Daggkåpa
Från Rilpedia
| ?Daggkåpa | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Rosales |
| Familj: | Rosväxter Rosaceae |
| Släkte: | Daggkåpor Alchemilla |
| Undersläkte: | (Sektion) Daggkåpa Alchemilla vulgaris |
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Daggkåpa (Alchemilla vulgaris L) är ett samlingsnamn för en mängd apomiktiska småarter av släktet daggkåpor. Småarterna skiljs åt huvudsakligen baserat på bladens form.
Innehåll |
Utseende
Daggkåporna har små och oansenliga gulgröna blommor, med 8 små kalkblad i två kransar, kronblad saknas. De har 4 ståndare och 1 kort stift.
Daggkåpan känns lätt igen på sina unikt formade veckade rosettblad, i centrum av vilka vattendroppar tidiga morgnar samlas till en skimrande pärla. Dropparna bildas genom att bladen nattetid utsöndrar vatten, som växten tagit upp genom roten, s k guttation, som trots växtens namn inte är dagg.
.jpg)
Habitat
Växer vild på ängsmark på många platser i Sverige. Vissa varianter odlas som prydnadsväxt i trädgårdar.
Som odlad bör daggkåpan ha sol eller halvskugga i fuktig kalkhaltig lerjord. Förökning sker genom sådd av frö eller genom delning av plantan vår eller höst. Gallras eller omplanteras med 50—60 cm mellanrum. Småplantor kan odlas inomhus.
Etymologi
Det vetenskapliga namnet Alchemilla kommer av att man förr i tiden trodde att den lilla vattendroppe man tidigt på morgonen kan se i bladens mitt, var en viktig ingrediens för alkemisterna. Ordet alchemilla kan härledas från arabiska al kemelyeh = kemi [1]
Vulgaris betyder vanlig, av latin vulgur = folk, allmänheten.
Alternativa namn
- Daggskål (Södermanland, Närke) [2]
- Dagg-skalar (Gotland) [2]
- Vår frus kåpa/mantel (Vår fru = Jungfru Maria, Jesu moder)
- Kvinnans bästa vän var ett smeknamn som daggkåpan fick för sin förmåga att ge menstruationen ett regelbundet förlopp, lindra klimakteriebesvär och bota infektioner i kvinnans underliv. Genom att regelbundet dricka en infusion (avkok) på daggkåpa skulle kvinnorna slippa en tredjedel av alla underlivsoperationer, hävdar en tysk specialist [källa behövs] på läkeörter.
Apomiktiska småarter
| Baltisk daggkåpa | (A. baltica Sam ex Juz) |
| Betesdaggkåpa | (A. monticola Opiz) |
| Glansdaggkåpa | (A. micans Bus) |
| Glatt daggkåpa | (A. glabra Neygenf) |
| Hjuldaggkåpa | (A. propinqua H Lindb ex Juz) |
| Kustdaggkåpa | (A. xanthochlora) |
| Källdaggkåpa | (A. glomerulans Bus) |
| Njurdaggkåpa | (A. murbeckiana) |
| Norddaggkåpa | (A. borealis) |
| Praktdaggkåpa | (A. speciosa) |
| Sammetsdaggkåpa | (A. glaucescens Wallr) |
| Sarmatisk daggkåpa | (A. sarmatica Juz) |
| Sjuhörnig daggkåpa | (A. heptagona Juz) |
| Skarptandad daggkåpa | (A. oxyodonta) |
| Skårdaggkåpa | (A. wichurae (Bus) Stefánsson) |
| Späddaggkåpa | (A. filicaulis Bus) |
| Stjärndaggkåpa | (A. acutiloba) |
| Stubbdaggkåpa | (A. samuelssonii) |
| Trubbdaggkåpa | (A. plicata Bus) |
| Tärnadaggkåpa | (A. taernaënsis) |
| Valldaggkåpa | (A. subglobosa C G Westerl) |
| Vågdaggkåpa | (A. cymatophylla) |
| Ängsdaggkåpa | (A. subcrenata Bus) |
Dessa småarter är varandra mycket lika, och skiljer sig bara ifråga om små detaljer, t ex antalet taggar i bladkanterna.
Ståndarmjölet är infertilt, och frukten (en nöt) bildas på rent vegetativ väg. (Jfr alternativa namnet Jungfru Maria kåpa, som eventuellt syftar på bibelns tal om "den obefläckade avelsen". [3])
Eftersom fortplantningen är asexuell får avkomlingarna exakt samma genuppsättning som moderplantan och förblir i princip samma individ genom alla generationer.
I taxon brukar apomiktiska arter tilldelas en särskild nivå, kallad Sektion med placering mellan Släkte och Art.
Ändrade taxa
Efter på senare tid gjorda ingående studier av vissa arter, som tidigare ansetts vara Alchemilla-arter, eller fått ogiltigt namn, har dessa omdefinierats. Detta gäller följande fall:
| Äldre namn | Nytt namn |
|---|---|
| A. arvensis (L) Scop | Aphanes arvensis |
| A. microcarpa Buss & Reut | Aphanes microcarpa |
| A. occidentalis Nutt | Aphanes arvensis |
| A. pratensis auct non F W Schmidt | Alchemilla monticola |
| A. vulgaris auct non L | Alchemilla monticola |
| A. xantochlora auct non Rothm | Alchemilla monticola |
Användning
- I köket och hushållet kan unga blad delas och ingå i en sallad.
- Ylle kan färgas grönt med avkok på daggkåpans blad.
- Daggkåpa har tradition som läkeört:
- Avkok av de gröna delarna av hela plantan kan användas att drickas under graviditet och ca tio dagar efter förlossningen för att dra ihop bukmusklerna och för att underlätta regelbunden menstruation.
- Avkok på daggkåpa kan användas till kompress för sårläkning, mot infektion och svullnad.
Vid skörd skall de stora bladen klippas efter behov, bäst under blomningstiden. Daggkåpa kan förvaras genom torkning av bladen.
Rödlistning
I rödlista för Sverige (Artdatabanken, utgåva 2009—05—11, Sveriges lantbruksuniversitet) är följande daggkåpearter upptagna:
| Art | Klass |
|---|---|
|
|
|
| borealis, norddaggkåpa | NT[4] |
| heptagona, sjuhörnig daggkåpa | NT |
| oxydonta, skarptandad daggkåpa | EN[5] |
| samuelssonii, stubbdaggkåpa | EN |
| taërnaensis, tärnadaggkåpa | NT |
| xanthochlora, kustdaggkåpa | NT |
Noter
- ↑ Elias Wessén: Våra ord, deras uttal och ursprung, Norstedts, Stockholm 1966
- ↑ 2,0 2,1 Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, Geebers, Lund 1867/Malmö 1962, sida 82 Runeberg.org
- ↑ Se vidare Jungfrufödelse och Jungfru Maria
- ↑ Near threatened (missgynnad)
- ↑ Endangered (starkt hotad)
Källor
- Dickson, Eva: Vår örtabok, Allt om örter - från odling till användning, Rabén Prisma, 1995. ISBN 91-518-2782-4.
Se även
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Daggkåpa
