Alkoholkonsumtion och hälsa

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Alkoholkonsumtion och hälsa är ett kontroversiellt ämne då alkohol är den vanligaste rekreationella drogen i västvärlden. Många studier har gjort med olika resultat. De tyngst vägande studierna har sammanfattningsvis visat att måttlig konsumtion av alkoholhaltiga drycker kan ha positiv effekt för personer över 40 år, medan en långsiktig större konsumtion kan ge allvarliga skador. Alkohol i denna artikel är liktydigt med etanol. Andra alkoholformer som metanol (träsprit) kan ha mycket allvarliga hälsoeffekter vid förtäring, exempelvis blindhet.

Långsiktiga effekter av stor alkoholkonsumtion kan leda till olika sjukdomstillstånd såsom exempelvis leverskador, högt blodtryck, ångest^[1] och hjärt- och kärlsjukdomar^[2]. Alkohol ökar även risken för cancer och hjärnskador.^[3] Det finns dock forskning som visar på att medelkonsumtion av alkoholhaltiga drycker kan ha en positiv hälsoeffekt, bland annat på risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar.^[4][2] Alkohol kan även minska risken för åldersdiabetes^[5] och alzheimers.^[6][7] Enligt en kunskapsöversikt som Statens folkhälsoinstitut tagit fram, ger alkohol inga positiva hälsoeffekter alls för personer under 40 år^[7]. Statens folkhälsoinstitut slår också fast att berusningsdrickande är skadligt för alla, oavsett ålder^[7].

Statens folkhälsoinstitut har i samråd med Svenska läkaresällskapet och Socialstyrelsen tagit fram en kunskapsöversikt (FHI 2005) ^[8] över produktion, försäljning och konsumtion av alkoholhaltiga drycker.

Historik

På sambandet mellan alkoholkonsumtion och hälsa har det forskats sedan 1926 när doktor Raymond Pear publicerade sin bok, Alcohol and Longevity, där han kom fram till att dricka medelmåttigt var farligare än mild eller tung alkoholkonsumtion.^[9] Därefter har olika studier om alkoholkonsumtion av olika grader genomförts (^{[10] [11]} Rimm, m.fl., Trevisan, m.fl.)

Kortsiktiga effekter

De omedelbara effekterna av intag av etanol är berusning och, när mycket stora mängder intas, alkoholförgiftning. Hit kan även räknas bakfylla, ett riktigt otrevligt tillstånd man drabbas av dagen efter. Alkoholpåverkade personer står även bakom många olycksfall och brott, vilket beräknas kosta samhället mellan 20 och 156 miljarder^[12] varje år (med skatteintäkter från försäljningen inräknade). ^[3]

Retrograd amnesi

Långsiktiga effekter

Långvarig konsumtion av alkohol kan leda till olika sjukdomstillstånd såsom exempelvis leverskador, högt blodtryck och ångest.^[1] Alkohol ökar även risken för cancer och hjärnskador. ^[3]

Ehuru det är välkänt att tung alkoholkonsumtion har negativa hälsoeffekter har en medelkonsumtion, 1-4 glas alkoholhaltiga drycker om dagen (beroende på ålder och kön), ansetts ha en positiv hälsoeffekt enligt viss forskning ^[13] (Doll & Peto). Bland annat kan måttligt alkoholintag minska risken för hjärtattack. ^[2] Alkohol kan även minska risken för åldersdiabetes ^[5] och alzheimers. ^{[6] [7]}

Alkohol och hjärt- kärlsjukdom

Alkohol och leversjukdom

Histologisk bild som visar en förfettad muslever. De klara vakuolerna skulle innehållit fett men detta löses bort vid själva prepareringen och lämnar kvar hålrum.

Alkoholrelaterad leversjukdom uppstår vid överdriven alkoholkonsumtion och är troligtvis dosrelaterad. Fettförändringar och hepatit är troligtvis reversibla medan cirros och fibros är mer permanenta även om de ofta kan behandlas under ganska lång tid. Alla dessa tillstånd har även andra orsaker än alkoholkonsumption, exempelvis virushepatiter, minskat intag kan dock vara till hjälp även i dessa fall.

Fettförändringar

Huvudartikel: steatos

Fettförändringar eller steatos är ackumuleringen av fett i levercellerna vilket kan ses som fettglobuli genom ljusmikroskop (se bild till höger). Alkoholism orsakar stora fettblåsor, makrovesikulära förändringar, medan små vesiklar ofta har andra orsaker. Makrovesikulär steatos kan även bero på diabetes, övervikt eller svält. Alkoholrelaterad steatos är troligen dosrelaterad.

Hepatit

Huvudartikel: hepatit

Vissa personer får akut hepatit eller en inflammatorisk reaktion i levercellerna som drabbats av fettförändringar. Detta är inte så dosberoende utan beror mer på ärftliga faktorer, man kan ha en ökad känslighet. Denna reaktion kallas alkoholrelaterad steatonekros och inflammationen predisponerar troligen till leverfibros.

Cirros

Huvudartikel: levercirros

Levercirros ("skrumplever") och förstadiet leverfibros är strukturella förändringar av leverns funktionella vävnad. Fibroblaster stimuleras till att bilda kollagen (bindväv) som kommer att fylla ut levern och minska leverns funktionella kapacitet att detoxifiera och att ta hand om fett. Levercirros kan leda till koagulationsrubbningar (levern producerar viktiga komponenter i koagulationskaskaden). Allvarlig cirros kan blockera blodflödet genom levern vilket ger portal hypertension med ascites, ikterus och leverencefalopati. Man kan även drabbas av hepatorenalt syndrom.

Alkohol och cancer

Cirka 2-4 procent av all cancer tros vara orsakad direkt eller indirekt av alkohol. ^[14] Enligt Burden of Disease project så beror 3,5 % av alla cancerdödsfall på alkoholkonsumtion. ^[15]

Alkohol och vikt

Hur vikten förändras vi alkoholkonsumtion är oklart. En mängd stora studier har gjorts men kommer till motstridiga resultat. ^{[16] [17]} Alkohol innehåller 7 kcal/g men man har spekulerat i om energin är svåranvänd eller om basalmetabolismen ökar vid alkoholintag. Det finns även teorier om att sockerintaget minskar hos alkoholkonsumenter.

Alkohol och fosterskador

Alkoholkonsumtion ökar risken för missfall och missbildningar under graviditeten. Detta har varit känt sedan antiken, exempelvis kan man läsa i Bibeln i Domarboken 13:7 "Se, Du skall bliva havande och föda en son; drick nu icke vin eller starka drycker och ät icke något orent". I vetenskapligt sammanhang uppmärksammades problemet på allvar 1973 då Lemoine och medarbetare rapporterade 127 fall i Frankrike. ^[18] Trots detta så fortsätter var 10:e kvinna att dricka alkohol under graviditeten. ^[19]

Fetalt alkhoholsyndrom (FAS)

Huvudartikel: Fetalt alkoholsyndrom

Fetalt alkhoholsyndrom är en sjukdom med permanenta fosterskador som uppstått efter att mamman druckit alkohol under graviditeten. Det är okänt hur mängd, frekvens och tidpunkt som alkoholintaget äger rum spelar in på allvarlighetsgraden av missbildningarna och därför är rekommendationen att helt avhålla sig från alkoholen under graviditeten. Alkoholen passerar placentan och skadar därigenom det växande fostret; vikt och tillväxt drabbas liksom ansiktsförändringar, skador på nervsystemet vilket kan skapa mentala, psykiska eller beteendemässiga problem. ^[20]

Alkoholism

Huvudartikel: Alkoholism

Amerikanska läkarförbundet (JAMA) definierar alkoholism som "en primär kronisk sjukdom karaktäriserad av nedsatt kontroll över sitt drickande, besatthet av drogen alkohol, användandet av alkohol trots allvarliga konsekvenser och störda tankemönster." ^[21] WHO har uppskattat att ca 140 miljoner människor i världen är alkoholister. ^[22] Forskning tyder på att alkoholism hos båda könen är bestämt till ca 50-60 % av generna och 40-50 % av miljöfaktorer. ^[23]

Wernicke-Korsakoff syndromet

Huvudartikel: Wernicke-Korsakoff syndromet

Alkoholkonsumtion leder till brist på tiamin, vilket i sin tur kan leda till allvarliga bestående neurologiska skador. Ett exempel på en sådan skada går under namnet Wernicke-Korsakoffs syndrom.

Rekommenderat maximalt intag

Livsmedelsverket har följande rekommendation^[24]:

• Män: 20 g/dag
• Kvinnor: 10 g/dag
• Barn, ungdomar, gravida och ammande rekommederas att avstå.

Dessutom bör alkohol inte bidra med mer än 5 % av energiintaget (5 E%) hos vuxna.

Se även

• Anonyma Alkoholister
• Minneslucka / minnesluckor
• Ölsinne

Referenser

1. ↑ ^{1,0 1,1} Gå på magkänslan. Systembolaget. Läst 23 december 2007.
2. ↑ ^{2,0 2,1 2,2} Alkohol är bra för ditt hjärta Aftonbladet. 3 maj 2006. Läst 23 december 2007.
3. ↑ ^{3,0 3,1 3,2} Alkoholskador från topp till tå. Vårdguiden. 9 juni 2006. Läst 23 december 2007.
4. ↑ Yuan, Jian-Min; Ross, Ronald K; Gao, Yu-Tang; Henderson, Brian E; Yu, Mimi C Follow up study of moderate alcohol intake and mortality among middle aged men in Shanghai, China British Medical Journal, 1997, 314, 18-23.
5. ↑ ^{5,0 5,1} Alkohol i måttlig mängd kan minska risken för diabetes. Medicallink. 19 april 2000. Läst 23 december 2007.
6. ↑ ^{6,0 6,1} Klar i knoppen av alkohol. Medicallink. 2 augusti 2000. Läst 23 december 2007.
7. ↑ ^{7,0 7,1 7,2 7,3} Information som kan vara bra att ha när man samtalar med någon som dricker för mycket. Statens folkhälsoinstitut. . Läst 23 december 2007.
8. ↑ Alkoholstatistik 2005
9. ↑ Pearl, Raymond. Alcohol and Longevity. NY: Knopf, 1926.
10. ↑ Blackwelder, W. C., et al. Alcohol and mortality. The Honolulu Heart Study. American Journal of Medicine, 1980, 68(2), 164-169.
11. ↑ Hennekens, C.H. Alcohol and risk of coronary events. In: Zakhari, S., and Wassef, M., eds. Alcohol and the Cardiovascular System NIAAA Research Monograph No. 31. NIH Pub. No.. Washington, DC: U.S. Govt. Print. Off., 1996. pp. 15-24.
12. ↑ 160 miljarder kostar supen. Vårdguiden. 9 juni 2006. Läst 23 december 2007.
13. ↑ Yuan, Jian-Min; Ross, Ronald K; Gao, Yu-Tang; Henderson, Brian E; Yu, Mimi C Follow up study of moderate alcohol intake and mortality among middle aged men in Shanghai, China British Medical Journal, 1997, 314, 18-23.
14. ↑ Rothman, K.J. The proportion of cancer attributable to alcohol consumption Preventive Medicine 9(2):174-179, 1980.
15. ↑ [http://www.oncolink.com/resources/article.cfm?c=3&s=8&ss=23&id=13383&month=08&year=2006 Burden of alcohol-related cancer substantial Int J Cancer 2006;119:884-887]
16. ↑ Liu, S., et al. A proscriptive study of alcohol intake and change in body weight among US adults. American Journal of Clinical Nutrition, 1994, 140(10), 912-920.
17. ↑ Jequier, E. Alcohol intake and body weight: a paradox American Journal of Clinical Nutrition, 1999, 69, 173-174.
18. ↑ Lemoine, P., Harousseau, H., Borteyru, J.B., & Menuet, J.C. (1968). Les infants des parents alcooliques. Anomalies observees, a propos de 127 cas. Quest Medical, 21, 476-482. PMID 12657907
19. ↑ http://www.systembolaget.se/AlkoholHalsa/Alkoholochkvinnor/graviditetBolaget.htm
20. ↑ Ulleland, C.N. (1972). The offspring of alcoholic mothers. Annals New York Academy of Sciences, 197, 167-169. PMID 4504588
21. ↑ The definition of alcoholism, The Joint Committee of the National Council on Alcoholism and Drug Dependence and the American Society of Addiction Medicine to Study the Definition and Criteria for the Diagnosis of Alcoholism, The Journal of the American Medical Association, 268(8), August 26, 1992
22. ↑ http://www.who.int/topics/alcohol_drinking/en/index.html
23. ↑ Dick DM and Bierut LJ, The Genetics of Alcohol Dependency, Current Psychiatric Reports 8 (2006) 151-7.
24. ↑ Livsmedelsverket 2007-02-13 [1] Läst 2008-06-23

Externa länkar

• Alkoholhjälpen.se