Från Rilpedia

Exercis är ett begrepp som inom krigsväsendet betecknar truppers övning med avseende på rörelser, vapnenhantering och i (äldre) stridsformationer.

Exercisen har följaktligen till uppgift först och främst att lära soldaten väl nyttja sitt vapen och med lätthet utföra alla de rörelser, vilka förekommer i trupp, samt därjämte att bibringa truppavdelningarna (från kompaniet till brigaden) förmåga att verkställa alla de rörelser, som betingas av deras stridsverksamhet. Exercisen har ännu en uppgift, nämligen att vänja soldaten vid den disciplin, den uppmärksamhet och den snabbhet (både i uppfattning och handling), som är nödvändiga för en soldat, samt att fysiskt träna soldaten.

Den enskilda utbildningen verkställs i exercishus eller på en exercisplats med jämn och fast mark, alltefter klimatets fordringar; inövandet av stridsformerna sker på exercisplatsen, varefter man övergår till exercis i terrängen eller tillämpningsövningar, varvid de inlärda rörelserna tillämpas.

Grekerna, i synnerhet spartanerna, vilka var utmärkta soldater, exercerade ganska mycket; likaså romarna (krigshär hette på deras språk exe'rcitus, d. v. s. en till krig övad skara). Under medeltiden stred var och en för egen räkning, och först mot dess slut infördes exercis i Karl den djärves och Ludvig XI:s härar. Med införandet av stående härar kom exercisen åter till heder; och dess betydelse har ännu mera ökats i våra dagar, då soldatens tjänstetid blivit kort, men de fordringar man ställer på soldaten däremot ganska stora, dock måste exercisen numera träda tillbaka för andra utbildningsgrenar, såsom fälttjänst, skjutning m. m.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).