Hallon

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Hallonsylt)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
?Hallon
Rubus idaeus hallon.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Växtriket
Plantae
Division: Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision: Gömfröväxter
Angiospermae
Klass: Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning: Rosales
Familj: Rosväxter
Rosaceae
Släkte: Rubusar
Rubus
Art: Hallon
R. idaeus
Vetenskapligt namn
§Rubus idaeus
Auktor: L.
Dahlia redoute.JPG
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen

Hallon (Rubus idaeus) är en buske som odlats i Sverige sedan renässansen. Vanligast är röda hallon, men även gula förekommer. Blåhallon är inte hallon med blå färg utan en annan art, Rubus cæsius. Bären börjar mogna runt juni, men den stora skörden kommer i slutet av juli/augusti då plockandet måste ske omkring varannan dag för att inte bären ska förfaras. Bären äts som de är eller används till sylt och saft. Drottningsylt görs på hälften blåbär, hälften hallon.

Liksom andra arter i släktet rubus har hallon småfrukter som är stenfrukter och blommor som saknar ytterfoder. Småfrukterna sammanhänger med varandra och ibland lossnar från pistillfästet tillsammans. Dess buskstammar kommer upp från en vedartad jordstam, växer upprätt, är tätt beklädda med taggar och blir 2-åriga. Det första året är de enkla. Det andra året förgrenar de sig genom blombärande skott från bladvinklarna. Hallon har stark förökning genom rotskott både i vilt och i odlat tillstånd. Dess ståndorter är torra platser, till exempel skogsberg, klippavsatser, stenrös och snårfyllda backar, där den ofta samexisterar med andra växter. Den är utbredd över hela Norden, till och med ovanför trädgränsen.

Hallon

Hallonbuskens blommor sitter ofta dolda under löven och är oansenliga med sina små och smala, vitaktiga kronblad, som knappt når över de upprätta foderbladen. De besöks ivrigt av bin och humlor, som lockas av doften och den rikliga nektarproduktionen på den breda skivan innanför ståndarna. Frukten är sammansatt av små men talrika småfrukter, vardera med en helt liten, nätlikt gropig fruktsten.

Innehåll

Hallonsorter

Etymologi

Hallon som ett bärnamn har det vanliga suffixet -on, bildat till hall, närmast med tanke på den vid foten av en hall, häll förekommande ras­branten som en typisk växtplats för hallon. Alternativa benämningar till 'hallon' är bl a [1]


Benämning Trakt
bram(m)ber, brambär Hälsingland
branbär Hälsingland, Västerbotten
brannber Norrbotten, Västerbotten, Medelpad
brimbär, bringe(l)bär, brågabär, brågnbär, brämbär  Norge
bringbär, bringebär Bohuslän, Dalsland, Värmland
bringeber, bringebär Halland, Bohuslän, Dalsland, Värmland
bringelbär Västergötland
brengebär, brängebär, brynge(l)bär, brynglebär Halland
bryngbär Värmland
brännbär Jämtland

En vanligt förekommande tolkning av varianten brannber är att bären ifråga växer bra där det har brunnit. Denna tolkning kan dock vara en efterkonstruktion. Exempelvis förekommer orddelarna 'bra(a)m/brom' och liknande i bl a

  • engelska (Bramble) Detta är dock inte entydigt hallon, utan används svävande om flera rubus-arter, t ex björnbär och blåhallon m fl.
  • fornengelska bremel, bremberhindberi
  • fornnordiska brana (f) = hind
  • gaeliska bru = hind
  • nederländska (Braam). Detta kan dock avse flera rubus-arter, mest björnbär. Egentliga hallon ansluter till den romanska språkgruppen med framboos.
  • fornhögtyska der Pramo, die Prama
  • medelhögtyska Brame
  • tyska (die Brombeere.) Detta avser dock björnbär. Hallon heter Himbeere (n).
  • isländska Brómber, dock då i benämningar av det likartade bäret björnbär.

Via kopplingen brana = hind kan en sydlig grupp härledas:

  • hin(d)ber, hin(d)bär (Blekinge, Halland)
  • hingbär (Skåne)
  • danska hindbær
  • fornengelska hindberi, hindberie (i fornengelska är även det i modern engelska närliggande bremel och brenber
  • nyhögtyska das Himbeere

Det i dagens engelska använda ordet raspberry har dock inget tydligt släktskap med någon av ovanstående ordstammar. Ett obevisat hugskott kunde dock vara ett långväga släktskap med det inledningsvis i samband med hall nämnda ordet rasbrant.

Se även bramberi (gammal högtyska). Etymologin för 'bram' är osäker, men kan enligt Oxford English Dictionary syfta på 'taggig buske'.

Alla exempel ovan avser germanska språk. De romanska språken har inbördes släktskap som bildar en tydlig grupp, där franska framboise kan tas som referenstyp. Detta kan härledas från ett gammalt tyskt ord, brambezi, med tydlig koppling till "bram-varianter" ovan.

Finska språket tillhör en helt annan grupp och har för hallon de helt annorlunda benämningarna vatukka och varain. Det finns även en tredje variant, nämligen hallain, som har en intressant ljudlikhet med hallon. Om det antyder ett verkligt släktskap med påverkan från svenska, eller endast skenbart är t v oklart.

Den samiska varianten gapper-muörje (= hjälmbär) liknar inte heller någonting annat bland angränsande språkområden.

  1. ↑ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, s 49 [1] Gleerups, Lund 1867/Malmö 1962

Se även

Odlingszon

Externa länkar

Ett gult och ett rött hallon

Hallon på en kvist

Plockade hallon (odlade)

Hallon
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Hallon"
Personliga verktyg