Johannisborg

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Slottet Johannisborg är avbildat i Erik Dahlberghs Suecia Antiqua et Hodierna. Staden Norrköping syns i bakgrunden, såsom den såg ut före ryssarnas angrepp 1719.
Porttornet och slottets vallar är det enda som återstår av Johannisborg i Norrköping. Vallgraven runt fästningen är sedan länge igenfylld, men fortfarande blir marken ofta sank i vårtider och vass frodas. På 1600-talet delade Motala ström sig här på Saltängens vattendränkta utmarker.
Johannisborgs porttorn pryds på framsidan av en relief över Johan, hertig av Östergötland. Slottsruinen är en fast fornlämning och tillika ett byggnadsminnesmärke.

Johannisborg, fordom ett befäst slott strax vid Norrköping, norr om Motala ström. Den 3 maj 1614 lade Johan, hertig av Östergötland och 700 utkommenderade soldater grunden till Johannisborg, som skulle bli änkesäte för hertigens gemål Maria Elisabet; men slottet, som uppfördes i 3 våningar och med 6 tornspiror, hann ej bli färdigt före båda makarnas död på Bråborg 1618, då det hemföll till kronan. Ej heller befästningarna var färdiga 1618, då dessutom en del av vallen rasat; detta reparerades nu, och arbetena fullföljdes i övrigt, men ännu 1627 behövdes sten till "Norrköpings slottsbyggnad", som emellertid taktäcktes 1639 och därefter en tid hölls i någorlunda gott stånd.

Den egentliga arkitekten bakom slottsprojektet var Hans Fleming, som också hade varit skaparen av Norrköpingshus - det gamla slottet i Norrköping, förstörd i en brand 1604. Johannisborg anlades annorlunda än föregångaren. Det nya slottet skulle vara starkt befäst och ett lås för staden, som hindrade fientliga anfall från kusten. Samtidens kontinentala befästningskonst gav riktlinjerna. De omgivande befästningarna utgjordes av en bastionerad femhörning med våt grav och fausse braie, samt på sydsidan porttorn och portravelin; bestyckningen skulle utgöras av 30 stycken 18 pundiga kanoner, men så många kom nog aldrig dit. Lika lite den 3600 mans besättning som man hade plats för på den 130 000 kvadratmeter stora befästningen.

I samband med drottning Kristinas nedläggande av kronan 1654 fick hon till underhållsländer för sin försörjning bland annat Norrköpings stad och slott (Johannisborg)”, troligtvis besökte hon både staden och slottet vid sin avresa landvägen till kontinenten i juni 1654. Vid hennes efterträdare Karl X Gustav:s död 1660 vet man att hon kom till Sverige för att bevaka sina intressen och vid samma års riksdag lyckades hon utverka en bekräftelse på sina underhållsländer, dock med den försämringen att hon hädanefter måste avstå från rätten att tillsätta kyrkliga ämbetsmän. Drottningen hade i sina underhållsländer, bland annat Norrköpings stad och slott” haft rätten att tillsätta domare och ämbetsmän, även de kyrkliga, samt av underhållsländerna uppbära inkomsterna, även om dessa senare inte blev så stora som hon hade förväntat sig. Efter riksdagen vistades hon någon tid i Norrköping och Johannisborg (det har diskuterats i vilket skick slottet kunde ha befunnit sig i då, men man får väl anta att det var beboeligt, om inte hon vistades här så bosatte hon sig i Louis De Geer (1587-1652)s gamla hus på Saltängen - nära slottet - och levde hovliv), innan hon åter begav sig till kontinenten våren 1661. Ett sista Sverigebesök gjorde drottning Kristina 1667 och vi kan väl även här anta att hon på nytt besökte Johannisborg i Norrköping. Vid hennes död 9 april 1689 återgick Johannisborg med Norrköping och övriga underhållsländer till Sveriges krona.

1719 var emellertid Johannisborg så förfallet, att det ej kunde hindra ryssarna att bränna Norrköping. 1720 började sten och tegel tas från slottet för iståndsättandet av de förstörda publika husen i staden. Numera syns föga spår av slottet, men väl av befästningen och porttornet, vilket det senare, sedan det 1806 skadats av blixten, utgjorde länge en vacker ruin. Det har senare upprustats, så idag har porttornet åter tornspira i koppar och eventuella besökare kan ovanför portingången beskåda Johan, hertig av Östergötland:s porträtt och en inskription på latin om att det var hertig Johan som lät uppföra byggnadsverket. Bastionvallarnas femhörning är inte komplett, utan endast tre hörn återstår sammanbundna med tornet. Industribyggnation tillkom på de övriga två som schaktades bort före andra världskriget och i slutet av 1980-talet byggde SJ och Posten en ny postterminal framför Johannisborgs slottstorn. Vilken försvårar för nutida betraktare att få ett visuellt samband mellan denna 1600-tals försvarsanläggning och staden den var avsedd att skydda.

Källor

Att läsa

KRING JOHANNISBORG OCH HERTIG JOHAN, folder framtagen av SFV Statens fastighetsverk, dokumentation och text av Per Dockson.


Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).

Koordinater: 58°36′03″N 16°11′53″O / 58.60083, 16.19806

Personliga verktyg
På andra språk