Koppar
Från Rilpedia
- Denna artikel behandlar grundämnet koppar. För koppar man dricker ur, se kopp.
|
|||||||||||||||||||||||||
| Allmänt | |||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn, kemiskt tecken, nummer | koppar, Cu, 29 | ||||||||||||||||||||||||
| Ämnesklass | övergångsmetaller | ||||||||||||||||||||||||
| Grupp, period, block | 11, 4, d | ||||||||||||||||||||||||
| Densitet | 8920 kg/m3 (273 K) | ||||||||||||||||||||||||
| Hårdhet | 3,0 | ||||||||||||||||||||||||
| Utseende | Rödaktig metallisk |
||||||||||||||||||||||||
| Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||
| Atommassa | 63,546 u | ||||||||||||||||||||||||
| Atomradie (beräknad) | 135 (145) pm | ||||||||||||||||||||||||
| Kovalent radie | 138 pm | ||||||||||||||||||||||||
| van der Waalsradie | 140 pm | ||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [Ar]3d104s1 | ||||||||||||||||||||||||
| e− per skal | 2, 8, 18, 1 | ||||||||||||||||||||||||
| Oxidationstillstånd (oxid) | 2, 1 (svag bas) | ||||||||||||||||||||||||
| Kristallstruktur | kubisk (ccp) | ||||||||||||||||||||||||
| Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||
| Aggregationstillstånd | solid | ||||||||||||||||||||||||
| Smältpunkt | 1357,6 K (1084,4 °C) | ||||||||||||||||||||||||
| Kokpunkt | 2840 K (2567 °C) | ||||||||||||||||||||||||
| Molvolym | 7,11 ·10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 300,3 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
| Smältvärme | 13,05 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
| Ångtryck | 0,0505 Pa vid 1358 K | ||||||||||||||||||||||||
| Ljudhastighet | 3570 m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||
| Diverse | |||||||||||||||||||||||||
| Elektronegativitet | 1,9 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||
| Värmekapacitet | 380 J/(kg·K) | ||||||||||||||||||||||||
| Elektrisk ledningsförmåga | 59,6 106 S/m (Ω−1·m−1) | ||||||||||||||||||||||||
| Värmeledningsförmåga | 401 W/(m·K) | ||||||||||||||||||||||||
| 1a jonisationspotential | 745,5 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
| 2a jonisationspotential | 1957,9 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
| 3e jonisationspotential | 3555 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
| 4e jonisationspotential | 5536 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
| Mest stabila isotoper | |||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |||||||||||||||||||||||||
Koppar (latinskt namn, Cuprum) är ett metalliskt grundämne. Det latinska namnet cuprum betyder egentligen "metallen från Cypern". Cypern har nämligen alltid varit rikt på koppar.
Koppar är den första metallen som mänskligheten lärde sig att bearbeta. Redan för 10 000 år sedan tillverkades små föremål av ren koppar, som hittades i marken. Koppar har haft en stor betydelse för den svenska historien och inom svensk kultur. I mitten av 1600-talet var koppargruvan i Falun den största i Europa och hela Sveriges ekonomi hölls uppe tack vare en lönsam årlig malmbrytning på cirka 3000 ton. Koppar var landets viktigaste exportvara. Kopparplåt från Falun täckte taken på Europas slott och katedraler och koppar från Falun användes i mynt ända ner i Spanien under hela 1600-talet.
Innehåll |
Tillverkning av koppar
Koppar finns i jordskorpan, bundet i malmerna. Vanligaste mineralen är kopparkis. Malmerna anrikas och smälts med syreberikad luft därefter så att svavel oxiderar. Man får då råkoppar, som innehåller 98 - 99 % koppar. Den raffineras på elektrolytisk väg till rena kopparkatoder. Resultatet är koppar som är nästan 100 % ren. Samtidigt utvinns biprodukterna som t.ex. guld och silver.
Egenskaper
Koppar är rödaktig, har klar lyster, är smidbar, tänjbar och en bra värmeledare. Koppar är den näst bäste ledaren för ström efter silver.
Koppar är 100% återvinningsbar, utan att den förlorar någon av sina egenskaper. Enligt nyligen framtagen data kommer 34 % av de 22 miljoner ton koppar som årligen används i världen från återvunnet material.
Livslängden för olika kopparprodukter varierar stort - från hundra år eller mer i byggnader, till bara några få år i elektronisk utrustning.
I fuktig luft, särskilt i närvaro av luftföroreningar, bildas ett brunt oxidskikt, som sedan kan omvandlas till en grön patina. Skiktet skyddar mot ytterligare korrosion.
Koppar är livsnödvändigt för människor, djur och växter. Koppar förekommer i olika former och koncentrationer. Den finns i sjövatten, floder, växter, jorden och även i ren metallisk form.
Kopparlegeringar
Koppar används dels olegerad dels som basmetall i ett stort antal legeringar, i vilka man önskar uppnå vissa speciella egenskaper. Några vanliga kopparlegeringar är mässing, brons och nysilver.
Termen används om en rad olika legeringar med koppar som basmetall och kan med fördel användas när legeringselementen och deras inbördes mängdförhållanden inte är kända, något som ofta är fallet till exempel när det gäller förhistoriska fynd som av slentrian ofta felaktigt bara kallas "brons".
Kuriosa
- Koppar är Dalarnas landskapsgrundämne.
Se även
Externa länkar
