Från Rilpedia

Bo Carl-Fredrik Kule Palmstierna, född 22 februari 1903 i Stockholm, död 24 oktober 1993, var en svensk friherre, historiker, kulturhistoriker och hovman. Han var den siste, som bar titeln kunglig handsekreterare.

Biografi

Carl-Fredrik Palmstierna var son till politikern och diplomaten Erik Palmstierna och Ebba Carlheim-Gyllensköld. Han studerade vid Uppsala universitet, fil.kand. 1926, vid Stockholms universitet, fil.lic. 1930 och fil.dr. 1932 samt vid London School of Economics. Hans gradualavhandling behandlade Sverige, Ryssland och England 1833-1855. 1938 blev han förste amanuens vid Riksarkivet.

Under andra världskriget deltog han i den svenska frivilligkåren i Finland. Tillsammans med Alma Söderhjelm gav han 1944 ut en biografi över Oscar I. Efter systern Margarethas bortgång gav han 1947 ut Lågande längtan bara - brev i urval 1921-1942 korrespondens mellan systern Margaretha Palmstierna de Seynes och hennes make, den franske reformerte aristokraten Francois de Seynes de Larlenque.

Vid Gustaf VI Adolfs trontillträde 1950 blev Palmstierna kungens handsekreterare med ansvar för kungens privata bibliotek. Han efterträddes vid hovet 1975 av [[Jan Mårtenson (född 1933)|Jan Mårtenson]], som dock fick en annan tjänst och titel.

1955 gav han ut Mon cher ami, en brevväxling mellan Marie-Louise och Napoleon 1813-1815 i egen översättning med kommentarer och 1959 Öst Västlig Diwan av J.W. Goethe, i egen tolkning och med kommentarer. Han publicerade även vetenskapliga artiklar i historia och konsthistoria, medverkade i Bonniers världshistoria, Svenskt biografiskt lexikon, Personhistorisk tidskrift och Nordisk familjebok.

1959 gifte han sig med Elisabeth Tham, dotter till hovmarskalk Wilhelm Tham och Margareta Hamilton.

Källor

• Anno 93, Stockholm 1994, s. 237
• Vem är det 1961