Sillgrissla

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Grissla)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Sillgrissla
Status i världen: Livskraftig (lc)
Två vuxna sillgrisslor "ringvia" i sommardräktpå Hall Island i Kanada.
Två vuxna sillgrisslor "ringvia" i sommardräkt
på Hall Island i Kanada.
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Vadarfåglar
Charadriiformes
Underordning: Alkfåglar
Alcae
Familj: Alkor
Alcidae
Släkte: Uria
Art: Sillgrissla
U. aalge
Vetenskapligt namn
§Uria aalge
Auktor: Pontoppidan, 1763
Sillgrissla i vinterdräkt
Sillgrissla i vinterdräkt
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
Tydlig teckning.

Sillgrissla (Uria aalge) är en svartvit, medelstor havsfågel som tillhör familjen alkor. De häckar i kolonier utmed kusterna i de norra delarna av Holarktis.

Innehåll

Utseende och läte

Sillgrisslan är mellan 38 och 46 centimeter lång plus fötterna som sticker ut cirka 4 centimeter. Vingspannet är 61-73 cm och en vuxen fågel väger normalt runt ett kilo. Könen är lika. På sommaren är den brunsvart på huvud, rygg, stjärt, ovansidan av vingarna och undersidan av vingpennorna. Undersidan är vit liksom undre täckarna. Näbben är lång och spetsig och när den flyger sticker de gråsvarta fötterna ut bakom fågeln. En viss procent (som ökar ju längre norr ut man kommer) har en vit ring runt ögat och ett vitt streck bakåt över kinden kallas för ringvia. På vintern är även hakan och området bakom ögat vitt.

Vid kolonierna är sillgrisslorna mycket talföra. Främst utstötter de ett upprepande nasalt wha wha wha som går över i ett råmande läte. (Exempel, wav-fil). I flykten är den tyst.

Utbredning och taxonomi

Den häckar i norra Europa; på Island, i kustbandet i Skandinavien, Storbritannien och längs med stora delar av Atlantkusten, i Asien; i Ryssland, Nordkorea och Japan, i Nordamerika; i Alaska, Kanada, USA och på Grönland.

Sillgrissla delas in i fem underarter:

Sillgrisslan i Sverige

Sillgrissla häckar på några få platser i större kolonier utefter Sveriges ostkust, runt Gotland på exempelvis Karlsöarna, utmed Västerbottenkusten och på platser i Uppland och Södermanland. Den nordligaste kolonin finns på ön Bonden utanför västerbottens kust i Kvarken[1].

Utöver dessa kolonier finns bara en ytterligare sillgrisslekoloni i hela Östersjön, Haverörn i Finska viken utanför Finland[2].

Merparten av alla sillgrisslor som häckar i Östersjön övervintrar i de allra sydligaste delarna av Östersjön som exempelvis Gdansk-bukten. Hanen och ungarna simmar hela vägen till dessa vinterkvarter medan honorna flyger dit senare.

Beteende och häckning

Sillgrisslan är en utmärkt dykare, genom att den tar vingarna till hjälp. Man har sett sillgrisslor dyka så djupt som 180 meter.[3] Sillgrisslan häckar i kolonier på branta så kallade fågelberg som ofta uppgår till tusentals par. Det enda ägget, som är päronformat för att inte rulla, läggs direkt på berghällen.

När ungen är tre veckor, och fortfarande oförmögen att flyga, hoppar den ut från klipphyllan och faller, ibland fyrtio meter, rakt ner på stenstranden med klippblock. På grund av fettet som ungarna har på magen överlever de flesta fallet och kan förenas med sina föräldrar ute i vattnet. Det är sedan hanen som tar hand om ungen tills den är stor nog att klara sig själv.

Sillgrisslan är den fågel i Sverige som i genomsnitt blir äldst. Den kan bli över trettio år gammal och man har konstaterat häckande sillgrissla som är 38 år. [4] Den i Sverige äldsta sillgrisslan är 42 år och 10 månader.[5] Vanligen häckar sillgrisslor inte före fem års ålder.

Man har noterat att sillgrisslor har nyetablerat kolonier i direkt närhet till skarvkolonier, exempelvis i Södermanlands och Stockholms skärgårdar, där sillgrissla så vitt man vet aldrig tidigare har häckat. Man tror att storskarven utgör ett skydd mot rovdjur och predation även för sillgrisslorna.

Föda

Häckande sillgrisslor i en koloni på ett fågelberg på Orkneyöarna.

Fågeln livnär sig på småfisk, i Skandinavien främst skarpsill, men även maskar och andra undervattensdjur. Ungarna matas mest med särskilt feta fiskar, som lodda, sill, skarpsill och tobis.

Ringmärkning av sillgrissla i Sverige

Karlsöarna utanför Gotlands sydvästkust finns Sveriges största koloni på ca 15 000 par och här har man ringmärkt sillgrisslor sedan 1921. 2005 hade man gjort totalt 980 återfynd av sillgrisslor ringmärkta på Karlsöarna. Hälften av dessa återfynd hade gjorts i Gdansk-bukten. Man räknar med att 2,5 % av Östersjöns sillgrisslor var ringmärkta år 2005[6].

Hotbild mot Östersjöns sillgrisslor

Ett hot mot fågeln under främst vintern är att många fåglar fastnar i fiskenät och drunknar. Så mycket som 29,2% av alla ringmärkta sillgrisslor i Östersjön återfinns döda i fiskenät.[7] Utifrån dessa siffror tror man att minst 1 500 fåglar årligen dör i fiskenät i Östersjön.

Källor

  1. Västerbottens kustfågel går mot strömmen - Vår fågelvärld. nr 3, 2006
  2. Östra Nylands fågel- och naturskyddsförening r.f
  3. Handbook of the Birds of the World, volym 3, 1996, ISBN 84-87334-20-2
  4. Fåglar bli äldre än vad vi trott - Fågelvännen, nr 1, 2006
  5. Dagens Nyheter, 2008-05-08, Sveriges äldsta fågel
  6. Länsstyrelsen Gotlands län Bevarandeplan för Natura 2000-område, 2005-08-30 (pdf)
  7. WWF Bifångster i fiskeredskap (pdf)

Externa länkar

Personliga verktyg