Anemi
Från Rilpedia
Anemi, kommer från latinets anaemi´a, blodbrist (ursp. grek. an negerande + hai'ma blod), används som namn på tillstånd där blodets förmåga att ta upp syre är nedsatt på grund av brist på röda blodkroppar. Det kan också vara brist på eller finnas defekt hemoglobin. Detta leder till att kroppens celler inte får tillräckligt med syre. Utan syre kan inte cellerna producera tillräckligt med energi. Vanligen känner man sig då svag och trött. Man är ofta blek vid anemi.
Det finns olika typer av anemi med olika orsaker. Anemi klassificeras ofta efter de röda blodkropparnas storlek och järninnehåll.
Innehåll |
Definition
Med anemi avses en sänkning av blodets hemoglobinnivå till ett värde som är signifikant lägre än patientens normala nivå. Vad som är att anse som anemi är alltså individuellt och hos två olika personer med samma hemoglobinvärde kan den ena vara anemisk medan den andra inte är det.
Exempelvis kan en man med normalt hemoglobinvärde på 165 g/L ha en reduktion på ~20% till 135 g/L och fortfarande befinna sig inom det normala referensintervallet, fastän orsaken till sänkningen i detta fall skulle behöva utredas.
Med anledning av detta är det svårt att ange ett definitivt gränsvärde för anemi om man inte känner till en persons normala hemoglobinnivå. Allmänt kan det dock sägas att ett Hb-värde lägre än ungefär 130 g/L för män och 115 g/L för kvinnor utgör en ungefärlig definition av anemi hos vuxna.[1]
Symtom
Anemi ger i många fall inga märkbara symtom eftersom kroppen successivt vänjer sig vid den lägre halten hemoglobin i blodet. Man måste också skilja på symtom orsakade av anemin och symtom som beror på den bakomliggande orsaken till anemin.
Symtomen är ofta diffusa, såsom:
- Allmän svaghet/trötthet
- Andfåddhet
- Yrsel
Klassifikation
Röda blodkropparnas storlek
Man klassificerar utifrån storleken på röda blodkroppar som man fått från ett blodprov, och sedan tittat på genom ett mikroskop eller analyserat med automatiserad teknik. Om cellerna är mindre än normalt kallas de mikrocytära. Om de är större kallas de makrocytära och om de är normalstora kallas de normocytära. Det blodprov som mäter storleken kallas medelcellvolym (MCV) och ingår i en vanlig blodstatus.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anemi |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
Mikrocytär anemi (MCV<80) |
|
|
|
|
|
Normocytär anemi (80<MCV<100) |
|
|
|
|
|
Makrocytär anemi (MCV>100) | ||||||||||||||||||||||||||||||
(De exakta gränserna för MCV kan variera något mellan olika laboratorier. Enheten är fL)
Mikrocytär anemi
Den vanligaste typen av all anemi samt mikrocytär anemi beror på järnbrist, järnbristanemi. Andra exempel är sickle-cell anemi och thalassemi.
Järnbristsanemi orsakas av när födointaget eller järnupptaget är otillräckligt. Hos kvinnor är vanligaste orsaken rikliga menstruella blödningar. Blödningarna måste dock alltid få en förklaring då de kan vara elakartade.
Järnbristsanemi är sista steget vid järnbrist. När kroppen har tillräckligt med järn för sina behov, sparas resten i benmärgen, levern och mjälten. Järnbrist sträcker sig från att inte sparat järn finns till järnbristanemi. Denna kan ha effekter på flera olika organ.
Normocytär anemi
Normocytär anemi kan orsakas av akuta blödningar. Leversvikt och njursvikt kan också ge normocytär anemi.
- Sekundär anemi
- Aplastisk anemi - orsakas av att benmärgen inte kan producera röda blodkroppar.
Makrocytär anemi
Vanligaste orsaken till makrocytär anemi är brist antingen B12-brist, folatbrist eller båda. Detta kallas Megaloblastanemi. Ökad alkoholkonsumption kan också ge ökad erytrocytstorlek.
Klassifikation utgående från anemins orsak
- Problem med produktionen av röda blodkroppar.
- Problem med funktionen hos röda blodkroppar.
- Överdriven förstörelse av röda blodkroppar cirkulerande i blodet (hemolytisk anemi) eller blodförlust
Behandling
Behandlingen är helt beroende på orsaken till anemin och ska därför inriktas på att åtgärda det underliggande tillståndet.
Den enda generella behandlingen för anemi är blodtransfusion som dock på grund av flera negativa konsekvenser mest används i fall med svår och oftast akut anemi, med mycket lågt hemoglobinvärde (lägre än 60-70 g/L).
Externa länkar
- ”Blodbrist”. Sjukvårdsrådgivningen. http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=25517.
Referenser
- ↑ ”Anemi, allmän utredning, akut behandling”. internetmedicin.se. http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=258. Läst 10 maj 2009.
