Fittja
Från Rilpedia
Fittja är en kommundel i norra Botkyrka kommun samt namnet på tunnelbanestationen i området.
Kommundelen växte fram under 1970-talet och består främst av hyreshus. I dag bor ungefär 7 200 personer i Fittja, varav 64 procent har utländsk bakgrund.[1] De flesta invånare kommer från Asien, Mellanöstern, framför allt Turkiet/Kurdistan, men det finns även invånare som kommer från främst Sverige, Finland, övriga Europa och Afrika. Den öppna arbetslösheten ligger på 6,4 procent.[1]
Ortnamnet (1299 In Fitiu) innehåller ett i vissa dialekter ännu levande ord fit, fitj, fittja 'strandäng'.
Innehåll |
Historia
Området Fittja tillhörde tidigt kyrkan. Men under reformationen gick egendomarna till staten och brukarna blev kronobönder. Under 1600-talet blomstrade Fittja. Det var under den tiden som gästgivargården på näset mellan Albysjön och Mälaren öppnades.
Idag är den gamla gästgivargården säte för Mångkulturellt centrum och gatunamnen vittnar om svunnen tid. Fittja blev också en centralplats för "den civila förvaltningen" och rättsväsendet. I en av flyglarna till Fittja gård hölls ting från slutet av 1600-talet – det största utrymmet i byggnaden fungerade som domstol under många decennier.
Under de första åren av 1970-talet skedde de största inflyttningarna till Fittjaområdet samtidigt som centrum och tunnelbanelinjen öppnades.[2]
Historiska miljöer
Fittja bro
Under 1800-talet var ångbåtarna ett viktigt trafikmedel. Även en bit in på 1900-talet företogs lustresor med ångbåt till Mälarhamnar. Så småningom slog bilismen ut passagerartrafiken till sjöss. Vid Fittja bro betalades från början bropengar vid överfart. Sedan dess har nya broar anlagts vid olika tider. Över Fittjanäset har trafikleder dragits. I dag återstår inte mycket av den ursprungliga bebyggelsen.
Fittja värdshus
1600-talet var Fittjas blomstringstid, mycket tack vare den nya landsvägen från Stockholm söderut. År 1663 fick rådman Gustav Mattsson ett kungligt privilegium att inrätta en "god krog" för de resandets fromma. Värdshusets ägare skulle ta hand om de resande, ordna med hästbyte och postbefordran. Bland resenärer som har övernattat i Fittja värdshus eller som har väntat på skjuts, finns till exempel Karl XII, Oscar I och Carl von Linné. Skalderna Johan Reinius och Carl Michael Bellman är några av resenärerna som skildrat krögarrörelsen på Fittja värdshus.
Idag är den gamla gästgivargården säte för Mångkulturellt centrum [3]. Mångkulturellt centrum grundades 1987 och samarbetar med Södertörns högskola, Stockholms universitet och Nordiska museet. Här bedrivs forskning, dokumentation, utbildning och utställningar.
Jättegrytor
Flera jättegrytor finns vid Albysjön vid Fittja. De bildades troligen när inlandsisens smältvatten forsade fram här för över 10 000 år sedan. Stenar kunde med det forsande vattnets hjälp svarva ut håligheter i bergen. I forna tider menade man att håligheterna fungerat som kokkärl åt jättarna.
Tegelbruk
En annan omfattande verksamhet var tegelindustrin. Både Slagsta och Fittja hade tegelbruk redan på 1600-talet. Ett av de äldsta tegelbruken i Mälardalen låg i Fittja. År 1885 levererade Fittja 252 000 murtegel till Stockholm.[4]
Tunnelbanestationen
Station Fittja trafikeras av T-bana linje 13 (röda linjen) och togs i bruk den 1 oktober 1972. Avståndet från station Slussen är 17,5 kilometer. Det är en utomhusstation belägen vid Fittja centrum bestående av en plattform utomhus. Den har en biljetthall.
Konstnärlig utsmyckning: Den knutna revolvern av Carl Fredrik Reuterswärd, 1998.
Referenser
- ↑ 1,0 1,1 Fittja i siffror. Botkyrka kommun, senast uppdaterad 23 juni 2008. Läst 18 maj 2009.
- ↑ http://www.botkyrka.se/omkommunen/kommundelar/fittja/1071.html
- ↑ http://www.mkc.botkyrka.se
- ↑ http://www.botkyrka.se/omkommunen/kommundelar/fittja/4829.html (Gäller som referens för hela stycket Historiska miljöer)
Se även
- Fittja socken i Uppsala län
|
||||||||
