Från Rilpedia

Erik Kule Palmstierna, född 10 november 1877 i Stockholm, död 22 oktober 1959 i Florens, var en svensk friherre, sjöofficer, diplomat och politiker (till 1911 liberal, därefter socialdemokrat). Han var sjöförsvarsminister 1917-1920, utrikesminister 1920 samt envoyé i London 1920-1937. Eftersom han trots sin högadliga börd var socialdemokrat, brukade han kallas "Röde baronen".

Palmstierna tillhörde de ledande bland de svenskar, som förespråkade att Sverige skulle ingripa militärt för att få Finland att avstå Åland till Sverige, och på det viset lösa den så kallade Ålandsfrågan.^[1]

Erik Palmstierna var riksdagsledamot i andra kammaren 1909-1920, åren 1909-1911 för Stockholms stads valkrets och därefter för Stockholms stads andra valkrets. Han tillhörde liberala samlingspartiet fram till 1911 men övergick 1912 till socialdemokraterna. I riksdagen var han bland annat ordförande för andra kammarens fjärde tillfälliga utskott 1910-1911 och ledamot i bevillningsutskottet 1912-1917. Som riksdagspolitiker arbetade han bland annat med socialpolitiska frågor, men lämnade också in motioner om exempelvis grundlagsfästande av Sveriges permanenta neutralitet. Palmstierna var drivande för grundandet av Svenska stadsförbundet, och blev dess förste sekreterare, med andre sekreteraren och vännen Yngve Larsson vid sin sida.^[2]

Palmstierna fick två söner, läkaren Kule Palmstierna och historikern Carl-Fredrik Palmstierna samt en dotter, Margareta de Seynes.

Palmstiernas grav återfinns på Protestantiska kyrkogården i Florens.^[3]

Källor

Noter

1. ↑ Jan Linder: Finlands fyra krig, Infomanager förlag, 2004, ISBN 91-631-4818-8, s. 20
2. ↑ Larsson 1977, s. 68
3. ↑ Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar. 1999, s. 101

Litteratur

• Tvåkammarriksdagen 1867-1970, band 1 (Almqvist & Wiksell International 1988), band 1, s. 159-160

Sixten Humble: Svenska stadsförbundet 1908-1958, P.A. Norstedt & Söner, Stockholm 1958. Libris 8206179. 

Yngve Larsson: Mitt liv i stadshuset - Första delen: Från fåvälde till demokratisk ordning (1900-1954), Stockholms kommunalförvaltning, Stockholm 1977. ISBN 91-85676-00-4. Libris 7751621. 

• Palmstierna, Erik, Orostid I. 1914-1916. Politiska dagboksanteckningar. Tidens förlag: Stockholm 1952

Företrädare: Förste ämbetsinnehavaren	Förste sekreterare för Svenska stadsförbundet 1908–1915	Efterträdare: Yngve Larsson
Företrädare: Hans Ericson	Sveriges sjöminister 1917–1920	Efterträdare: Bernhard Eriksson
Företrädare: Johannes Hellner	Sveriges utrikesminister 1920	Efterträdare: Herman Wrangel
Företrädare: ?	Sveriges ambassadör i London 1920-1937	Efterträdare: Björn Prytz