens förslag medförde även slutet för uppdelningar i städer, köpingar och kommuner men föreslagna sammanslagningar skulle vara frivilliga. Processen gick dock långsamt vilket aktualiserade tvångssammanslagningar. Detta beslutades 1969 och innebar att reformen skulle vara genomförd 1974. Det innebar att antalet kommuner minskade från drygt 1 000 till 278 mellan åren 1962 till 1974. Den senaste kommunsammanslagningen ägde rum 1977. Efter 1977 har antalet kommuner ökat något efter ett antal kommundelningar. Idag finns det 290 kommuner.

Vid kommunreformen 1952 minskade antalet kommuner i Sverige från cirka 2 500 till cirka 1 000 för att sedan minska till 278 stycken år 1974. Vid kommunreformen 1971 avskaffades de skilda kommuntyperna stad, köping och landskommun samt även municipalsamhällena, som inte var kommuner i egentlig mening. Då infördes ett enhetligt kommunbegrepp (se vidare Kommunreformer i Sverige).

Den kommunala administrationen

Det politiska styret i en kommun är uppbyggt genom ett direktvalt kommunfullmäktige, som väljs på samma sätt och på samma dag som riksdagen, med partival. Under kommunfullmäktige finns styrelsen (eller som den oftast kallas: kommunstyrelsen) som sköter det övergripande löpande politiska arbetet och därtill finns olika nämnder och styrelser som sköter kommunens åtaganden inom olika områden. Så brukar det bland annat finnas en byggnadsnämnd som handlägger bygglov, en utbildningsnämnd som har hand om skolfrågor, en socialnämnd som har ansvaret för försörjningsbistånd och så vidare. Kommunstyrelsen och övriga nämnder och styrelser är politiskt sammansatta i proportion till partiernas storlek i kommunfullmäktige.

Endast ett fåtal politiker brukar vara heltidsanställda i kommunen, de flesta kommunalpolitiker sköter sina uppdrag på fritiden, vid sidan om andra jobb. En kommuns politiska ledare brukar vara ett kommunalråd, en kommun har ofta ett eller några kommunalråd samt ibland några politiska sekreterare som assisterar dessa i politiska frågor.

Under nämnder och styrelser finns kontor och förvaltningar med anställda tjänstemän som skall verkställa politikernas beslut och sköta det dagliga arbetet i kommunens verksamheter. Dessa tjänstemän är inte politiskt tillsatta.

Varje kommunal styrelse, nämnd och kontor är en myndighet. Kommunfullmäktige räknas dock inte som en myndighet, det är i stället, likt Sveriges riksdag, en beslutande församling. Kommunstyrelsen kan jämföras med en lokal regering, men i så fall en samlingsregering eftersom alla större partier får platser i kommunstyrelsen.

Kommunernas uppgifter

De svenska kommunerna har enligt lag ansvar för:

All annan verksamhet sker på frivillig grund, till exempel:

Se även

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Sveriges_kommuner"
Personliga verktyg