Lönneberga församling
Från Rilpedia
| Lönneberga församling | |
| Län | Kalmar län |
|---|---|
| Kommun | Hultsfreds kommun |
| Stift | Linköpings stift |
| Kontrakt | Sevede och Aspelands kontrakt |
| Folkmängd | 1206 invånare |
| Församlingskod | 086002 |
| Pastoratskod | 021306 |
| Källa: SCB. Folkmängd för år 2006. | |
Lönneberga församling är en territoriell församling inom Svenska kyrkan i Sevede och Aspelands kontrakt av Linköpings stift. Församlingen ingår i Hultsfreds pastorat och ligger i Hultsfreds kommun i Kalmar län.
Innehåll |
Allmänt
Lönneberga församling ligger på sydsvenska höglandet väster om Vimmerby och Hultsfred. Församlingen domineras av en dalgång längs Silverån samt i övrigt av kuperad skogsbygd. Den har spridd bebyggelse. Största ort är Silverdalen, sammanvuxen med grannorten Lönneberga.
Området genomkorsas av länsväg 129 samt av Nässjö-Oskarshamns Järnväg med station i Lönneberga.
Historik
Församlingen har ett fåtal fornlämningar. Från stenåldern finns dock några boplatser. Den nuvarande bygden härrör från medeltiden.
År 1930 hade Lönneberga socken 1451 invånare på en yta av 92 kvkm. Samma år hade socknen 836 hektar åker och 6298 hektar skogsmark.
Geografisk avgränsning etc
Lönneberga församling gränsar i norr mor Pelarne församling i Vimmerby kommun. Gränsen följer delvis Silverån. Nordost om Silverån ligger ett cirka 10 kvkm stort område som tillhör Lönneberga. Mitt i den lilla Gallebosjön ligger "tresockenmötet" Lönneberga-Pelarne-Vimmerby. Vimmerby församling ligger härifrån i nordost.
Lönneberga församling sträcker sig i en långsmal form ner mot Hultsfred och församlingsområdet innefattar, i sydost, större delen av Hultsfreds flygplats. Strax väster om riksväg 34 ligger ett "tresockenmöte" Lönneberga-Vimmerby-Hultsfred, varifrån församlingsgränsen viker skarpt mot sydsydväst för att söder om flygplatsen falla ut i Silverån. Gränsen mellan Lönneberga och Hultsfreds församling följer Silverån uppströms cirka 5 km till en punkt nedströms Silverdalen. Här faller gränsen av söderut till "tresockenmötet" Lönneberga-Hultsfred-Målilla med Gårdveda.
I söder har Lönneberga en cirka 8 km lång gräns mot Målilla med Gårdveda församling. Vid Munkemossen i sydväst ligger "tresockenmötet" Lönneberga-Målilla med Gårdveda-Karlstorp.
Församlingen har därefter en cirka 10 km lång sydvästgräns mot Karlstorps församling i Vetlanda kommun (Jönköpings län). Väster om torpet Lindefall, som är Lönneberga församlings västligaste bebyggelse ligger "tresockenmötet" Lönneberga-Karlstorp-Hässleby (tillika "trekommunmöte" Hultsfred-Vetlanda-Eksjö), vilket innebär att församlingen i nordväst avgränsas av Hässleby församling i Eksjö kommun. Även gränsen mot Hässleby är cirka 10 km lång och faller ut i Silverån vid "tresockenmötet" Lönneberga-Hässleby-Pelarne.
Förutom Lönneberga och Silverdalen kan följande byar inom församlingen nämnas: Katebo, Sjöarp, Djursbo och Svensmåla i nordväst, Saxemåla i väster och Lönneberga kyrkby, Bäckefall, Haddarp samt Åkarp i den centrala delen av församlingen.
Sjön Linden är församlingens största sjö och ligger i väster på gränsen mot Karlstorps församling, till vilken sjöns västra del hör. Linden avvattnas genom Lillån till Silverån.
Ortnamnet
År 1343 skrevs Lynebærgh. I ordet finns en biform till lönn, vilket på fornsvenska var lyn eller løn. Efterledet bærgh = "berg".
Litterär tradition
Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga har endast hämtat sitt namn från Lönneberga socken, från vilken Lindgren dock lär ha hämtat miljöinspiration.
En direkt litterär anknytning har socknen dock genom Albert Engström, som 1869 föddes på gården Bäckefall strax väster om Lönneberga kyrka. På samma gård växte Astrid Lindgrens farmors mor Sofia upp. Hon var syster till Albert Engströms morfar, vilket innebär att Astrid Lindgrens farmor och Alberts mor var kusiner. Albert Engströms familj flyttade år 1873 till Mariannelund (och senare till Hult nära Eksjö).
I kyrkskolan arbetade kantor Victor Haak (1874-1969). Han är känd under pseudonymen Danjel ve Korsgrinna och skrev folklivsskildringar och dikter på bygdemål. Hans bok Skrattsalver. Dikter, mest på nordsmåländskt landsmål utgavs 1942 av Wahlström & Widstrands förlag.
Sandro Key-Åberg (1922-1991) hade under en lång följd av år sitt fritidshus i Fridhems nedlagda skola några kilometer norr om Bäckefall. Han skrev 1982 boken Fridhem Småland Sverige där han skildrar trakten och dess skollärare.
Litteratur
- Engström, Albert: Ur mina memoarer - berättelsen om Thanatos (1927) är förlagd till födelsegården Bäckefall
- Haak, Victor (1874-1969): Sockenbeskrivning över Lönneberga, Vimmerby 1954
- Key-Åberg, Sandro (1922-1991): Fridhem Småland Sverige, Stockholm, Bonnier, 1982, ISBN 91-0-045571-7
- Lönwe, Hugo (1909-1971): Lönneberga socken. Ett försök till en hembygdsbeskrivning, utg. av Lönneberga hembygdsgille 1980
- Silverdalen. Historien om ett småländskt pappersbruk, Uppsala 1944
- Stenberg, Alma (1888-1972) (lärare i Fridhems skola): Solbjälkar - dikter, Stockholm, Seelig, 1942, LIBRIS-id 1458359
- Stenberg, Alma (1888-1972): Sådant händer i de bästa samhällen - roman, eget förlag, Eksjö, 1945, LIBRIS-id 1458360
Se även
Källor
- Nordisk familjebok, upplaga 3, band 13, 1930
- Nationalencyklopedin
- Åkerman, Petter; Sällsamheter i Småland - del 2 Nordöstra delen, Rabén & Sjögren, 1988, ISBN 91-29-58515-5
Externa länkar
|
|||||||
