Från Rilpedia

Köping-Hults Järnväg var den första järnvägsträckan och järnvägsbolag i Sverige som behandlats av riksdagen.

Redan 1845 hade majoren vid Flottans mekaniska kår, greve Adolf Eugène von Rosen, fått rätt att under 20 års tid anlägga järnvägar i Sverige. Tanken var att med bland annat engelskt kapital bygga järnvägslinjer. Då detta misslyckades vände han sig 1848 till Riksdagen för att få statsstöd för anläggandet av en järnväg från Örebro till Hult, som var en lasthamn vid Vänern. Tanken var att skapa en förbindelse mellan Stockholm och Göteborg, som skulle gå via Mälaren samt den nya järnvägslinjen till Vänern och sedan från Vänersborg genom Trollhätte kanal, ner till Göteborg. Vid denna tid var det snabbaste sättet att resa Stockholm-Göteborg att ta ångbåt Stockholm-Örebro via Hjälmare kanal, hästskjuts till Hult (eller Kristinehamn), och sedan ångbåt till Göteborg. Det tog runt 3 dagar. En järnväg Örebro-Hult skulle spara tid, och ännu mer en järnväg Köping-Hult. Köping ligger vid Mälaren.

Trots hårt motstånd från bondeståndet och en del från borgarståndet, beviljades bidrag. 1852 bildades ”Kongl. Svenska aktiebolaget för järnvägen Örebro – Hult”. Den skulle utgöra början till en privat förbindelse mellan Stockholm och Göteborg med järnväg och ångbåt. Linjen kom dock inte att byggas fram till Hult, utan den kom att sluta i Örebro. Ett problem var den branta terrängen i Tiveden, vilket gjorde att man valde att dra järnvägen via Nora, ett gott stycke norr om räta linjen Örebro-Hult. Det kom aldrig att byggas någon privat järnväg till Vänern vare sig från Nora eller Örebro, eftersom Västra stambanan skulle konkurrerat ut sådan trafik. Kristinehamn och Karlstad nåddes 1868-69 av statsbana men fick inte sådan betydelse.

1853–54 års riksdag beslutade om anläggandet av Södra och Västra stambanan. 1862–63 beslutades om anläggandet av Norra, Nordvästra och Östra stambanan samt banan mellan Örebro och Hallsberg.

Sveriges första lokomotivbana öppnades i mars 1856 mellan Örebro och Nora av Köping-Hults Järnvägsbolag (tillsammans med NEJ). I Arboga invigdes lördagen den 29 augusti 1857 järnvägen mellan Örebro och Arboga via Ervalla och Frövi. Prins August anlände till Arboga med tåget från Örebro, medan kronprins Carl, prins Oscar, de fyra ståndens talmän, statsutskottets ledamöter och 20 ledamöter från varje stånd anlände med ångfartyget Arboga. Först tio år senare byggdes järnvägen från Arboga till Köping och ytterligare ett antal år därefter fram till Västerås.