Albert Engström
Från Rilpedia
Albert Laurentius Johannes Engström,[1] född 12 maj 1869 i Bäckefall i Lönneberga församling, Kalmar län, död 16 november 1940 på S:t Görans sjukhus i Stockholm (begravd i Hult), var en svensk konstnär, tecknare och författare.
Ibland sägs Engström vara en av Sveriges mest folkkära konstnärer och författare.[källa behövs]
Innehåll |
Biografi
Han föddes i Lönneberga socken, men större delen av sin barndom bodde han i Hult, ett litet stationssamhälle i närheten av Eksjö, där hans far var stins.
Engström kom in i fjärde klassen på Norrköpings högre allmänna läroverk 1882, tog studenten den 11 juni 1888 och skrev därefter vers och prosa i Eksjötidningen och Smålands Allehanda. På hösten 1888 svarade han på en tidningsannons och fick plats som informator hos familjen Norström i Mullsjö, vid Smålandsgränsen. I september 1889 kom Engström till Uppsala för studier i latin och grekiska och skrevs då in i Östgöta nation. Under studietiden blev han god vän med Bruno Liljefors. Efter fyra terminer slutade han sina studier i Uppsala och reste på våren 1891 hem till Hult. Tiden i Uppsala ägnade han åt nationslivet, där han blev både klubbmästare och Rolighetsminister i Östgöta nation. Den 21 maj 1890 inkallades Engström till exercis på Hultsfreds slätt i Södra Vedbo kompani, vilken varade till 14 juni. I mitten av mars 1892 började Engström som frielev hos Carl Larsson på Valands konstskola i Göteborg. Han stannade där fram till vårterminens slut den 6 maj 1893. 1895 gick Engström på Konstakademins etsarskola och tog lektioner för professor Axel Tallberg. Samma år blev han även medlem i Publicistklubben i Stockholm.
I augusti 1893 återvände Engström till Göteborg, där han bodde i sin gamla bostad Ullstorp vid Örgrytevägen. Han påbörjade en beställning han fått på rekommendation av Carl Larsson, att för Ölhallen Weise måla en fris med grotesker, som skulle bli en meter hög och 40 meter lång. Redan 24 augusti kunde han meddela Carl Larsson, att han fullbordat målningen och fått 500 kronor i arvode.
Engström var en mycket skicklig tecknare, och hans skämtteckningar med figurer som Kolingen och Bobban publicerades i tidningar som Söndags-Nisse och sedermera den egna tidningen Strix, och blev på detta vis mycket kända. Han gjorde många karikatyrer av dåtidens överheter - präster, borgare och officerare. Man kan där se ett tydligt släktskap med Döderhultarn. Som författare debuterade han 1905 med En bok.
År 1925 blev Engström tillförordnad professor i teckning vid Konsthögskolan och fungerade där till år 1935.
Engström var engagerad i Folkomröstningen om rusdrycksförbud i Sverige 1922. Hans sympatier låg hos nej-sidan, ett engagemang som resulterade i affischen Kräftor kräva dessa drycker. Engström lär själv ha haft ett ganska problematiskt förhållande till alkoholdrycker.
I samband med hans 60-årsdag öppnades en jubileumsutställning i Konstakademien med teckningar och akvareller.[2] Med anledning av firandet gav han ut en berättelsesamling, "Vid en milstolpe".
Engström tillbringade under några år mycket tid på Gotska Sandön, och han har skrivit det kanske mest omfattande verket om ön. Han har även gjort många akvareller och teckningar från Roslagen, där han hade en ateljé på en klippa i Grisslehamn.
På våren 1938 försämrades Engströms syn så starkt att han succesivt tvingades sluta arbeta.
I samband med hundraårsdagen av Engströms födelse gav Postverket ut två frimärken med ett självporträtt av honom. I Eksjö finns ett Albert Engström-museum.
Utmärkelser
Engström intogs 1901 i stockholmslogen Carl Michael av Samfundet SHT, där han fick namnet Strix. Han invaldes i Konstakademien 1919 och var ledamot av Svenska Akademien från 1922, då han ersatte Oscar Montelius på stol nr 18. Han invaldes 1926 i Sällskapet FebruariGubbarna, stiftat 1852, ett sällskap med "kulturella intressen i angenäm och kamratlig samvaro".
Engström blev filosofie hedersdoktor i Uppsala 1927, tillsammans med Bruno Liljefors.
Familj
Engström var son till lantbrukaren Laurentius (Lars) Erhard Engström (född 1841 i Vånga, Östergötlands län, död 1926 i Hult, Jönköpings län) och Antigonia Margareta (Gonny) Lindner (född 1843 i Vena, Kalmar län, död 1924 i Hult). Fadern blev sedermera tjänsteman vid Tändsticksfabriken i Mariannelund och senare stationsinspektor vid Nässjö-Oskarshamns järnväg, först i Bohult och därefter i Hult från 1878 och fram till sin död.
Engström träffade Sigrid Sparre i slutet av februari 1892, förlovar sig med henne samma år och de gifter sig 23 september 1894. Barn: Malin (1897-1967), Lisa (1901-1982) och Lars-Bruno (1910-1972). Malin var under åren 1916-1918 förlovad med Evert Taube.
Engströms kända syskon var år 1890: Antigonia Maria Hildegard, född 1873 i Hässleby, Jönköpings län, Signe Antigonia Eleonora, född 1879 i Hult, Jönköpings län samt Torbjörn Lars Einar, född 1887 i Hult.¹
Den 16 november 1940 låg Engström i sin sjuksäng när det var dags för skiftbyte. Som brukligt var steg den nya sköterskan fram till bädden, neg, och presenterade sig: -Syster Rut! Engström böjde då med stor ansträngning huvudet till en bugning och replikerade: -Broder Albert! Sedan dog han... Albert Engström begravdes söndagen den 24 november på Hults kyrkogård bredvid sina föräldrar. Jordfästningen förrättades av hans gamle vän, hovpredikanten Gustaf Malmberg, som bland annat sa: "I denna bygd har hans vagga stått. Nu kommer han åter från det skiftande livet för att gå till vila vid fars och mors sida. Ett människoliv är avslutat, rikt och sällsamt som en saga, underbarare än den, som spände sin skimrande himmel över den lille läsande gossen i stationshuset...".
Taube om Engström
"Han hade ett egenartat ansikte med Ögon som Minervas fågel under en högvälvd tung panna med lugg... Hans hårda men känsliga ciselerade näsa, faunmunnen som omgavs av stripigt franskt bockskägg, med ett ord: hans ansikte fängslade svenskarna till den grad att alla måste titta ditåt där han satt. Han gick mjukt och tyst som en björn och hade en småländsk sjömans gängliga figur. Man kom att tänka på skeppsbrott och slädfärder när han kom in i ett rum. Men han förde tanken till annat också. Han kunde le precis som Velázqueź vingud och gapskratta som en rallare..." [3]
Bibliografi i urval
Referenser
Noter
- ↑ Släkten Engström kom från Bondängen, Drothems socken, Östergötlands län, redovisas i Svenska släktkalendern årgångarna 1917 och 1930. Gonny Lindners far, Per Lindner, var vice pastor i Vena, son till bonden och magasinsföreståndaren Jonas Pettersson i Bäckefall, Lönneberga socken. En syster till Per Lindner, Sofia Jonsdotter, blev farmors mor till författarinnan Astrid Lindgren.
- ↑ Gustaf V och hans tid 1928-1938, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13379-8 s.87
- ↑ Jag kommer av ett brusand' hav : Barndomsminnen från Vinga och Göteborg på Oscar II:s tid, Evert Taube, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1952
Tryckta källor
- Händelser man minns - en krönika 1920-1969, fil dr Harald Schiller 1970
- Antologia Engstroemiana, red. Agne Rundqvist, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1991
Webbkällor
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Albert Engström
- Albert Engströms samlade, på Projekt Runeberg
- Albert Engström sällskapet
- Albert Engström i LIBRIS
- Albert Engström på Eksjö museum
| Företrädare: Oscar Montelius |
Svenska Akademien, Stol nr 18 1922-1940 |
Efterträdare: Gunnar Mascoll Silfverstolpe |
