Duvhök
Från Rilpedia
?Duvhök Status i Sverige: Livskraftig |
|
---|---|
Fil:0603 Accgen Kolonnenstr heller.jpg |
|
Systematik | |
Domän: | Eukaryoter |
Rike: | Djur Animalia |
Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass: | Fåglar Aves |
Ordning: | Rovfåglar Falconiformes |
Familj: | Hökartade rovfåglar Accipitridae |
Underfamilj: | Hökar Accipitrinae |
Släkte: | Accipiter |
Art: | Duvhök |
|
|
§Accipiter gentilis Auktor: Linné, 1758 |
|
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
Duvhök (Accipiter gentilis) är en rovfågel inom underfamiljen hökar.
Innehåll |
Utseende och anatomi
Honan är betydligt större än hanen: 60 cm kroppslängd jämfört med 50 hos hanen, 120 cm vingbredd jämfört med omkring 100 cm. De väger 700-1200 gram.
Färgtecknigen är grå ryggsida och hjässa, ljus undersida med talrika grå tvärvattringar. En ljus rand likt ett ögonbryn ovanför ögat, näbben gul, tarserna saknar fjädrar på nedre delen. Vingarna är kraftfulla och rundade.
Ungfåglar är tecknade i brunt och har glesare, huvudsakligen vertikal vattring på bröstet.
Utbredning och taxonomi
Duvhöken finns på hela norra delen av norra halvklotet. Som sydligast i Marocko och Mexiko. Den brukar delas upp i åtta underarter.
Biotop
Den föredrar skogsmiljö, helst med inslag av gamla barrträd. Den är främst en stannfågel även om ungfåglar ofta drar sig något söderut under vintern.
Duvhöken i Sverige
Duvhöken är en av Sveriges typiska större rovfåglar. Stammen minskade kraftig från 1800-talet till mitten på 1900-talet på grund av jakt. På 1950-talet var det istället miljögifterna som gick hårt åt stammen men efter förbud mot vissa miljögifter har stammen återhämtat sig. Idag finns det en livskraftig population i Sverige på mellan 5000 till 10.000 häckande par som dock minskar.[1] Den förekommer i hela landet upp till trädgränsen men inte i fjällen.
Två underarter av duvhök finns i Sverige: Nominatformen Accipiter gentilis gentilis och den ljusare Accipiter gentilis buteoides som har sin främsta utbredning österut. Den senare ses främst på vintern när ungfåglarna drar omkring men i norra Sverige förekommer det också att den häckar.
I Sverige är duvhöken fredad från jakt.
Häckning
Boet byggs av ris och fylls med gräs, lav och mossa. Boet byggs på varje år, främst på höjden. Dock använder sig paret ofta av samma bo i högst tre år i sträck, förmodligen på grund av parasiter. Paret har i sitt revir ofta ett antal bon som de väljer mellan varje vår. honan läger i snitt tre till fyra ägg, främst i maj och ruvar mellan 36 till 38 dygn. Ungarna blir flygga efter 40 till 43 dygn.
Föda och beteende
Duvhökar lever av as (främst vintertid), hare, större fåglar upp till tjäderns storlek, emellanåt även andra rovfåglar. På grund av att honan är så pass mycket större än hanen kan hon också slå betydligt större byten.
Status
Duvhöken hör till de rovfåglar som bäst uthärdat förföljelse från människan och verkar inte ha drabbats så hårt av miljögifter (jämför brun glada, kungsörn, pilgrimsfalk, havsörn).
Namn
En äldre folklig benämning på duvhök är slaghök. Denna benämning har även använts för andra rovfåglar, exempelvis ormvråk och bivråk.[2] Det portugisiska ordet för duvhök är açor, varifrån ögruppen Azorerna har fått sitt namn.
Referenser
Noter
Källor
- Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999) Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. Stockholm: Albert Bonniers förlag
- Wahlberg,T. (1993) Kunskapen om fåglar: Alla häckande arter i Sverige , Stockholm: Rabén & Sjögren. ISBN 91-29-61772-3
- Lars Larsson, Birds of the world, CD-rom, 2001
Externa länkar
- Sveriges Radio: P2-fågeln Duvhök Läte
- Wikimedia Commons har media som rör Duvhök
- Svenska jägareförbundet
- Dansk ornitologisk forening