Menstruationscykeln
Från Rilpedia
Menstruationscykeln eller vardagligare menscykeln (av latinets mensis som betyder "månatlig") är en serie återkommande fysiologiska förändringar i kvinnans kropp, som har med förutsättningarna för att få barn att göra och styrs av hormonerna östrogen och progesteron. Mellan pubertet och övergångsåldern går kvinnor igenom ungefär en menstruationscykel per månad. Menstruationscykeln manifesterar sig främst genom det mensblod som lämnar kroppen genom slidan, och beror på att slemhinnan på insidan av livmodern, endometriet, stöts bort. Det är bara människor och människoapor som utsöndrar mensblod, hos andra däggdjur så tas livmoderslemhinnan upp av kroppen. Man kan alltså säga att menstruationen är osynlig hos dessa djur, och följaktligen säger man inte att de har en menstruationscykel utan en brunstcykel.
Innehåll |
Förlopp
Under östrogenfasen byggs slemhinnelagret på livmoderns insida, endometriet, upp för att kunna ta emot ett ägg. Efter 10-14 dagar är slemhinnorna färdigutvecklade och äggstocken släpper i väg ett eller flera ägg som vandrar ner till livmodern genom äggledarna samtidigt som progesteronfasen inleds och livmoderslemhinnan förbereds för en eventuell graviditet så att ett befruktat ägg ska kunna implanteras i livmoderväggen. Om så inte sker, stöter livmodern bort slemhinnan och en ny menscykel börjar. Bortstötandet av slemhinnan kallas menstruation eller bara mens, och ger upphovs till mensblodet. Detta består av livmoderslemhinnan och blodrester, och består alltså inte av blod av samma sammansättning som i blodådrorna. Om ägget däremot blir befruktat och implanteras i livmoderslemhinnan börjar ägget producera progesteron, vilket hindrar att slemhinnan stöts bort så kroppen behåller slemhinnan och det befruktade ägget.
Så kallade säkra perioder syftar på de tidpunkter ett samlag kan genomföras utan risk för graviditet och är den tid ägget inte är befruktningsdugligt, det vill säga inte dagarna före ägglossning samt tiden ägget vandrar genom äggledaren. Spermierna kan dock överleva en tid inne i livmodern vilket gör att metoden inte kan användas som preventivmedel. Genom att kontrollera morgontemperatur, slidsekret och menscykel kan dock den bästa tiden för en kvinna att bli gravid räknas ut.
Sekret
I livmoderhalskanalen finns håligheter, kryptor, som, på grund av hormon- och till viss del nervpåverkan, bildar olika typer av slem, eller sekret. I dag har man identifierat fyra olika grundtyper, vilka har fått benämningarna G, L, S och P.
Under dagarna närmast mensens slut, dominerar ett hormon som heter progesteron. Progesteron stimulerar G-kryptor att bilda G-sekret som är tjockt, trögflytande och ogenomträngligt för spermier. G-sekretet rinner inte ut ur kvinnan utan stannar som en ”propp” i livmoderhalskanalen. Efter mens finns ofta några torra dagar och ingen flytning att se eller känna. Under de här dagarna är östrogennivåerna låga.
När mensen är slut påverkar hormonerna FSH (follikelstimulerande hormon, follikel = äggblåsa) och LH (luteiniserande hormon, luteus = gulkropp) äggstocken till att mogna ut äggblåsor till ägg. Fler blåsor börjar mognadsprocessen men det är bara ett, eller två (tvåäggstvillingar), mycket ovanligt med tre eller fler, som mognar fullt ut.
När ägget växer i äggstocken stimuleras kroppen att bilda hormonet östrogen allt mer stigande nivå. Östrogen påverkar L- och S-kryptorna i livmoderhalskanalen vilka svarar med att bilda det sekret som är livsviktigt för spermiernas överlevnad och transport till livmodern och det väntande ägget. Vid låga nivåer östrogen stimuleras L-kryptor. De bildar ett segt, tråddragande sekret. Kvinnan upplever vått och klibbigt i underlivet. När östrogenet nått högre nivåer stimuleras också S-kryptorna. De bildar ett tunnare, klart, lättrinnande och tråddragande sekret. Kvinnan upplever vått och halt i underlivet. Känsla av våthet och mängd sekret ökar allt eftersom ägget växer och östrogenet stiger.
Ett och ett halvt dygn innan ägglossning sker sjunker östrogenet abrupt, samtidigt kommer en snabb tillfällig stegring av en typ av stresshormon som heter noradrenalin. När detta händer stimuleras P-kryptorna. De bildar P-sekret som har till uppgift att ”låsa upp” L-sekretet för att spermierna som väntat i L-kryptorna ska kunna simma vidare till ägget. Nu upplever kvinnan en extremt våt och hal känsla i underlivet. Detta är peak-day, den sista dagen med fruktsamt sekret, fruktsamhetstoppen. Chansen till befruktning är störst den här dagen.
Förekomst
Kvinnans första menstruation "menarchen" inträffar i vanligen kring tolvårsåldern, men kan ibland komma så tidigt som vid 8 eller så sent som 16 års ålder. Den sista menstruationen inträffar vanligen någonstans mellan 45 och 55 års ålder. Avvikelser från det regelbundna menstruationsmönstret kan inträffa exempelvis hos kvinnor som har liten mängd kroppsfett, såsom hårt tränande idrottskvinnor eller anorektiker. Det är också fullt möjligt att få mens utan att ha ägglossning. I sådana fall är menstruationerna ofta oregelbundna. Tidigare ansågs det att oregelbundna menstruationer hos kvinnor var något onormalt som måste utredas, men idag ser man det sällan som ett problem såvida inte kvinnan önskar bli gravid.
Menscykeln räknas oftast från blödningarnas första dag. Den genomsnittliga menscykeln är 28 dagar, men tiden varierar från individ till individ.
Mensskydd
Då de flesta kvinnor föredrar att samla upp sitt mensblod på något sätt finns en rad mensskydd, både engångs- och flergångsartiklar.
Exempel på mensskydd är bland annat följande:
Problem vid mens
- Mensvärk och kramper är vanliga problem som kan lindras med värme, värktabletter och motion. Kraftiga menssmärtor kan bero på Endometrios.
- Matsmältningsbesvär, som lös mage eller diarré kan utlösas av kramperna. Även här kan värme, i synnerhet varma bad, ha en avslappnande och lindrande effekt.
- Värme och fukt på grund av för täta mensskydd kan orsaka svampinfektion i underlivet hos känsliga kvinnor.
- PMS kan vara ett problem hos vissa kvinnor före menstruationen.
- Allergiska besvär kan förvärras före och under mensen.
- Blödningsrubbningar som exempelvis amenorré (utebliven mens) förekommer och kan bland annat bero på underliggande hormonell sjukdom.
Positiva effekter vid mens
- På grund av hormonbalansen i kroppen anses fysisk träning ha bättre effekt under mensen än under andra perioder av menstruationscykeln.[1]
- Lindriga underlivsbesvär såsom klåda och lättare svampinfektioner kan (om täta mensskydd undviks) avta under mensen då mensvätskan i viss mån tar med sig irriterande ämnen samt svamp- eller bakteriekulturer ut ur slidan.
Läkemedel vid mens
Av de receptfria värktabletter som finns på Apoteket har ibuprofen bäst effekt mot menssmärta. Paracetamol är ett annat alternativ som är jämförbart med placebo. För svår menssmärta kan starkare antiinflammatoriska värktabletter (NSAID) skrivas ut av läkare.
Det finns även receptfria och receptbelagda medel som minskar själva mensblödningen. Ett receptfritt exempel är Cyklo-F.
På grund av den månatliga blödningen får kvinnor lättare järnbrist än män. Lösningen är receptfria järntillskott eller ökat järnintag genom kosten.
För att skjuta upp en oönskad menstruation kan vissa p-piller eller andra hormonpreparat användas.
Vissa preventivmedel och hormonpreparat kan få mensen att upphöra helt.
Se även
Källor
