Från Rilpedia

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är ett fakultetsområde inom Göteborgs universitet. Huvudbyggnaden ligger i korsningen Vasagatan och Sprängkullsgatan.

Handelshögskolan omfattar institutionerna ekonomisk historia, företagsekonomi, juridik, kulturgeografi samt nationalekonomi med statistik. Det finns även ett forskningsinstitut, Gothenburg Research Institute, en statistisk forskningsenhet och två avdelningar som hanterar ekonomprogram. Institutionen för informatik, som varit en del av Handelshögskolan sedan mitten av 1990-talet, bytte fakultetstillhörighet 1 januari 2006 och tillhör numera IT-universitetet i Göteborg.

Innehåll 1 Historik 1.1 Byggnaderna 2 Alumni 3 Se även 4 Referenser 4.1 Tryckta källor 4.2 Noter 5 Externa länkar

Historik

Handelsundervisning i Göteborg i organiserad form har bedrivits sedan 30 januari 1826, då Göteborgs Handelsinstitut som det första i Sverige, startade sin verksamhet på initiativ av stadens handelssocietet med dess ordförande, grosshandlare Anders Georg Levgren i spetsen. På regeringens uppdrag utarbetade en annan av societetens medlemmar ett förslag, grosshandlare Gustaf Ferdinand Henning (1786-1853), vilket fick gehör och genom ekonomiskt stöd från bland andra Levgren på 1 000 riksdaler kunde projektet genomföras. De första lokalerna hyrdes av hotellvärden Mathias Bloms hus i hörnet av Södra Hamn- och Östra Larmgatorna, där dåvarande Grand Hotel låg och genom ett anslag på 125 000 kronor från grosshandlare Peter Hammarberg kunde en nybyggnad vid Läroverksgatan 6 uppföras 1879-1881, ritad av Adrian Crispin Petersson.^[1][2][3]

Frågan om högre handelsundervisning i Göteborg hade diskuterats sedan stadsfullmäktiges beredning av 1885, då hälften av antalet ledamöter yrkade på högskolans anordnande till en högre kommersiell skola, en "handelsakademi". Då August Röhss den 29 juli 1901 gjorde sin donation på 350 000 kronor,^[4] för upprättande av en professurer i nationalekonomi med mera, vid Göteborgs högskola så ville han "samtidigt gagna den merkantila bildningen i vårt land" och markerade "att vid tillsättande af dessa professurer det måtte bestämmas, att innehafvarne skola, därest så påfordras, medverka vid undervisningen i en eventuell högre merkantil bildningsanstalt i Göteborg".

Handelskammaren i Göteborg tillsatte 1906 en kommitté för att få frågan om en högre, merkantil utbildning utredd och i maj 1910 presenterades ett förslag om inrättändet av handelshögskolekurser, avsedda för "de yngre krafter, som redan inträtt i handelns tjänst". År 1914 skänkte konsul Johan Ekman 40 000 kronor till Handelskammaren för inrättandet av så kallade "handelshögskolekurser", vilka startade på höstterminen 1915. Kursernas uppgift var att "i främsta rummet åt den i handelns tjänst eller eljes inom affärsvärlden arbetande ungdomen i vårt samhälle bereda tillfälle att förvärva djupare insikter i det ekonomiska livets företeelser och en större förmåga att behärska medlen för en framgångsrik verksamhet på köpmannabanan". Undervisningen bestod av föreläsningar samt seminarier. Undervisningsämnen var: nationalekonomi, ekonomisk geografi, handelsteknik, näringslivets psykologi, rättsvetenskap och moderna språk. Kurserna blev en stor framgång, och debatten kring en "verklig handelshögskola" tog ny fart

Konsul August Kjellberg donerade 1918 på vissa villkor 135 000 kronor för ändamålet. Men de helt avgörande donationerna kom 1919, då konsul Johan Ekman och hans arvingar gav 500 000 kronor, samt det bidrag på 500 000 kronor ur Wilh. Röhss donationsfond som stadsfullmäktige i Göteborg beviljade samma år. Omfattande donationer lämnades även av Brand- och livförsäkrings AB Svea, Göteborgs Bank, generalkonsul Adolf Bratt, generalkonsul och fru K. Lithman, grosshandlare Axel Carlander, handlanden Victor Lidell, direktör Axel Adler, Ernst von Sydows fond, samt fru Hedvig Carlander.

Sedan man utarbetat förslag till stadgar för en handelshögskola i Göteborg, stadfästes dessa av Kungl. Maj:t den 15 oktober 1920, där skolans uppgift skulle vara att "genom vetenskaplig undervisning och forskning främja vårt lands handel och näringsliv". Handelshögskolans första styrelse konstituerades den 3 februari 1921, och 11 september 1922 beslöt styrelsen att förklara professurerna i nationalekonomi och handelsteknik (företagsekonomi) lediga. Den 4 juni 1923 hade dessa professorer blivit utnämnda och utnämningarna fastställts av Kungl. Maj:t. Då även en rektor blivit utsedd och vissa lärare för kortare tid förordnats, öppnades handelshögskolan den 1 oktober 1923.

För att bli antagen som elev vid Handelshögskolan skulle man 1923 "...ha avlagt studentexamen eller varit lärjunge vid annan högskola eller den högre avdelningen av Chalmersska institutet eller erhållit godkänt avgångsbetyg från högre handelsläroverk eller tekniskt elementarläroverk. Även annan sökande. som anses därtill äga förutsättningar, kan vinna inträde bland högskolans lärjungar", samt "De lärjungar, som så önska, beredas tillfälle att avlägga examen eller att, efter särskild prövning i ett eller flera ämnen, erhålla vitsord över sina därvid ådagalagda kunskaper".

Huvudansvaret låg på Göteborgs stadsfullmäktige, som upplät den byggnad vid Läroverksgatan 6, som tidigare disponerats av Göteborgs handelsinstitut. Handelshögskolan var redan från början nära ansluten till Göteborgs högskola, så till exempel fungerade en professor från Göteborgs högskola som rektor och lärarna var delvis gemensamma. Antalet elever uppgick första året till 11 stycken, passerade 100 stycken 1932 och 500 stycken vid höstterminen 1959, varav 17 kvinnliga.

En gemensam geografisk institution för handelshögskolan och Göteborgs högskola, beslutades av stadsfullmäktige 1929. Anslaget på 32 000 kronor för ändamålet, gjordes ur Wilh. Röhss donationsfond (1926). Handelshögskolan fick statsbidrag från läsåret 1937-38, där anslagssumman fördelades så att staten betalade två tredjedelar och staden den resterande tredjedelen.^[5]

Sedan en byggnadsfond upprättades och bidrag lämnats av 56 donatorer, uppgick denna 1948 till över 2 miljoner kronor och arbetet med en nybyggnad inom 22:a kvarteret Husaren i Haga påbörjades 1950. Till inredning av den nya byggnaden anslog Göteborgs stadsfullmäktige 250 000 kronor ur Wilh. Röhss utdelningsfond.

Den 21 maj 1943 utexaminerades civilekonomer för första gången från Handelshögskolan, i samband med att skolan fyllde 20 år.^[6]

Den 11 november 1950 skedde den första doktorsdisputationen vid Handelshögskolan, då lektorn Nils Västhagen försvarade sin avhandling "Inkomst- och utgiftsbegreppen i förvaltnings- och affärsbokföring".^[7]

Från krigsslutet till år 1960 växte antalet elever från 400 till 500, och år 1970 uppgick dom till 1 543. Redan under andra världskriget hade handelshögskolan fått rätt att examinera licentiater och år 1950 fick man disputationsrätt.

År 1961 integrerades "Handels" med det statliga utbildningsväsendet, då man blev en självständig statlig högskola efter förhandlingar, dock hade statsmaktens representanter önskat en total integration med Göteborgs universitet. Skolan integrerades med samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet år 1971, och man kunde då redovisa totalt 3 605 utexaminerade.

Byggnaderna

Den 24 oktober 1952 invigdes Göteborgs Handelshögskolas nybyggnad av prins Bertil, på den före detta Lindströmska stiftelsens tomt vid Vasagatan 3/Haga Kyrkogata 1. Byggnaden i åtta våningar uppfördes efter arkitekterna Sture Ljungqvists och Carl Nyréns ritningar. På tomten låg tidigare det av Victor von Gegerfelt ritade hemmet "Pauvres Honteux", vilket revs 1950. Stiftelsen flyttade 1 december 1942 till en nyuppförd byggnad vid Oxhagsgatan 54 i Kungsladugård.^[8] Kostnaderna för nybygget uppgick till cirka 4,3 miljoner kronor, där medlen tillkommit genom donationer av enskilda personer samt företag. För inredningen beviljade stadsfullmäktige 250 000 kronor ur Wilh. Röhss donationsfond (1948).^[9]

Tillbyggnaden av Erséus, Frenning & Sjögren Arkitekter 1994-95, fick hörsalar, Ekonomiska biblioteket och kårlokaler organiserades kring den glasade foajen mot den inre gården. Materialvalen är tegel, anslutet till marken med en lutande stensockel. På det högre huset märks marmor och grönt glas i bröstningarna. Tillbyggnaden består precis som den äldre byggnaden av huskroppar kring en inre gård, förenade med glasade korridorer. Fasaderna är i bulgarisk kalksten, sockeln är av granit, fönster och plåtarbeten i zink. Tillbyggnaden fick Kasper Salin-priset 1995.^[10][11]

Alumni

• Percy Barnevik, styrelseordförande för Sandvik och Skanska, styrelsemedlem av General Motors, Astra Zeneca med flera
• Joachim Berner, styrelseordförande i Catella Media och Talentum
• Jan Eliasson, tidigare utrikesminister
• Pär-Arne Jigenius, före detta chefredaktör och pressombudsman
• Staffan Jufors, VD för Volvo Lastvagnar
• Leif Pagrotsky, riksdagsledamot, vice ordförande i Riksbanksfullmäktige, före detta statsråd, bland annat näringsminister
• Melker Schörling, storägare och stryrelseseordförande i Securitas AB
• Svante Samuelsson, före detta fotbollsspelare i Kalmar FF
• Björn Rosenström, trubadur
• Raj Joshi, föredetta model

Se även

• Handelshögskolans i Göteborg studentkår
• Handelshögskolor i Norden

Referenser

Tryckta källor

• Göteborgs donationer - Göteborgs Jubileumspublikationer, del XII, Axel Ramm, Göteborgs Litografiska AB 1923 s. 280
• Göteborg: En översikt vid 300-årsjubileet 1923, Göteborgs Jubileumspublikationer, del XX, huvudredaktör Nils Wimarson, utgiven av Stadsfullmäktiges Jubileumsberedning 1923 s. 868-870
• Göteborgs kommunalkalender 1951, red. Werner Göransson, utgiven av Göteborgs stads statistiska byrå, Wezäta, Göteborg 1951 s. 361-362
• Göteborgs historia III: Från industristad till tjänstestad 1920-1995, universitetslektor Kent Olsson, Norstedts Tryckeri, Stockholm 1996 ISBN 91-88384-59-4 s. 286

Noter

1. ↑ Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - den inre staden, Andra delen, C R A Fredberg (1921), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 209-218, 911
2. ↑ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3 s. 279
3. ↑ Göteborgs Kalender för 1860: Göteborgs Adresskalender, Annonskalender och Skeppslista, Handelstidningens Bolags Tryckeri, Göteborg 1860 s. 121
4. ↑ Ramm (1923) s. 188
5. ↑ Göteborgs Kommunalkalender 1961, red. Alvar Westman, Göteborgs Stads Statistiska Byrå, Wezäta, Göteborg 1961 s. 302
6. ↑ Antologia Gothoburgensis: det är en bok i ord och bilder om Göteborg genom tiderna skildrad av samtida författare och konstnärer jämte kronologska anteckningar om viktigare händelser i staden från dess grundläggning, Folke Persson, Agne Rundqvist, Arvid Flygare, Maja Kjellin, Stig Roth, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1953 s. 528
7. ↑ Rundqvist (1982), s. 118
8. ↑ Rundqvist (1982), s. 62
9. ↑ Westman (1961), s. 302
10. ↑ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s. 121
11. ↑ Guide till Göteborgs arkitektur, professor Claes Caldenby, professor Gunilla Linde Bjur, arkitekt Sven-Olof Ohlsson, Arkitektur Förlag AB, Göteborgs stadsbyggnadskontor & Forskningsrådet Formas 2006 ISBN 91-86050-67-2 s. 72

Externa länkar

• Handelshögskolan vid Göteborgs universitet