Ormvråk
Från Rilpedia
| ?Ormvråk Status i världen: Livskraftig (lc)[1] Status i Sverige: Livskraftig[2] |
|
|---|---|
.jpg) |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Rovfåglar Falconiformes |
| Familj: | Hökartade rovfåglar Accipitridae |
| Släkte: | Buteo |
| Art: | Ormvråk B. buteo |
|
|
|
| §Buteo buteo Auktor: Linné, 1758 |
|
|
|
|
|
Se text |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Ormvråk (Buteo buteo) är en medelstor och bredvingad rovfågel som lever i palearktis.
Innehåll |
Utseende
.jpg)
Ormvråken mäter i snitt mellan 45-58 cm och har ett vingspann på 110-132 cm och en vikt på ungefär 1 kg. Den är en medelstor rovfågel med breda vingar och en satt kroppsbyggnad med kort hals och medellång stjärt.
Dräkten är oftast brun med spräckliga eller vattrade kroppsdelar men varierar mycket. Vissa exemplar är gulbruna eller nästan vitspräckliga. Stjärten är tydligt tvärrandig med små band. Ögat är mörkbrunt eller nästan gult. Undersidan av vingarna är oftast ljusare än fågeln i övrigt.
Det förekommer extremljusa former som kallas Börringevråk. Dessa har ljust till vitt huvud, vita främre täckare, vit stjärtbas och vita vingundersidor och är i övrigt bruna.
Utbredning och taxonomi
Ormvråken har ett stort utbredningsområde i Palearktis som sträcker sig från Azorerna i väst till Japan i öst. Merparten av världspopulationen är flyttfåglar med vinterkvarter i främst sydöstra Afrika, norra Afrika, Främre Orienten, Indien och Sydostasien. Merparten av Europas population (underartsgruppen buteo) är stannfåglar, liksom de som häckar i Japan (underartsgruppen japonica).
Taxonomi
ljusgrönt - häckningsområde,
blått - vinterkvarter,
mörkgrönt - året runt
Man delar upp ormvråken i ett tiotal underarter där man utkristalliserat fyra huvudgrupper: Buteo, vulpinus, menetriesi och japonica.
buteo
- B. b. buteo, inkl. B. p. pojana - Häckar i stora delar av Europa och på Madeira.
- B. b. insularum - Stannfågel på Kanarieöarna.
- B. b. arrigonii - Stannfågel på Korsika och Sardinien.
- B. b. rothschildi - Stannfågel på Azorerna.
- B. b. bannermani - Stannfågel på Kap Verde.
vulpinus
- Stäppvråk (B. b. vulpinus), inkl B. b. socotrae - Häckar från nordligaste Skandinavien och Europeiska Ryssland österut till Jenisejfloden, och söderut till norra Kaukasus, Tien Shan och Altaj. Övervintrar i Afrika.
menetriesi
- B. b. menetriesi - Häckar på södra Krimhalvön, i Kaukasus, Turkiet och norra Iran.
japonica
- B. b. japonicus - Häckar från Jenisejfloden och Bajkalsjön österut till Ochotska havet, Amurland, Sachalin, Manchuriet, Japan och Kurilerna.
- B. b. refectus - Häckar i Qinghai i västra Kina.
- B. b. oshiroi - Häckar på Izuöarna och Boninöarna.
- B. b. toyoshimai - Häckar på ön Daito
Ormvråken i Sverige
Ormvråken är Sveriges vanligaste rovfågel och häckar i stora delar av den trädklädda delen av Sverige och saknas i fjällen. Den svenska populationen består av omkring 35.000 par.[3] Merparten av Sveriges ormvråkar är kortfyttande flyttfåglar som har sina vinterkvarter i Europa, men i södra Sverige, främst Skåne, övervintrar ormvråken och vid milda vintrar förekommer den även på västkusten.
Biotop
Ormvråken föredrar skogens randområden, det vill säga skog som gränsar till exempelvis åkrar, sjöar, hyggen eller myrar. Vanligast förekommer omrvråken i uppbrutet landskap med spridda träddungar.
Häckning och beteende
Ormvråken bygger sitt plattformlika bo, som ofta mäter cirka en meter i diameter, i ett större träd, oftast gran, och lägger i april till maj i genomsnitt 2 till 4 ägg. Omrvråksparet ruvar sedan äggen gemensamt i 33 till 38 dygn och tar sedan tillsammans hand om ungarna som är flygfärdiga efter cirka 45 till 55 dygn. Precis som hos många andra rovfåglar så kan den svagaste ungen dödas om det råder brist på föda för att fungera som föda åt den starkare ungen.
Ormvråken ses ofta cirkla i termikvind på måttlig höjd eller ryttla över öppna ytor, men spanar också gärna från trädstammar eller stolpar intill vägar där den söker trafikdödat vilt. Vanan att söka föda vid vägrenen kostar också många ormvråkar livet.
Under flytten ses ormvråken ofta i stora flockar som korsar vatten på mycket hög höjd.
Högsta kända ålder är 28 år och 9 månader.[3]
Föda
Ormvråken lever av ormar, grodor och allra främst smågnagare som sorkar och möss.
Referenser
Noter
- ↑ IUCN Red list Version 2009 - Buteo Buteo
- ↑ Är ej med på listan över rödlistade djur i Sverige
- ↑ 3,0 3,1 Naturhistoriska riksmuséet
Källor
- Lars Larsson, Birds of the world, 2001, CD-rom
- Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999) Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. Stockholm: Albert Bonniers förlag
- Wahlberg,T. (1993) Kunskapen om fåglar: Alla häckande arter i Sverige , Stockholm: Rabén & Sjögren. ISBN 91-29-61772-3
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Ormvråk
